som äfven berättar, att Set, i gestalt af en svart galt eller ett vidunder, sårat H. i ögat. Detta sår vårdades sedan af Anubis (skymningen), son af Osiris (aftonsolen) och Sets maka Neftys (natten). En annan legend låter Set sluka H:s öga; men Set tvingas att gifva det tillbaka, sedan han med en stålkedja om halsen kastats i fängelse. Den mäktiga strålglansen af H:s öga var för mörkrets makter fruktansvärd och tillintetgörande. Med dessa något omväxlande myter betecknades den städse förnyade kämpen mellan ljus och mörker, hvilken strid äfven symboliserades på flere andra sätt. I underjorden, då H. dvaldes i nattens rike, hade han till åliggande att jämte Anubis inför Osiris väga de aflidnes hjertan på sanningens våg. O. T. S. Horváth, András, ungersk skald, f. 1778, d. 1839 såsom katolsk prest i sin födelsestad, Pázmánd, skref på hexameter, hvilket versslag han införde i den magyariska poesien, hjeltedikterna Zircz' emlékezete (Minne af Zircz, 1806) och Arpád (belönt med Ungerska akademiens stora pris). 1821 utgaf han novellen Gritti Lagos (Ludvig Gritti). 1830 blef H. medlem af Ungerska akademien. Horváth, Mikael, ungersk historieskrifvare och politiker, f. 1809, d. 1878, egnade sig först åt presterlig verksamhet, men erhöll 1841 anställning som privatlärare i Wien och blef 1844 professor i ungerska literaturen vid Theresiaakademien derstädes. 1848 utnämndes han till biskop af Csanád. Han slöt sig till Kossuth och det ungerska sjelfständighetspartiet samt blef efter Ungerns sjelfständighetsförklaring (Apr. 1849) minister för kyrko- och undervisningsärendena, men måste efter revolutionens undertryckande fly till Paris, hvarifrån han 1851 flyttade till Zürich. S. å. dömdes han af österrikarna in contumaciam till döden, men benådades 1867 och erhöll af ungerska regeringen ett abbotstift. Efter Deáks död (1876) utsågs H. af dennes valkrets till medlem af ungerska riksdagen. Han intager jämte Szalay förnämsta platsen bland Ungerns historieskrifvare och har författat det utförligaste arbetet öfver Ungerns historia, Magyarok története (1842--46; 3:dje uppl. 1871--73), en historia om 1848--49 års ungerska revolution, Magyarorszag fuggetlensegi harczanak története 1848 es 1849 (1865; 2:dra uppl. 1861--72) samt åtskilliga andra skrifter rörande Ungerns politiska förhållanden under de senaste årtiondena. 1857 började han utgifva "Monumenta Hungariae historica". Horváth, Balthasar, ungersk jurist och statsman, f. 1822, var advokat i sin födelsestad, Szombathely, då han 1848 invaldes i riksdagen. Der slöt han sig till det ungerska oafhängighetspartiet i dess kamp mot Österrike. Han ställdes derför efter detta partis nederlag inför krigsrätt, men fick 1850 amnesti och återtog sin sakförareverksamhet. 1863 blef han en af direktörerna för den första ungerska hypoteksbanken. Såsom afgjord anhängare af Deáks politiska system inkallades H. i Febr. 1867 i den ungerska ministèren såsom justitieminister. Under utöfningen af detta ämbete genomförde han många reformer i rättsväsendets organisation och i lagstiftningen. Särskildt har Ungern honom att tacka för dödsstraffets afskaffande och genomdrifvandet af de lagar, som ordnade förhållandet mellan jordegarna samt deras underhafvande och landtbönder. Den 16 Maj 1871 utträdde H. ur ministèren och blef 1872 president i ungerska allmänna hypoteksföreningen. Äfven efter denna tid har han vid riksdagen spelat en framstående rol. Horvendel (l. -dil), underkonung i Jylland, son till Gervendel och fader till Hamlet (Amleth), omnämnes af Saxo Grammaticus i hans berättelse om Hamlet. Enligt sagan blef H. dräpt af sin broder Fenge (se d. o.). Namnet H. är troligen identiskt med Isl. Örvandill l. Örvendill, ett bekant jättenamn. Th. W. Hosea (Hebr.; frälsning, hjelp). 1. H., Beeris son, profet i Israels rike, var, enligt hvad öfverskriften till hans bok ger vid handen, samtidig med konungarna Ussia, Jotam, Ahas och Hiskia i Juda samt Jerobeam II i Israel och profeterade således under den tid, som närmast föregick sistnämnda rikes undergång (sannolikt omkr. 785--725 f. Kr.). Vid denna tid hade det sedeförderf, som redan H:s föregångare profeten Amos bestraffat, ännu mera ökats och utgjorde följaktligen föremål för en skarp tuktan från profetens sida, på samma gång han uttryckligt hänvisar till den snart stundande domen. Folket i sitt förhållande till Jehova framställes flerestädes under bilden af en brottslig maka. Vid sidan af dessa straffhotelser saknas dock icke ljuft klingande löften om framtida frälsning och upprättelse, fastän icke häller H. ännu hade fått sin blick riktad på frälsarens person. -- I vår kyrkobibel intager H:s bok på grund af sitt större omfång främsta rummet bland de s. k. mindre profeternas skrifter. -- 2. H., Elas son, Israels nittonde och siste konung, öfvervans af assyriske konungen Salman-asar VI samt "vardt honom underdånig och erlade skatt till honom" (2 Kon. 17: 3). Då emellertid H. tillsammans med Egyptens herskare stämplade mot Salman-asar, lät denne kasta honom i fängelse och började belägra hans hufvudstad, Samaria. Salman-asars efterträdare, Sar-kin (Sargon), intog staden 722 f. Kr. och gjorde dermed slut på Israels rike. P. F. Hosemann, Theodor, tysk genremålare och tecknare, f. 1807, fick sin utbildning i Düsseldorf och flyttade sedermera till Berlin, der han blef en omtyckt lärare inom de förnäma kretsarna, och vid hvars konstakademi han 1857 blef professor. Död 1875. H. egnade sig med stor framgång åt illustrerandet af barnböcker och andra literära alster, hälst af komiskt innehåll ("Kladderadatsch", "Münchhausen" m. fl.). Bland hans mera kända genrestycken må nämnas Söndagsryttarna, Kägelspelet, Kringresande musikanter och Politiserande arbetare. Hosianna l. hosanna (Hebr.; gif dock hjelp! hjelp, jag besvär dig!), en hos judarna förekommande välsignelse- och lyckönskningsformel (Ps. 118: 25), som ock inledde den segersång, hvarmed den bidade Messias skulle helsas vid intåget i sin hufvudstad, och hvilken sannolikt