Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Industri-växter (se Industri) är en allmän, omfattande benämning å sådana växter, som på ett eller annat sätt lemna råämnen för slöjd, handtverk eller tekniska tillverkningar eller användas vid frambringande af industriella produkter eller fabrikat - Industriös, idog, skicklig, uppfinningsrik - Inedita, Lat., en författares ännu outgifna skrifter - Ineffektiv (jfr Effekt), overksam, overklig - In effigie, Lat. Se Effigies - Inelfsdjur och Inelfsmaskar. Se Entozoa och Intestinalmaskar - Inelfvor, äfven innan- l. in-mäten (Florman), Lat., viscera, anat. - Inept, dum, dåraktig, orimlig - Inertia, Lat., tröghet, kallas i mekaniken och fysiken kropparnas egenskap att icke af sig sjelfva förändra sitt tillstånd af hvila eller rörelse - Inessivus, lokalkasus i de finsk-ugriska språken - In extenso, Lat., "i hela utsträckningen", fullständigt (återgifva ett yttrande, o. s. v.) - Inez de Castro. Se Castro - Infallibel, ofelbar - Infallslod, fys. Se Brytning, sp. 1232 - Infallsplan, fys., det plan, som innehåller den infallande ljusstrålen och normalen till ytan i infallspunkten. Jfr Brutning, sp. 1232 - Infallspunkt, fys. Se Brytning, sp. 1232 - Infalls-sinus, fys., sinus för infallsvinkeln. Se Brytning, sp. 1232 - Infallsstråle, fys., infallande ljusstråle. Se Brytning, sp. 1232 - Infallsvinkel, fys., vinkeln mellan en ljusstråle och normalen till den reflekterande eller brytande ytan i den punkt, der strålen träffar henne. Se Brytning, sp. 1232 - Infam, illa beryktad, vanhederlig, skändlig, nedrig, usel - Infami, vanära, skändlighet, nedrighet, skymfligt tillmäle, smädelse - Infandum, regina, jubes renovare dolorem - Infant, en i Spanien och äfven i Portugal brukad titel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
användbara vid beredandet ("garfvandet") af
läder. Garfämneväxter finnas inom de allra flesta
nat. växtfamiljer, och garfsyror af olika slag äro
bland de mest utbredda ämnen inom växtverlden. Jfr
Handelsväxter. O. T. S.
Industriös (Fr. industrieux, af Lat. industria,
flit, idoghet), idog, skicklig, uppfinningsrik.
Inedita, Lat. (af nekande in och edere, utgifva),
en författares ännu outgifna skrifter.
Ineffektiv (jfr Effekt), overksam, overklig.
In effigie, Lat. Se Effigies.
Inelfsdjur och Inelfsmaskar. Se Entozoa och
Intestinalmaskar.
Inelfvor, äfven innan- l. in-mäten (Florman), Lat.,
viscera, anat., synes ursprungligen betyda allt
af en djurkropp, som finnes inom huden; men under
tidens lopp och alltefter som man lärt sig inse
skiljaktigheten hos de inom detta hölje befintliga
delarna (kött, ben o. s. v.) har betydelsen småningom
modifierats. En tid innefattade man under detta namn
alla de organ, som finnas i de större kroppshålorna,
således: hjerna och ryggmärg inom sina skelettdelar;
hjerta och lungor i brösthålan; tarmkanal, lefver,
pankreas, urin- och köns-organ i buk- och bäckenhålan,
att icke nämna flere smärre organ på ena och andra
stället; så gjorde Florman (1830). Sedermera hafva
anatomerna i allmänhet ur räkningen uteslutit de
stora nervcentra, flere äfven hjertat, hvaremot en
och annan på utvecklingsskäl dit räknat sinnesorganen,
ja t. o. m. huden. Andra åter hafva räknat dit endast
de i abdomen belägna organen. Lika vacklande synes
betydelsen vara enligt svenskt språkbruk, och den
omfattar än de i samtliga kroppshålorna belägna
organen, än blott de i abdomen; nu för tiden synes
den sistnämnda vara den allmännast brukliga betydelsen
af ordet. G. v. D.
Inept (Lat. ineptus, dum, dåraktig, orimlig. -
Ineptier (Lat. ineptiae), dumheter, dårskaper,
orimligheter.
