Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indianer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt penobscot, abenaki och passama-quoddi i Maine,
med hvilka de s. k. röda indianerna på New-Foundland,
bergsborna (mountaineers) och skoffie-indianerna
(escopies) i Labrador samt etchemin vid S:t
Johns-floden sannolikt äro beslägtade, b) Östra
grenen: delawarerna eller leni lenape, hvilka förr
innehade hela kuststräckan från Merrimac-floden till
Kap Hatteras, med stammarna pennacock, pawtucket,
nipmuck n. om Boston, wampanoag, narraganset och
pequot s. derom, mohikaner vid Hudsonfloden, meilowak
på Long island, susquehannok vid Susquehanna,
nanticokes, accohanoes m. fl. i Delaware-staten
samt powhatans, pamlicokes m. fl. vid Virginias
och Nord-Carolinas kuster. Alla dessa stammar äro
nu dock fullkomligt utrotade i dessa trakter;
en ringa rest har fått en fristad i Kansas. c)
Sydvestra grenen. I Kentucky, mellan Ohio och dess
biflod Cumberland, bodde sjauano (shawanoes,
shawnies) n. om Ohio illinois i staten af samma
namn, miamis i Indiana, kikapus i norra Illinois
samt sawkis (saques) och ottogamies (foxes)
i södra Wisconsin. Äfven af dessa stammar äro de
flesta utdöda eller till någon del förflyttade
v. om Mississippi, d) Norra grenen. Hela sträckan
från Klippbergen till östra kusten af James’ bay
upptaga knisteno eller cree, och till dessa ansluta
sig odjibue (ojibways) eller chippeways n. v. och
s. om Öfre sjön, pottowatomi i trakten af Chicago,
ottaua (ottowas) mellan Michigan och Huron, saulteux
ö. om Öfre sjön samt missinsig vid Ontarios nordöstra
strand inom irokesernas område, e) Nordvestra grenen:
svartfötterna (blackfeet) med stammarna kahna
(kena) eller blod-indianerna, satsikaa, piekan
(picaneux) och arrapaho från norra Saskatsjavan
ned till öfre Missouri och Yellowstone-floden; hit
höra äfven cheyennes (shayennes) i Dakota mellan Röda
floden och Djefvulssjön. - IV. Kring Erie, Ontario
och S. Lawrencefloden bodde irokeserna (se d. o.),
på alla sidor omgifna af de måhända beslägtade
algonkin-indianerna. - V. Sydöstliga Nord-Amerika
mellan Mississippi och Atlantiska hafvet innehades af
de s. k. apalacher-folken: cherokee, catawba m. fl. i
Nord- och Syd-Carolina, chikasaw, tjachta (choctaw)
m. fl. i Tennessee och Alabama; i Georgien och Florida
bodde creek-indianernas tvänne hufvudgrenar: muskogi i
norr och seminoler i söder. Inom apalachernas område
bodde äfven de främmande och isolerade stammarna
utji (uchees) i södra Georgien, alabama vid
floden af samma namn och natches vid Mississippi. De
sparsamma resterna af alla dessa stammar äro nu
till största delen flyttade v. om Mississippi. -
VI. Hela landet kring nedre och mellersta Missouri
från Mississippi bort mot Klippbergen innehades (och
bebos ännu till en del) af dakota- eller sioux-folket,
till hvilket höra a) i mellersta delen af området:
dakota ("de sju rådseldarna"), bestående af 7
förbundna stammar, till hvilka närmast ansluta sig
assineboins ("sten-indianer"), i n. mellan Missouri
och Saskatsjavan,
och winebago i ö., mellan Mississippi och
Michigan. Från dessa senare härstammade ejova
(iowa), missouri, omaha m. fl.; b) i södra delen:
kansas, osager och quappa; c) i vestra delen:
mandaner, menitari eller hidatsa, och upsaroka
("kråk-indianer", crows). - VII. Sydvest om
dakota-folken finna vi pani (pawnies) vid Platte-
och Kansas-flodernas öfre lopp, till hvilket folk
äfven höra de sydligare boende, af främmande stammar
omgifna huecos och witchitas i Texas, mellan Red
river och Colorado. - VIII. Vid Nord-Amerikas nordvestra
kust bo thlinket eller kolosjerna (kaljush)
med de nordligare jakutat inom det till Aljaska-territoriet
hörande området mellan M:t Elias
och drottning Charlottas ö, och till dem höra äfven
kaigani (kyganies) och haidah. Längre söderut, i
Nya Hannover, Nya Georgien och på Vancouvers ö, bo
de s. k. nutka-stammarna, nass, hailtsa. quacoll,
cowitchin, clallam, macaw m. fl. - IX. Oregon-folken
i territorierna Washington, Idaho och Oregon omfatta:
a) kitunaha (kootanies) eller flatbows längst i
öster; v. om dem b) selish eller flatheads,
med stammarna shushwap, skitsuish (coeur d’alénes)
samt vid kusten tsihailish och killamuck; c) sahaptin
(nez percés) med walawala, cliketat och wailaptu
kring mellersta Columbia och nedre Snake-floden; d)
närmare kusten bo tjinuk (chinook) n. om Columbia,
jakon och kalapuja s. derom mellan de här bosatta
athapaskiska stammarna tlatskanai och umpqua;
e) i sydvestligaste delen af området bo lutuami
eller tlamatl (klamath) och shaste, mellan umpqua
och hupah, samt palaik ö. om de sistnämnde. - X. De
numera såsom en ursprunglig enhet uppvisade mejikanska
folken omfatta: a) tolteker och azteker, af hvilka
bildade folkslag följande indian-stammar äro att
anse som direkta afkomlingar, nämligen af de förra:
chikalanker och tepaneker utmed kusten mellan Vera
Cruz och Yucatan, chiapaneker (i Mejicos sydligaste
provins Chiapas). hvilka äro identiska med pipiles i
Guatemala och Nicaragua, ulmeker, acolhuas
m. fl.; och af de senare: cohuixker, tlapaneker,
cuitlateker vid Mejicos sydvestra kust, mazapiler
vid mellersta San-Jago-floden och tlascalteker mellan
städerna Mejico och Vera Cruz; b) de s. k. sonoriska
folken, af Buschmann indelade i 5 grupper: 1. sjosjoni
eller snakes ("orm-indianer"), hvilka med
wihinascht (vestliga sjosjoni) innehafva södra Idaho
och norra Nevada, utah och pah-utah i Utah och södra
Nevada, de jämförelsevis civiliserade moqui i Arizona
s. om Colorado, mellan fyra främmande folk (tontos,
navajos, yabipais och apatjer), samt comanches i
Nya Mejico och vestra Texas, till hvilka äfven höra
jamparica ö. om Stora saltsjön; 2. de på sydkusten
af Nya Kalifornien boende (från n. till s.) kizh,
cahuillo, netela, takhtam, kechi och chimehueves;
3. pimas i södra Arizona och norra Sonora; 4. opatas,
eudebes, hiaquis, mayos, tubar, alla i Sonora från
n. till s.; 5. cahitas och coras i Sinaloa och ö. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
