rätt ...., likväl medan wi ega högsta dom öfver alla domare i Sverige och oss bör om alla mål sanning utleta såsom ock återbryta alla skrocksoknir, derföre må den, som finner sig besvärad öfver wår konungsliga dom icke genom något vädjande utan genom ödmjuk böneskrift gifva om sitt besvär tillkänna och njuta hos oss beneficium revisionis". Dermed var planen att låta hofrätten utgöra den högsta instansen öfvergifven, och 1623 inrättades en ny Hofrätt, Åbo hofrätt. Sedan hofrätterna sålunda blifvit endast en mellaninstans, föreskrefs i 1634 års regeringsform att, emedan riket vore stort och undersåtarna icke utan hinder kunde söka rättvisa endast på en ort, fyra hofrätter skulle anställas, med lika makt och myndighet. De på grund deraf inrättade nya hofrätterna blefvo förlagda i Jönköping, Göta hofrätt, och i Dorpat, Dorpats hofrätt. Under Gustaf III:s tid inrättades 1775 ytterligare en hofrätt i Finland, Vasa hofrätt. Sedan Livland (1721) och Finland (1809) skilts från Sverige, qvarstodo inom det egentliga Sverige endast två hofrätter, till dess genom inrättandet af Hofrätten öfver Skåne och Bleking, 1820, antalet ökades till tre. Genom den 1849 beslutade indragningen af lagmans- och kämnersrätterna blefvo hofrätterna andra instans i stället för tredje i den svenska domstolsorganisationen. I vissa fall utgöra hofrätterna första instans (se Forum privilegiatum). Öfver hofrätterna qvarstår, såsom redan är nämndt, konungens domsrätt. Den utöfvades till en början i rådet, sedermera genom detta samt, efter 1789, genom Högsta domstolen. -- 1. Svea hofrätt (i Stockholm), hvars jurisdiktionsområde utgöres af Svealand, Gotland samt Norrland, hade till president ursprungligen Riksdrotset och, sedan dennes ämbete 1680 indragits, en ledamot af rådet. I 1720 års regeringsform blef deremot stadgadt, att presidentsämbetet skulle skiljas från riksrådsvärdigheten. Bisittare i hofrätten voro till en början 4 riksråd samt 4 frälse och 4 ofrälse domare, men redan under 1600-talet indrogos de fyra riksrådsplatserna och upphäfdes skilnaden mellan frälse och ofrälse ledamöter. F. n. räknar Svea hofrätt såsom ordinarie ledamöter, utom presidenten, 10 hofrättsråd (se d. o.) och 15 assessorer (se d. o.). Derjämte finnas vid hofrätten anställde advokatfiskal, sekreterare, aktuarie, arkivarie samt 10 notarier och 5 fiskaler. Svea hofrätt är fördelad på fem ordinarie afdelningar, divisioner, hvar och en bestående af fem ledamöter. Målen fördelas på divisionerna enligt de i arbetsordningen för hofrätterna fastställda grunder. Ordinarie sessionstid, d. v. s. den tid, under hvilken hofrättens samtliga divisioner tjenstgöra, är tiden från och med d. 14 Januari till och med d. 31 Maj samt från och med d. 1 Okt. till och med d. 20 Dec. Under den återstående delen af året tjenstgöra en eller flere af divisionerna. -- 2. Göta hofrätt (i Jönköping), hvars jurisdiktionsområde utgöres af Göta land, med undantag af Gotland, Skåne och Bleking, erhöll sin fullmakt d. 5 Nov. 1634. Enligt 1634 års regeringsform skulle denna hofrätt utgöras af 1 riksråd såsom president, 2 riksråd såsom bisittare och 12 ledamöter. F. n. är dess sammansättning lika med Svea hofrätts, och tjenstemän äro vid denna hofrätt anställde till samma antal som i Svea hofrätt, med det undantag att i Göta hofrätt fiskalernas antal f. n. uppgår till endast 4; sessionstiderna o. s. v. äro ock lika. -- 3. Hofrätten öfver Skåne och Bleking (i Kristianstad), hvars jurisdiktionsområde utgöres af nämnda landskap, inrättades d. 27 Okt. 1820 och började sin verksamhet d. 4 Juli 1821. Denna hofrätt består af endast 2 divisioner och räknar såsom ledamöter 1 president, 4 hofrättsråd och 6 assessorer, hvarjämte finnes motsvarande antal vid hofrätten anställde tjenstemän. Ordinarie session hålles under tiden från den 14 Jan. till den 31 Maj och från d. 1 Okt. till d. 20 Dec. -- Den för hofrätterna nu (1883) gällande arbetsordning är utfärdad d. 17 Nov. 1876. Vissa ärenden handläggas af samtliga divisioner i plenum, andra åter af allenast en division. Fördelningen af sistnämnda ärenden bestämmes dels af tiden, då handlingarna i målet inkommit, dels ock genom lottning. Enligt hofrätternas arbetsredogörelser för år 1880 afskrefvos eller afgjordes under nämnda år i Svea hofrätt 3,593 civila mål och 1,197 brottmål, i Göta hofrätt 3,782 civila mål och 623 brottmål samt i Hofrätten öfver Skåne och Bleking 1,195 civila mål och 329 brottmål. -- Rörande öfverdomstol för krigsmakten till lands och sjös se Krigshofrätten. L. A. I Finland finnas tre hofrätter, organiserade efter väsentligen samma grunder som de svenska. 1. Åbo hofrätt, hvars jurisdiktionsområde utgöres af Åbo och Björneborgs, Nylands samt Tavastehus län, grundlades genom fundationsbref af d. 15 Juni 1623 och sammanträdde första gången d. 31 Okt. s. å. De ordinarie sessionerna äro tvänne om året, den ena från d. 14 Jan. till och med d. 31 Maj samt den andra från d. 1 Okt. till någon af dagarna näst före jul. Derunder sammanträder hofrätten hvarje helgfri dag å 4 divisioner. Under sommarmånaderna Juni--September äro endast 2 divisioner i verksamhet. -- 2. Vasa hofrätt, hvars jurisdiktion omfattar länen Vasa och Uleåborg, grundlades genom k. br. d. 20 Juni 1775 och invigdes på Stockholms slott d. 28 Juni 1776. Vasa hofrätt sammanträder under de ordinarie sessionerna å 2, under ferierna å 1 division. -- 3. Viborgs hofrätt, hvars jurisdiktionsområde utgöres af Viborgs, S:t Michels och Kuopio län, grundlades d. 19 Juni 1839 och invigdes d. 1 Nov. s. å. Viborgs hofrätt sammanträder under de ordinarie sessionerna å 3, under ferierna å 1 eller 2 divisioner. M. G. S. Hofrätten öfver Skåne och Bleking. Se Hofrätt. Hofrättsråd, ledamot i hofrätt. Det äldsta hofrättsrådet på hvar och en af en hofrätts divisioner förer der ordet, och divisionen bär namn efter sin ordförande, som, befriad från föredragningsskyldighet, öfvervakar arbetets gång på divisionen. Hofrättsråd uppbär 4,400 (efter 5 år 5,000 kr.) i lön och 2,000 kr. i tjenstgöringspenningar. E. S.