Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Illustrera - Illustrerad tidning - Illustris - Illustrissimus - Illyricum (Illyrien) - Illyrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fotografiska, till kopparsticket sig närmast anslutande
tryckmetoder. På detta område hafva de stora
konsttidskrifterna inlagt mycken förtjenst, såsom
"Gazette des beaux-arts", "L’art", "Art-journal",
"The Etcher", "Zeitschrift für bildende kunst",
"Die graphischen künste" m. fl. En ej ovigtig rol
spelar i de moderna arbetena färgtrycket, såväl det
litografiska, som det xylografiska, af hvilka det
senare i England genom talangfulle utöfvare erhållit
en verkligen konstnärlig utbildning (t. ex. i de
bättre bland illustrerade engelska barnböcker). Med
allt skäl kan påstås, att illustrationsväsendet
äfven i våra dagar är inne i en blomstringstid, till
hvilken endast 1500-talets början kan bilda ett
motstycke, en period, som, oafsedt en brådskande
produktion och många underhaltiga bilder, med
framgång tillgodogjort sig förflutna tiders
erfarenhet och riktat den med en mängd nya rön.
Upk-
Illustrerad tidning, veckoskrift, som utgafs
i Stockholm Jan. 1855-Dec. 1867. Hvarje nummer
utgjordes af 4 (någon gång 8) trespaltiga sidor i
folio, illustrerade med afbildningar i stentryck
och träsnitt. Tidningen hade till redaktörer
efter hvarandra O. W. Ålund (1855-56), A. Blanche
(1857-63), J. G. Carlén (1864-66) och C. H. Rydberg
(1867). Dess innehåll utgjordes af literära uppsatser,
politiska revyer, modeöfversigter, musik m. m. Sin
glansperiod hade den under A. Blanches redaktörstid,
och åtskilliga af denne författares bästa alster,
t. ex. hans "Bilder ur verkligheten", "Hyrkuskens
berättelser", "En prestmans anteckningar" m. fl.,
framträdde för första gången i denna tidnings
spalter. Efter 13 års tillvaro upphörde tidningen,
öfverflyglad af sin yngre och mera rikt utrustade
medtäflare, Ny illustrerad tidning, som började
utgifvas 1865. R. G.
Illustris, Lat., lysande, berömd; heders-,
t. ex. rector illustris (vid ett universitet),
praeses illustris (vid ett möte) o. s. v.
Illustrissimus (superlat, af Lat. illustris, lysande,
berömd). Se Eminens.
Illyricum (Illyrien). Detta geografisk-etnografiska
namn har under olika tider haft olika betydelse. Först
betecknades dermed det af en mängd illyriska folk
bebodda området mellan floderna Arsia (nu Arsa i östra
delen af halfön Istria) i vester, Drinus (nu Drina),
Boebiska bergen och den från Scardus (nu Sjar-Dag)
i söder löpande bergåsen (Turjanska Planina och
Grammos, mellan Albanien och Macedonien) i öster,
Pannonien i norr, Epirus i söder och Adriatiska
hafvet i sydvest och vester. Det omfattade sålunda
större delen af nuvarande Kroatien och Bosnien,
Dalmatien, Herzegovina, Montenegro och norra
hälften af Albanien. Men man gaf det stundom en
ännu vidsträcktare omfattning, i det man dit räknade
äfven Pannonien och Noricum i norr. - Romarnas båda
"illyriska" krig, det första mot drottning Teuta,
229-228, det andra mot Demetrios från Faros,
219 f. Kr., gällde södra Illyrien (Albanien norr om
Epirus). Omkring 50 år senare herskade konung Gentius
öfver ett illyriskt rike, som mellan Adriatiska
hafvet och Boebiska bergen sträckte sig till floden
Drilon (Drin) i söder, och hvars hufvudstad var
Scodra (nu Skutari vid sjön af samma namn). Hans
förbund med konung Persevs af Macedonien i dennes
krig mot romarna 171-168 f. Kr. medförde äfven hans
fall och upplösningen af hans rike. Der grundades
sedermera den första romerska provinsen Illyricum,
som efter hand alltmera utvidgades genom de illyriska
folkens underkufvande. Derigenom fick slutligen
denna provins under Augustus den utsträckning den
sedermera bibehöll, från Arsia till Drilon. Dess norra
del från Arsia till Titius kallades Liburnia,
dess södra Dalmatia, efter en der mellan floderna
Titius och Naro boende folkstam, dalmaterna. Namnet
Dalmatien nyttjades dock äfven om hela provinsen
och undanträngde småningom namnet Illyricum. Salona
(Spalato) var provinsens hufvudstad. Hvad som låg
söder om Drilon hade deremot redan 148 f. Kr. blifvit
införlifvadt med provinsen Macedonien. Vid den af
kejsar Diocletianus företagna nya indelningen af
det romerska riket blef Balkanhalfön med Illyrien
ett af de fyra stora förvaltningsområdena med
egen öfverståthållare (praefectus praetorio)
och erhöll namnet Illyricum. Efter rikets
delning mellan Theodosius I:s båda söner (395)
förenades diecesen "Illyricum occidentale"
(Vest-Illyrien), omfattande den forna provinsen
Illyricum eller Dalmatia jämte Pannonien och
Noricum, med det Vestromerska riket och med det
stora förvaltningsområde, som stod under praefectus
praetorio per Italiam. Vid Vestromerska rikets fall
(476) tillföll I. Bysantinska kejsaredömet. Under
500-talet invandrade uti I. slaver, hvilka inom
kort gjorde sig sjelfständiga och bildade de båda
konungarikena Dalmatien och Kroatien. Den återstående
delen af I. sönderföll under medeltiden i Raskiernas
rike, hvilket sedermera delades i Serbien och Bosnien,
samt Kärnten, Krain, Görz och Gradiska. Venezianer och
turkar fattade under senare delen af 1400-talet fast
fot i det gamla I., och från denna tid begagnades ordet
I. nästan uteslutande för att beteckna de turkiska
eller venezianska besittningarna: Turkiska I. och
Venezianska I. Genom freden i Campo Formio (1797)
erhöll Österrike Venezianska L, hvilket derefter
benämndes Dalmatien. Napoleon I återupplifvade
namnet I., i det han utaf de af Österrike 1809
afträdda landen Krain, Kroatien vester om Sau, en
del af Kärnten och kustlandet vid Adriatiska hafvet
bildade Illyriska provinserna, hvilka ställdes
under hans särskilda förvaltning. Då Tyrolen 1810
styckades, lades en del af detsamma till Illyriska
provinserna, hvilkas organisation i finansielt
och militäriskt afseende fastställdes genom ett
kejserligt dekret 1811. Genom Wien-kongressens
beslut 1815 erhöll Österrike Illyriska provinserna
under namn af konungariket Illyrien. Enligt den nya
riksindelningen 1849 sönderföll detta i kronlanden
Kärnten, Krain, Görz med Gradiska och Istrien.
S. F. H.
Illyrien, fordom (1815-49) ett konungarike. Se
Illyricum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
