Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indiana - Indianapolis - Indianer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Januari månad. Af mineral förekomma jern- och kopparmalm
samt stenkolslager, hvilka, ehuru ej mäktiga, betäcka
omkr. 17,000 qvkm. och längs Ohio lemna förträffliga
kannelkol. Outtömliga bäddar af eldfast lera,
krukmakarelera samt kaolin jämte byggnadssten finnas
i de södra delarna af staten. Skogar upptaga en
tredjedel af området. Åkerbruk är hufvudnäring. 1880
skördades 17 mill. hl. hvete, 31,5 mill. hl. majs, 5,6
mill. hl. hafre, 80,000 hl. råg, 250,000 hl. korn och
1,220,000 tons hö. S. å. funnos i staten 495,000
hästar, 1,150,000 nötkreatur, 1,5 mill. får,
4,25 mill. svin och 145,826 bi-samhällen, hvilka
lemnade 505,700 kg. honing. Industrien har utvecklats
betydligt under sista årtiondet. Värdet af tillverkade
industrialster uppgafs 1878 till 185 mill. doll. Den
inländska handeln är mycket liflig och främjas af
segelbara floder, kanaler, bl. a. Wabash-Erie-kanalen,
som sammanbinder Erie-sjön med Ohio, och ett
tätt nät af jernvägar, hvilkas sammanlagda längd 1880
uppgick till 7,985 km. - 1880 hade staten 1,978,301
innev., af hvilka 39,228 voro negrer, 246 indianer,
29 kineser samt 3-4 tusen
i Sverige födda svenskar. Bland läroanstalter
intages främsta platsen af universitetet i
Bloomington, normalskolan i Terre Haute och
Perdue-universitetet (en högre landtbruksskola)
i Lafayette, hvilka underhållas af staten.
Derjämte finnas flere af särskilda religionssamfund
underhållna "colleges". 1880 funnos i staten
9,647 skolhus, hvilka besöktes af 511,283
lärjungar. Konstitutionen är väsentligen ännu
den af år 1851. Rösträtt har hvarje myndig man,
som bott ett år i unionen och 6 månader före valet
i staten. Den verkställande makten tillhör en
guvernör, som jämte vice-guvernören väljes för fyra
år, medan de öfriga högre statsämbetsmännen behålla
sin syssla endast två år. Lagstiftande församlingen
består af 50 senatorer och 100 representanter,
hvilka väljas för två år. Medlemmarna
(fem) i högsta domstolen väljas för sex år.
Statsskulden uppgick 1881 till 4,877,000 doll.
Till kongressen sänder staten
2 senatorer och 13 representanter. Hufvudstad:
Indianapolis. - Statens namn härrör af de fordom på
detta område bosatta talrika indianstammarna, bland
hvilka jesuitmissionärer arbetade sedan slutet
af 1600-talet. I. var då ett franskt koloniland;
det afträddes till England 1763 och till de
nord-amerikanska fristaterna 1783 samt upptogs såsom
stat i unionen 1816.
Indianapolis, hufvudstad i nord-amerikanska
staten Indiana, belägen nästan midt i staten vid
Fall Creeks sammanflöde med White River. 75,074
innev. (1880). Arsenal, statsbibliotek med
omkr. 40,000 bd, blind- och döfstuminstitut
m. m. Staden är utgångspunkt för tolf
jernvägslinier samt drifver en liflig industri,
hvilken främjas genom rik tillgång på stenkol, och
stor handel, särskildt med svin (1879: 677,809).
Indianer, det allmänna namnet på Amerikas
ur-innevånare. Derunder inbegripas dock ej de
vid ishafskusten boende eskimoerna, de öfriga
innuit-folken och aleuterna, hvilka folk tillhöra den
hyperboreiska rasen l. polar-rasen, medan indianerna
bilda en egen ras, den s. k.
amerikanska eller röda rasen. I Sverige fattas stundom
namnet indianer i inskränkt betydelse, såsom endast
gällande om Nord-Amerikas indianer. Det oegentliga
namnet indianer (förr ofta indier) har uppkommit deraf
att Amerikas första upptäckare trodde sig, såsom
bekant, i den nya verlden hafva funnit Indien. -
Den amerikanska rasen karakteriseras af följande
fysiska kännetecken. Kraniet är än rundt, än mer
aflångt och baktill utskjutande; bakhufvudet är
föga afrundadt, ofta afplattadt. Pannan är mycket
bred och låg samt smalnar märkbart uppåt; och då
härigenom ansigtets mellersta och nedre delar mer
framträda än hos någon annan ras, kan indianen
redan af detta lätt skiljas från hvarje annat
menniskoslag. De små, svarta ögonen ligga djupt
inne i sina stora, nästan fyrkantiga hålor. Näsan
är lång, stor och något böjd, med stora näsborrar;
likaså är munnen af betydlig storlek och försedd
med tjocka läppar. Käkarna äro starkt framskjutna
och hafva långa, lodrätt sittande tänder. Det
släta, grofva håret är långt, svart och glanslöst;
ögonbryn och skägg äro svagt utvecklade (det senare
bortryckes fullkomligt), och på kroppens betäckta
delar felas hårväxten fullständigt. Kroppsbyggnaden
är tämligen kraftig, dock i allmänhet underlägsen
den hvita rasens och neger-rasens; huden kännes
fin och atlaslik, och dess färg vexlar mellan
smutsgult, kanelbrunt och kopparrödt. - Den
psykiska grundvalen i indianens natur är strängt,
allvar, slutenhet och hårdhet. Derifrån och ej ur ett
flegmatiskt temperament stammar den utomordentliga
sjelfbeherskning, den känslolöshet för egna och
andras smärtor samt den värdighet i umgänget, hvilka
utmärka honom. Temperamentet är tvärtom koleriskt;
och en gång ryckt med af sina affekter i kärlek eller
hat, krigslust eller spel, ådagalägger indianen en
hejdlös lidelsefullhet, för hvilken både lif och
egendom offras. - Rörande indianernas härkomst stå
tvänne åsigter emot hvarandra. Den ena betraktar dem
som en hufvudsakligen öfver Berings sund invandrad
utgrening af den mongoliska rasen, och i detta
fall skulle naturligtvis eskimoerna och de andra
innuit-folken vara befryndade med dem. Den andra
åsigten, som betraktar indianerna såsom autoktoner,
fullkomligt lika urgamla på Amerikas jord som Europas
innevånare på sin, eger ett visst företräde. I
etnografiskt hänseende, i lefnadssätt, klädedrägt
o. dyl. bilda Nord-Amerikas indianer mera en enhet
för sig till skilnad från Syd-Amerikas, bland hvilka
en sådan gemensamhet mindre tydligt framträder. Den
nord-amerikanske indianens bostad utgöres för hvarje
familj af en enda hydda (wigwam) af stänger, täckt
hos jägarestammarna af djurskinn, hos fiskarestammarna
af trädbark. Dessa "wigwam" äro hos de förre stora
och halfsferiska, hos de senare mindre och spetsiga,
och utom den låga dörren finnes ingen annan öppning
än ett hål upptill, midt öfver det hål i jorden,
hvilket bildar eldstaden. Obekanta med metallers
användning, förfärdiga indianerna sina få husgeråd
af trä, lera, små stenar och hudar. De forna vapnen,
pil, båge och klubba, utbyttes efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
