Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfstång - Häftplåster - Häfvarebarometer - Häfvaremanometer - Häfvert l. Sifon - Häfverö - Häger - Hägerslägtet - Hägerstad - Hägg, Axel Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
benamnes last, till skilnad från kraften, som verkar
rörelsen. För att jämnvigt skall ega rum, måste alla
vridningsmoment omkring understödspunkten upphäfva
hvarandra, eller summan af de vridande krafterna vara
lika i hvardera riktningen. Dessa moment erhåller man
genom att multiplicera hvarje krafts storlek med dess
vinkelräta afstånd från vridningspunkten. L. A.. F.
Häftplåster, Emplastrum adhaesivum, farm. med.,
beredes enligt Pharm. suec. genom sammansmältning
af gult harts (Resina pini flava), 1 del, med
blyoxidplåster, 4 delar, vid sakta eld under ständig
omröring, tills blandningen upphör att skumma och
den smälta massan flyter likt en olja. Häftplåstret
bör hafva brunaktig färg, och äldre sådant anses
bättre än nyberedt. Under benämning häftplåster
finnas flere på olika sätt beredda plåster, hvilka
alla hafva den egenskapen att häfta mer eller mindre
fast vid det föremål, intill hvilket de tryckas. I
vissa slag af häftplåster lärer kautsjuk tillsättas,
hvarigenom plåstret får en stor vidhäftningsförmåga
utan att dock klibba fast. Ett godt häftplåster bör
vid vanlig rumtemperatur vara så hårdt, att det låter
bryta sig och plåsterstängerna behålla sin form. Det
mjuknar af handens värme och bör häfta väl, utan
att reta huden. Häftplåster utbredt på lärft eller
bomullstyg (shirting) kallades förr Sparadrap,
ett namn, som ännu någon gång förekommer. Det
nyttjas i denna form till sammanhäftande af friska
sårkanter, fasthållande af spanska flugor,
förbindningar och dylikt samt för att täcka och
skydda ytliga, i läkning stadda sår. Det begagnas
af kirurgerna till fastgörande af sträckbandage,
O. T. S.
Häfvarebarometer. Se Barometer.
Häfvaremanometer. Se Manometer.
Häfvert l. Sifon, fys., ett böjdt rör, öppet i
hvardera änden och afsedt till öfverföring af vätska
från ett högre till ett lägre beläget kärl. Häfvertens
delar, från böjningen räknadt, kallas dess ben. Vid
användningen fylles häfverten, vanligen genom att
det ena, kortare benet nedsättes i det kärl,
som skall aftappas, och luften förtunnas genom
sugning i det andra benet; vätskan stiger då, i mån
af luftförtunningen, genom böjningen in i det andra
benet. Om förtunningen upphör, innan vätskan kommit i
jämnhöjd med nivån i det kärl, som skall aftappas,
löper vätskan tillbaka i detta. Har deremot vätskan
i det andra benet kommit till en punkt, lägre än
förenämnda nivå, löper den genom det öppna röret; och
detta sker med så mycket större hastighet, som rörets
öppna ände ligger lägre än vätskans nivå. Vanligen
har häfverten ett längre och ett kortare ben; det
senare sättes ner i vätskan, som skall aftappas,
men benens längd är för öfrigt af betydelse endast
med afseende på den hastighet, hvarmed utströmningen
sker. Då vätskans stigning i häfverten beror på det
yttre lufttrycket, faller det ock af sig sjelf att
häfverten ej är verksam i lufttomt rum eller i så
förtunnad luft, att den ej förmår trycka upp vätskan
till vinkeln. - Dubbelhäfverten är försedd med ett
särskildt sidorör för vätskans uppsugning,
hvarigenom större bekvämlighet vinnes och olägenheten att vid
sugningen få vätskan i munnen
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
