Björkå Jernbruk, anlagdt 1771 af revisionssekreteraren J. Nordenfalk, har varit nedlagdt sedan 1871. Vid sågverket, som drifves med vattenkraft, sågas omkr. 50,000 timmer om sommaren. Egendomen tillhör nu Björkå aktiebolag, stadfäst 1872. Holm. 1. Socken å Dal, Elfsborgs län, Nordals härad. Arealen 5,639 har. 2,515 innev. (1881). Annex till Ör, Karlstads stift, Södra Dals kontrakt. -- 2. Socken i Hallands län, Halmstads härad. Arealen 2,542 har. 745 innev. (1881). Annex till Halmstads stad, Göteborgs stift, Halmstads kontrakt. -- 3. Socken i Upsala län, Lagunda härad. Arealen 1,274 har. 299 innev. (1881). Socknen är en del af Hjelstaholms pastorat. -- 4. Socken i Medelpad, Vesternorrlands län, Indals tingslag. Arealen 29,134 har. 1,235 innev. (1881). Annex till Indal, Hernösands stift, Medelpads kontrakt. Holm, Petrus, orientalist och teolog, född i Ångermanland 1634, blef student i Greifswald 1651 och filos. kandidat i Upsala 1664. Derefter vistades han i tre år vid utländska universitet, bl. a. Jena, hvarest han utgaf en skrift om den muhammedanska religionen: Theologiae muhammedanae brevis consideratio (1664). Efter hemkomsten blef han adjunkt i teologiska fakulteten i Upsala, kallades 1667 till Lunds förste professor i österländska språk samt blef 1671 derjämte e. o. professor i teologi och 1674 ord. professor i samma ämne. 1676 utnämndes han till e. o. teologie professor i Upsala och 1679 till ord. professor. Död 1688. Holm, Tomas Campanius, topograf och kopparstickare, föddes i Stockholm och var sonson af den Joh. Campanius, som medföljde Joh. Printz till den svenska kolonien i Pennsylvania (Nord-Amerika). H. blef student i Upsala 1686, egnade sig åt kopparstickarekonsten samt utgaf, hufvudsakligen med ledning af sin farfaders anteckningar, Kort beskrifning om provincien Nya Sverige uti America (1702), hvars samtliga kopparstick äro af hans hand. Denna bok är numera särdeles eftersökt, emedan den utgör en af källorna till Pennsylvanias äldsta historia. H. afled 1702. -rn. Holm, Anders, landskapsmålare, genomgick, såsom gesäll i målareämbetet i Stockholm och särskildt handledd af Korn, målareakademiens skolor och erhöll der flere belöningar. 1781 antogs han till mästare, och hans mästerstycke, Atalanta och Hippomenes, kunde "med nöje godkännas". H. intogs 1817 å borgerskapets gubbhus, der han ännu 1822 lefde och arbetade i sin konst. Troligen inföll hans dödsår ej långt derefter. -- H. bildade sig efter Korn, hvad sjelfva uppfattningen och kompositionen vidkommer; men mästarens brunaktiga, varma kolorit ändrade han till en grågrön, som verkar kallt, utan att egentligen förefalla obehaglig. I öfverensstämmelse dermed utförde ock H. månskensutsigter, morgonlandskap o. dyl., hvilka ej ingingo bland hans lärares ämnen. Vanligen äro hans små taflor målade på papp eller trä och omsorgsfullt utförda. Någon högre poesi eller större kraft förråda de icke, men verka lugnt och behagligt. Såsom den siste utlöparen af 1700-talets svenska landskapsmålning eger H. sin märkvärdighet såsom samtida ej endast med El. Martin och Belanger, utan äfven med den nyare konst, som Fahlcrantz skapade. -rn. Holm, Johan Didrik, frenolog, f. i Karlskrona 1772, gick såsom yngling till sjös samt var i slutet af förra och början af detta årh. befälhafvare på en engelsk paketbåt, som trafikerade linien Dover-Calais. 1805 bosatte han sig i London samt dref der en vidsträckt och vinstgifvande handelsrörelse, från hvilken han 1817 drog sig tillbaka med en betydlig förmögenhet. Sedermera egnade han sig hufvudsakligen åt studiet af frenologien, hvarpå han offrade både möda och kostnad. Han bildade en samling af byster och kranier, hvilken vid hans död var den största enskilda i Europa, skaffade sig ett stort bibliotek samt höll, såväl i London som i landsorten, föreläsningar i frenologi. För dessa mottog han 1854 en tacksägelseadress af Mesmerska hospitalsdirektionen. Död i London 1856. Holm, Karl Johan, prest, skriftställare, född i Helsingfors d. 25 Aug. 1781, blef student 1800, filos. magister 1805 samt e. o. bataljonspredikant vid Savolaks jägare-regemente 1806 och bevistade i denna egenskap flere af de ryktbaraste drabbningarna under 1808--09 års krig. 1810 blef han bataljonspredikant och 1814 regementspastor vid Helsinge regemente samt utnämndes 1824 till kyrkoherde i Själevads pastorat i Vesternorrlands län. Vid riksdagarna 1834--35 och 1850--51 var han ledamot af presteståndet. -- Död i Själevad d. 3 Juni 1867. H. är i främsta rummet minnesvärd genom sina i flärdfri ton hållna Anteckningar öfver fälttågen mot Ryssland åren 1808 och 1809 (1836). Han var äfven en verksam befordrare af allmogens ekonomiska förkofran och utgaf flere skrifter, afsedda att sprida nyttig kunskap bland folket, bl. a. Lärobok i landthushållningen för Ångermanlands allmoge (1833). Dessutom offentliggjorde han bl. a. Förslag till representationsförändring (1836) och Försök till förklaring öfver D:r Luthers lilla cateches (1838) M. G. S. Holm, Kristian Fredrik Karl, dansk målare, född i Köpenhamn 1804, död i närheten af Rom 1846, utbildade sig till djurmålare vid konstakademien i Köpenhamn, företog 1829 med kungligt stipendium en utländsk studieresa och bosatte sig 1834 i München. Flere af hans större taflor funno dock väg till Danmark. Ph. W. Holm, Johan Ulrich Adolf, dansk sjöofficer, född d. 6 Maj 1831, deltog i 1863--64 års krig och befordrades 1869 till kapten. Död d. 7 Aug. 1876. H. var under flere år redaktör af månadsskriften "Fra alle lande". L. H. Holm, Peder Edvard, dansk historieskrifvare, född i Köpenhamn 1833, blef docent i historia vid Köpenhamns universitet 1865 och professor 1868. Skrifter: De gräske undersåtters stilling under de romerske kejsere indtil Caracalla (1860), Geistlighedens opträden overfor staten fra slutningen af Constantin den stores regering indtil det vestromerske riges fald (1864) och Danmark-Norges udenrigske historie