tre band (III--V). I förening med detta arbete står H:s för hvarje forskare i medeltidens historia oumbärliga Svenska sigiller från medeltiden (1862--67). Såsom sekreterare i Vitt. hist. o. ant. akad. redigerade han 1838--79 dennas "Handlingar" och 1864--80 "Antikvarisk tidskrift", hvilkens grundläggare han är, och både i handlingarna och i tidskriften har han offentliggjort värdefulla uppsatser af arkeologiskt och historiskt innehåll. Han har äfven utgifvit del. 19--24 af "Handlingar rörande Skandinaviens historia" (1834--40) och utarbetat "Kronologiskt register" öfver de första 20 delarna af dessa handlingar (1835) samt utgifvit And. Anton von Stiernmans "Svea och Götha Höfdingaminne" (1:sta delen, ny upplaga; 2:dra delen förut otryckt). 2. Hildebrand, Hans Olof Hildebrand, ämbetsman, arkeolog och kulturhistoriker, den föregåendes son, född i Stockholm d. 5 April 1842, blef 1860 student i Upsala och 1865 filos. kandidat samt promoverades 1866 till filos. doktor (primus). Redan året förut förordnades han till e. o. amanuens vid Vitt. hist. o. ant. akad. Sedan han 1870--71, såsom letterstedtsk stipendiat, för arkeologiska studier företagit en utländsk resa, utnämndes han 1871 till förste amanuens vid Vitt. hist. o. ant. akad. H., hvilken som ombud för nämnda akademi deltagit i de arkeologiska kongresserna i Bologna 1871 och Bruxelles 1872, fungerade såsom generalsekreterare vid 1874 års arkeologiska kongress i Stockholm. Äfven de följande kongresserna i Budapest (1876) och Lissabon (1880) bevistade han som officiel svensk representant. 1881 var han svensk kommissarie vid den geografiska utställningen i Venezia. 1879 efterträdde han sin fader såsom riksantiqvarie, sekreterare i Vitt. hist. o. ant. akad. och garde des médailles. Han blef 1866 medlem af och sekreterare i Samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia, 1874 medlem af Vitt. hist. o. ant. akad. och 1881 af Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg samt är dessutom ledamot af många utländska akademier och lärda samfund. I stiftandet (1873) och utbildandet af Antropologiska sällskapet i Stockholm har han tagit verksam del. -- H:s omfattande literära verksamhet rör sig hufvudsakligen på de arkeologiska och kulturhistoriska områdena samt är på en gång strängt vetenskaplig och populär. Hans första vetenskapliga arbete, Svenska folket under hednatiden (1866; ny, tillökad uppl. 1872; utgifven på tyska 1873), belönades med Filosofiska fakultetens i Upsala större pris och Geijerska priset. 1867 utkom hans Lifvet på Island under sagotiden (ny, fullständigt omarbetad upplaga 1883) och 1868 Afrika i våra dagar. Han har vidare utgifvit en öfversättning (med kommentarier) af Snorre Sturlassons "konungabok" (1869--71), en skildring af Statens Historiska museum och k. myntkabinettet (1873), De förhistoriska folken i Europa (1873--80), ett försök att sammanfatta resultaten af den jämförande fornforskningen, Folkens tro om sina döda (1874), Den kyrkliga konsten under Sveriges medeltid (1875), Sveriges medeltid, senare skedet, 1350--1521 (1876--77; utgörande andra delen af det under samverkan af flere vetenskapsmän utgifna verket "Sveriges Historia från äldsta tid till våra dagar") och Fynden i Troas och Homeros' Troja (1878). 1879 började han en utförlig kulturhistorisk skildring öfver Sveriges medeltid, beräknad att bilda fyra band. 1882 utgaf han en öfversättning af Sir George Birdwoods handbok i "Indiens konstslöjd", en samling historiska och kulturhistoriska uppsatser, sammanförda under titeln Från äldre tider, samt, på begäran af den engelska "Committee of council of education", en bok om The industrial arts of Scandinavia in the pagan time, hvilken bok skall efterföljas af en skildring af Sveriges och Norges konstslöjd under medeltiden och den nyare tiden. H. har offentliggjort en mängd arkeologiska, historiska, kultur- och konsthistoriska samt numismatiska uppsatser i in- och utländska tidskrifter (t. ex. "Antiqvarisk tidskrift för Sverige", "Historisk tidskrift", Antropologiska sällskapets skrifter, Dietrichson "Tidskrift för bildande konst"). Bland dessa uppsatser må nämnas Bidrag till spännets historia; Djurornamentiken i Norden; ett program för utvecklingen af Statens historiska museum och k. myntkabinettet samt Historia och kulturhistoria. H. har sedan 1872 utgifvit Vitt. hist. o. ant. akad:s "Månadsblad", som af honom grundats, sedan 1880 "Antiqvarisk tidskrift för Sverige" och (i förening med sin fader) plancheverket "Teckningar ur statens historiska museum" (hvaraf andra o. f. häften äro af H. redigerade) samt "Stockholms stads jordebok 1420--1474" (1876). Hildebrand, Bruno, tysk statistiker, f. 1812, studerade juridik samt var i flere år anställd i Breslau såsom docent och e. o. professor, tills han 1841 kallades som professor till Marburg. Der råkade han snart, till följd af sitt sjelfständiga uppträdande, i konflikt med regeringen. Under en vistelse i London 1846 blef han för en artikel i den tyska "Londoner zeitung" anklagad i Marburg för majestätsbrott samt suspenderad. Först 1848 blef han frikänd. S. å. utsågs han till Marburgs representant i tyska nationalförsamlingen, och 1849--50 var han medlem af kurhessiska landtdagen, hvilken han genom sin kraftiga opposition emot ministern Hassenpflug förmådde till anslagsvägran. 1851--56 var han lärare vid högskolan i Zürich. Kallad till Bern, grundade han der den första statistiska byrån i Schweiz. 1861 utnämndes han till professor i statsvetenskaperna i Jena och direktor för de thüringska staternas statistiska byrå. Död 1878. Bland hans skrifter märkas: Die nationalökonomie der gegenwart und zukunft (1848), Die kurhessische finanzverwaltung (1850), Statistische mittheilungen über die volkswirtschaftlichen zustände Kurhessens (1853) och Beiträge zur statistik des kantons Bern (1860). 1863 började han utgifva "Jahrbücher für nationalökonomie und statistik" (från 1873 tillsammans med J. Conrad) samt utgaf 1867--71 "Statistik Thüringens, mittheilungen des statistischen büreau's vereinigter thüringischen staaten". -- H:s son Adolf Ernst Robert, f. 1847, är en