611 hästkrafter, samt till utrikes sjöfart 41 segelfartyg om 14,464 ton. Summan af de under året ankomna och afgångna fartygens antal var 5,466, om 477,258 tons. De å stadens sjömanshus inskrifne sjömän utgjorde s. å. 55 befälhafvare och 856 man. De handlandes antal var 75, med 80 personer betjening. I staden finnas följande kreditanstalter: Hernösands enskilda bank, en afdelning af Mälareprovinsernas enskilda bank, Norrlands hypoteksförening, Hernösands sparbank, Vesternorrlands läns ränte- och kapitalförsäkringsanstalt m. fl. Handtverkarnas antal år 1880 uppgick till 54, med 181 arbetare. Fabriksrörelsen är ej synnerligen stor; i H. finnas en mekanisk verkstad, tändsticksfabrik, ölbryggeri, tobaksfabrik m. m., hvilkas samfällda tillverkningsvärde 1880 uppgick till 232,000 kr. -- Vid 1879 års slut uppgåfvos stadens tillgångar utgöra 621,828 kr. och skulder 284,080 kr.; utgifterna under året voro 177,727 kr., och utgjorde utskylderna såväl för fast egendom som for inkomst af kapital och arbete 3 kr. 49 öre pr bevillningskrona. -- H. är säte för landshöfdingen öfver Vesternorrlands län och biskopen öfver Hernösands stift. I staden finnas högre allmänt läroverk, folkskolelärareseminarium, folkskola, navigationsskola, elementarskola för flickor, döfstuminstitut, lasarett och kurhus, hospital för sinnessjuka (detta ligger dock ännu ej på stadens område), cellfängelse, postkontor och telegrafstation samt 2 boktryckerier. I H. utgifvas tidningarna "Vesternorrlands Allehanda" och "Nyaste Hernösandsposten". -- I staden är förlagdt ett batteri af Svea artilleriregemente. -- H. är med Östersund förenadt till en valkrets för val af riksdagsman till Andra kammaren. Det utgör en församling, som bildar ett regalt pastorat af 3:dje kl. (prebende åt biskopen), af Ångermanlands södra kontrakt. -- Stadens vapen är en svart bäfver med en gädda i munnen. -- Historia. Sedan Johan III befallt, att en stad å H:s gamla handelsplats skulle anläggas, men provinsens undersåtar begärt att derifrån förskonas, utfärdade konung Johan d. 3 Juni 1584 en ny befallning att landsköpmännen, så vida de icke ville bortsändas till att återuppbygga de genom kriget vunna, men ödelagda städerna i Ryssland, skulle välvilligt bygga denna stad i fäderneslandet, då de ock skulle erhålla privilegier. Dessa erhöllos d. 11 Mars 1585. I dem gjordes genom särskilda k. bref under nära 200 år ändringar, dels ökande, dels hämmande stadens friheter. Genom k. br. d. 3 Dec. 1765 erhöll staden, om ock under vissa inskränkningar, stapelstadsrättigheter, hvilka utvidgades d. 15 Juli 1812. 1647 blef H. säte för en superintendent, hvilken 1772 upphöjdes till värdighet af biskop. 1778 blef det residensstad för Vesternorrlands län. K. S. Hernösands kanal genomskär inom staden Hernösand den vestligaste delen af Hernön och förenar stadens hamn med det s. k. Södra sundet mellan Hernön och fastlandet. Kanalen, som blef färdig 1854, har en längd af omkr. 0,7 km., ett djup af 3,6 m. och en bottenbredd af 8,9 m. Den begagnas hufvudsakligen för kusttrafiken mellan Hernösand och Sundsvall samt trafikerades 1880 af 957 ång- och 31 segelfartyg. A. G. Hernösands stift afskildes såsom en superintendentia år 1647 från ärkestiftet och blef 1772 ett biskopsstift, omfattande landskapen Medelpad, Ångermanland, Jämtland, Herjedalen och Vesterbotten med dertill hörande lappmarker, hvartill i senare tid kommit en mindre del af Helsingland. Stiftet är deladt i 15 kontrakt. 1. Ångermanlands södra, 2. Å:s östra (båda i Vesternorrlands län), 3. Å:s vestra (Vesternorrlands län och en ringa sockendel af Jämtlands), 4. Å:s nordvestra (i Vesternorrlands län), 5. Å:s nordöstra (i Vesternorrlands län och i Vesterbottens länsdel af Ångermanland), 6. Södra Lappmarken (del af Vesterbottens län och en liten sockendel af Vesternorrlands län), 7. Vesterbottens första (i Vesterbottens län), 8. V:s andra (i Vester- och Norrbottens län), 9. V:s tredje, 10. V:s fjerde (båda i Norrbottens län), 11. Medelpads (i Vesternorrlands län och omfattande en mindre sockendel af Jämtlands län), 12. Jämtlands norra (i Jämtlands län och omfattande en ringa sockendel af Vesternorrlands län), 13. Jämtlands östra. 14. Jämtlands vestra (båda i Jämtlands län) samt 15. Jämtlands södra (i Jämtlands län och omfattande en mindre sockendel af Kopparbergs län). Dessa 15 kontrakt omfatta 101 pastorat, af hvilka 40 höra till Vesternorrlands län, 22 till Jämtlands, 22 till Vesterbottens och 17 till Norrbottens, samt 187 församlingar. Af pastoraten äro 34 regala (deraf 2 prebenden), 56 konsistoriella (deraf 1 prebende) och 11 lappmarkspastorat. Genom klassifikation äro 22 hänförda till 1:sta kl., 45 till 2:dra och 31 till 3:dje. Ibland de 187 församlingarna äro här inräknade 4 s. k. lapp- (icke lappmarks-) församlingar i Jämtlands län, af hvilka tre äro begränsade inom moderförsamlingen, men den fjerde sträcker sig öfver fyra pastorat och har sin egen "pastor lapponum". Ingen af dem bildar någon kommun eller del af kommun. -- Stiftet upptager mer än hälften af rikets areal och utgör 237,261 qvkm. Dess folkmängd uppgick vid 1880 års slut till 450,055 personer. K. S. Hero, prestinna i Afrodites tempel i Sestos, på Hellespontens europeiska strand, älskades af den i det gent emot liggande Abydos bosatte ynglingen Leander, hvilken hvarje natt sam öfver sundet för att besöka sin älskade. Till vägledning tjenade honom dervid en af Hero på ett högt torn uppsatt brinnande fackla. Under en stormig natt slocknade facklan, och Leander fann sin död i böljorna. Då H. följande morgon från tornet varseblef sin älsklings lik uppkastadt på stranden, störtade hon sig i djupet och omkom. Denna kärlekshistoria omnämnes af flere forntida skalder, men är fullständigast återgifven i ett litet epos af den alexandrinske skalden Musaios (Musaeus), i 6:te årh. e. Kr., hvilket tjenat till mönster för en ballad af Schiller. A. M. A. Herodes, namn på flere idumeiska furstar, som under romarnas öfverherskap styrde Palestina eller delar deraf. 1. H. den store, son af idumeern Antipater, hvilken af Caesar sattes till prokurator öfver Judeen och var en gunstling hos öfverstepresten Hyrkanos II. H.