Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria / 9-10 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hufvudskål

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den särskilda begåfningen hos i detta afseende
undersökta individer samt å andra sidan sökt
i hennes yttre former finna fasta, men lätt
skönjbara karakterer för olika folkraser, så vidt
detta är möjligt endast med hänsyn till en onda
del af en rikhaltig organkomplex. Studierna i den
förra riktningen hafva dock, sedan den på delvis
falska förutsättningar grundade frenologien (se
d. o.) visat sig ohållbar i sin hittills varande
form, ännu icke ledt till mera än några allmänna
förmodanden om ett storleksminimum såsom ett vilkor
för möjlighet af intelligens, om en viss proportion
i flertalet fall mellan hjernskålens kapacitet, eller
med andra ord hjernans volym, och psykisk begåfning,
o. dyl. På det senare området införde först svensken
A. Retzius (på 1840-talet) reda och system. Han
ansåg alla menniskorasers kranier kunna ordnas i två
hufvudgrupper, med former bestämbara äfven på hufvudet
hos lefvande, särdeles vid betraktande uppifrån och
från sidan. Den ena gruppen utmärker sig genom mera
långsträckt och smalare hjernskål, och denna kallade
han dolikocefal l. långhufvad (fig. a) den andra åter
har kortare och bredare

Fig. a.

hjernskål, och denna kallade han brakycefal l.
korthufvad (fig. b). För att matematiskt

Fig. b.

uttrycka förhållandena jämförde han längden,
satt till 1,000, med bredden efter formeln
L : B = 1000 : x den s. k. "Retzius’ formel". x

har fått namnet kraniets längd-bredd-index, eller
helt enkelt "kraniets index". För de långhufvade
fann Retzius index vara vid pass 750, stundom öfver,
stundom under detta tal, eller bredden omkr. 1/4
mindre än längden; för de korthufvade varierande
mellan 800-850, således bredden blott 1/5-1/8 mindre
än längden. Då likväl en mängd mellanformer finnes,
får det allmänna utseendet, när ett kranium närmar
sig midtområdet mellan båda grupperna, bestämma till
hvilken af dem en särskild hufvudskåls form eller den
hvarje folkras utmärkande bör hänföras. Retzius fäste
likväl icke uteslutande afseende vid hjernskålen, utan
intog redan från första början i sitt system äfven
kraniets andra del, ansigtet. Han fann käkapparaten
i allmänhet hos en del folk utmärka sig genom mera
fin byggnad, vara mindre framskjutande och derigenom
gifva ansigtsplanet en från det lodräta mindre
afvikande ställning, och denna benämnde han ortognat,
l. rät-käkig (fig. c).

Fig. c.

En gröfre, mera framskjutande käkbildning, kallade
han prognat l. framkäkig (fig. d). Då

Fig. d.

dessa två ansigtsformer finnas både hos lång- och
korthufvade, särskilde han följande, af bilderna
förtydligade fyra folkgrupper efter deras allmänna
kranieform:

dolikocefala I. ortognater (fig. a, svensk)
II. prognater ( " d, kongo-neger)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>