Inertia, Lat, tröghet, kallas i mekaniken och fysiken
kropparnas egenskap att icke af sig sjelfva förändra
sitt tillstånd af hvila eller rörelse. En kropp,
som är i hvila, fortfar dermed, tills en kraft
bringar honom i rörelse; och är han en gång försatt
i rörelse, fortgår han dermed i rät linie och med
oförändrad hastighet, till dess en kraft åstadkommer
en förändring i detta hänseende. Denna kraft kan
vara attraktion af en främmande kropp, friktion,
luftens motstånd o. s. v. Så t. ex skulle jorden
fortgå i verldsrymden i rät linie och med konstant
hastighet, om icke den attraktion, som solen och andra
himmelskroppar utöfva, tvingade henne att afvika från
den rätliniga riktningen och i stället beskrifva en
kroklinig bana. En afskjuten kula skulle äfven ega en
likformig och rätlinig rörelse, om icke tyngdkraften
och luftens motstånd vore verksamma. Om en kropp
roterar kring en axel, eger hos hvarje dess partikel
en sträfvan rum att fortgå i rät linie, och till följd
deraf alstras en tryckning utåt i radiens riktning;
det är på det sättet, som centrifugalkraften uppstår.
G. R. D.
Inessivus (af Lat. in, i, och esse, vara),
lokalkasus i de finsk-ugriska språken med
ursprunglig ändelse -s + na och med grundbetydelsen
af "rum, hvari något är" (jfr Elativus och
Illativus). Voguliskan saknar innessiv, och ungerskan
har en sådan på -ban, -ben (t. ex. hazban, i huset,
kertben, i trädgården). Inessivus-ändelsen i finskan
är -ssa, -ssä, och dess närmare betydelse framgår
bäst af exempel: istuu tuvassa, han sitter i stugan,
nuoruu-dessani, i min ungdom, on häissä, han är på
bröllop, taivas on pilvessä, himmelen är molnbetäckt
(eg. i moln) o. s. v. Lll.
In extenso, Lat., "i hela utsträckningen",
fullständigt (återgifva ett yttrande o. s. v.).
Inez de Castro. Se Castro.
Infallibel (Fr. infaillible, af Lat. nekande in
och fallere, fela), ofelbar. - Infallibilitet
(Fr. infaillibilité), ofelbarhet, se d. o.
Infallslod, fys. Se Brytning, sp. 1232.
Infallsplan, fys., det plan, som innehåller den
infallande ljusstrålen och normalen till ytan i
infallspunkten. Jfr Brytning, sp. 1232.
Infallspunkt, fys. Se Brytning, sp. 1232.
Infalls-sinus, fys., sinus för infallsvinkeln. Se
Brytning, sp. 1232.
Infallsstråle, fys., infallande ljusstråle. Se
Brytning, sp. 1232.
Infallsvinkel, fys., vinkeln mellan en ljusstråle och
normalen till den reflekterande eller brytande ytan
i den punkt, der strålen träffar henne. Se Brytning,
sp. 1232.
Infam (Lat. infamis, af nekande in och fama, rykte),
illa beryktad, vanhederlig, skändlig, nedrig, usel.
Infami (Lat. infamia; se Infam), vanära, skändlighet,
nedrighet, skymfligt tillmäle, smädelse. - Jur. I
det äldre rättsspråket betecknade ordet infami
en minskning i medborgerligt anseende, med hvilken
minskning en inskränkning i medborgerliga rättigheter
var förbunden. Man skilde emellan infamia juris och
infamia facti. Med det förra förstod man den minskning
i ära och den deraf följande minskning i rättsliga
förmåner, hvilken lagen förenade med vissa särskildt
angifna nesliga gerningar eller med undergåendet
af vissa nesliga straff. Det senare uttrycket åter
angaf en sådan infami, som alstrades af gerningar,
hvilka voro af mindre hederlig beskaffenhet utan
att dock vara af lagen uttryckligen förklarade för
vanärande. Inom den nu gällande svenska rätten
motsvaras "infamia juris" af begreppet vanfrejd
(se d. o.). Enligt regeln innebär endast en formlig
vanfrejd en brist i medborgerligt anseende, hvilken är
af rättslig betydelse. Dock förenar lagen understundom
vissa menliga påföljder redan dermed att någon
"ej hafver godt namn och rykte" eller "gjort sådan
gerning, som rörer dess goda namn", och i dylika fall
kan en "infamia facti" ännu sägas förekomma: J. H-r.
Infandum, regina, jubes renovare dolorem, Lat.,
"drottning, du bjuder mig att åter väcka till lif
en outsäglig smärta". Uttrycket, som förekommer i
Virgilius’ Aeneid (II, 3), citeras ofta.
Infant (Sp., Port. infante, af Lat. infans, barn,
egentl. barn, som ännu ej kan tala, af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
