Annex till Skölfvene, Skara stift, As kontrakt. -- 2. Socken i Kristianstads län, Bjäre härad. Arealen 2,558 har. 1,461 innev. (1881). H. bildar med Båstad ett regalt pastorat af 3:dje kl., Lunds stift, Bjäre kontrakt. -- 3. Socken i Östergötlands län, delad med största delen, 1,868 har, 657 innev. (1881), å Göstrings härad och med en liten del, 721 har, 122 innev. (1881), å Dals härad samt en sådan, 416 har, 175 innev. (1881), å Aska härad, tillsammans 3,005 har, 954 innev. H. bildar med Appuna ett regalt pastorat af 2:dra kl., Linköpings stift, Göstrings kontrakt. Hof (Regnitzhof), stad i bajerska regeringsområdet Ober-Franken, vid Saale. 20,997 innev. (1880). Jernvägsknut för de bajerska och sachsiska banorna. Ylle- och bomulls-industri, färgerier samt jern- och maskinverkstäder. Staden anlades 1080, tillhörde först kejsaren, kom derefter till hertigarna af Meran, grefvarna af Orlamünde och, 1373, till grefvarna af Nürnberg, 1792 till Preussen, 1806 till Frankrike och 1810 till Bajern. Hof, Johan, prest, född i Hofva i Vestergötland 1645, blef student i Upsala 1665, undergick teologisk examen 1672 och blef filos. kand. 1678. Vid samma tid fick han kallelse att blifva kyrkoherde i Fogelås pastorat, nära Hjo, och i st. f. att aflägga prest- och pastoralexamen utgaf han några teologiska satser, bland hvilka en innehöll, att uppståndelsen ej hörde till återlösningsverket. Konsistorium förkastade satsen såsom kättersk och uppmanade H. att taga den tillbaka; men denne vädjade till teologiska fakulteterna i Upsala och Wittenberg, hvilka med någon inskränkning gåfvo honom rätt. Äfven presteståndet vid 1680 års riksdag gillade satsen med den gjorda inskränkningen och rekommenderade H. för hans grundliga lärdom till Fogelås. Han erhöll ock s. å. konungens fullmakt derpå. Men Skara konsistorium fortfor likväl att vara honom mindre bevåget, hvarför konungen 1682 aflät ett skarpt bref med befallning att förordna H. till prost öfver Fogelås m. fl. kringliggande församlingar. Vid prestmötet 1687 var H. preses. Död i Fogelås d. 21 April 1709. Hof, Sven, språkforskare, född i Skara d. 18 Jan. 1703, blef 1721 student i Upsala, 1731 filos. mag., utnämndes 1746 till matheseos och 1750 till poeseos et eloquentiae lector i Skara samt erhöll 1757 afsked med professors namn. Död d. 25 Aug. 1786. H. var en utmärkt latinare och bearbetade äfven svenskan kritiskt samt var en af de första anhängarna af den fonetiska stafningsmetoden. Bland hans skrifter märkas Svänska språkets rätta skrifsätt (1753), Anmärkningar öfver 2 skrifter om svenska skrif- och stafningssättet (1760), Förklaring öfver besynnerliga ord i Sv. psalmboken (1765), Kort och trogen underrättelse för en ung student huru han sig i lefverne och studier skicka bör (1766) och Dialectus vestrogothica (1773). Hofacker, Wilhelm Gustav Ludwig, tysk predikant, f. 1798, d. såsom kyrkoherde i Rielingshausen 1828, var först anhängare af den mystiska lifsåskådningen, men öfvergick sedan till en enkel och nykter religiositet på evangelisk kyrklig grund. H:s förnämsta arbete är: Predigten für alle sonn-, fest- und feiertage (1839, många uppl.; "Predikningar för alla sön- och högtidsdagar", 1845--46). H. var en af Tysklands yppersta predikanter i detta århundrade och utmärkte sig i synnerhet för sitt enkla och på sak gående predikosätt. Hofartiklar l. Hofordning kallades de samlingar af rättsbud, som tid efter annan utfärdades för att obrottsligen hållas och efterlefvas af alla dem, som tillhörde konungens hofstat, "både af högre och nedrigare stånd". Hofartiklarna innehöllo stadganden angående hoftjenarnas ställning till deras förmän och i allmänhet om deras uppförande i tjensten samt straffbestämmelser. För mindre förseelser kunde hofbetjente af förmän näpsas med varning eller kroppsstraff. För svårare fel skulle straff ådömas af de särskilda domstolar, som inrättats såsom forum för hoffolket, nämligen öfre och nedre borgrätterna (jfr Borgrätt). För rättsskipningen vid dessa domstolar innehöllo hofartiklarna en särskild rättegångsprocess. Då dessa särskilda domstolar 1844 upphäfdes och de dit förut hörande mål öfverlemnades till allmän domstol eller krigsdomstol, förlorade denna del af hofartiklarna all betydelse. Vid denna tid gällde ännu Karl XI:s hofartiklar af år 1687 (de äldre hofordningarna äro Erik XIV:s hofordning och artiklar 1560, hertig Karls hofordning 1590 och Karl X Gustafs hofartiklar 1655), men dessa upphäfdes 1847 och ersattes af "Ordningsstadgar för hofbetjente", d. 18 Okt 1847, som innehålla nu gällande straffbestämmelser för de fel, som af dem, hvilka i konungens eller andra kungliga personers hof tjena, i sådan tjenst begås. Öfverinseendet öfver dessa ordningsstadgars iakttagande och efterlefnad tillkommer riksmarskalksämbetet. K. H. B. Hofauditör, jur., en tjensteman vid hofvet, för hvilken särskild instruktion meddelas i 1687 års hofartiklar, och som ännu har särskild befattning inom hofexpeditionen. Den åklagaremyndighet, som enligt 1687 års hofartiklar tillkom hofauditören med afseende å hofbetjente, upphörde i samband med borgrätternas afskaffande 1844 och hofartiklarnas upphäfvande 1847. K. H. B. Hofberg [håv-], Herman, född d. 11 Juni 1823 i Stora Malms socken i Södermanland, blef 1843 student i Upsala, der han 1849 aflade med. filos. examen. Sedan han ett par år fortsatt sina medicinska studier vid Karolinska institutet i Stockholm samt derunder kortare tider innehaft åtskilliga läkareförordnanden, antogs han 1852 till distriktläkare i Edsbergs distrikt af Örebro län, hvilken befattning han innehade till 1868. Sedan den tiden har han uteslutande egnat sig åt literatur och antiqvariska studier. 1874 anställdes han såsom e. o. amanuens vid National-museum och erhöll 1880 förordnande att vara föreståndare för Lifrustkammaren och dermed förenade samlingar. 1875 antogs H. till sekreterare i Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande samt till utgifvare af detta sällskaps tidskrifter