Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ispahan - Ispeudd - Is-piller - Is-plantan - Israel - Israel Birgersson - Israeliter - Israëls, Joseph - Issicus sinus - Issik-kul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
("konurigaplatsen"), sannolikt det största i verlden
(enligt en uppgift 845 m. långt och 227 m. bredt),
omgifvet af en dubbel rad arkader. Vid dess sydöstra
sida ligger den "kungliga moskén", Mesjid-i-sjah, den
praktfullaste i österlandet, och vid den sydvestra
sidan moskén Lutf-Allah, i storlek och skönhet
underlägsen endast den förra. På södra sidan af
floden, öfver hvilken leda trenne präktiga broar,
ligger förstaden Djulfa, med omkr. 300 armeniska
familjer. – I: s industri är ej obetydlig. Siden- och
bomullstyg, trämosaik, lackerade arbeten, damascerade
klingor och skjutvapen, glas och lergods tillverkas
ännu såsom förr i staden, men handeln är numera
obetydlig. Britiska handelshus i Abusjer göra stora
ansträngningar att utvidga sina affärsförbindelser
norr ut. Flere förslag hafva framstälts rörande direkt
förbindelse mellan I. och Persiska viken, antingen
medelst jernväg förbi Sjiras till Abusjer eller tvärs
öfver Bachtiari-bergen till Sjuster vid Sjatt-el-arabs
biflod Karun och derifrån medelst flodångare till
Persiska viken. – Staden I. är urgammal och omnämnes
i äldre tider under olika namn, Sarú l. Sarúk, Gavi,
Gabae l. Jai samt Aspadana (hos Ptolernaios). Senare
kallades den Sjeheristan l. Medineh ("staden"),
medan en förstad till densamma af araberna benämndes
Jahudieh ("judestaden"), emedan den grundats af
judiska kolonister i 3:dje årh. e. Kr. I midten af
10:de årh. omslötos dessa båda städer af en gemensam
mur, erhöllo namnet I. och fortforo att blomstra
ända till Timurs tid (slutet af 1300-talet), då
de undergingo en gräslig förstöring. Under Abbas
den store nådde I. sin största glans. Han byggde de
praktfullaste palats, anlade trädgårdar och fördelade
bland dem Sajende-ruds vatten i otaliga reservoarer,
brunnar och kaskader. Europeiska köpmän och konstnärer
uppmanades att bosätta sig i hans hufvudstad,
sändebud från många af de största stater i Europa
besökte hans hof, och europeiska handelsfaktorier
anlades. Den ryktbare resanden Chardin har lemnat
en intressant skildring af staden under denna
period. Enligt honom skall I. då hafva haft 600,000
innev., 162 moskéer, 48 offentliga skolor, 1,802
karavanserajer, 273 bad samt 12 kyrkogårdar, och
förstaden Djulfa, som 1605 anlagts af armenier, hvilka
Abbas fört från Djulfa i Armenien (vid floden Aras,
i nuv. ryska guvernem. Erivan), räknade 1685 30,000
armeniska kristna. Den afganska invasionen i början af
1700-talet gaf I:s välmåga den första stöten. När
Kadjar-dynastien i slutet af 1700-talet besteg Persiens
tron, flyttades regeringens säte till Teheran, men det
har ofta af politiska skäl blifvit ifrågasatt att åter
förlägga det till I. såsom varande Persiens egentliga
medelpunkt. Guvernementet I. är merendels ett apanage
åt den regerande sjahens favoritson eller broder.
Ispeudd, fyr på Öland vid Kalmarsund, inom
Glömminge socken. Fyren, uppförd 1866, är sedan
1879 försedd med klippapparat. Lågans höjd öfver
vattnet är 7,4 m. och lysvidden 9 minuter.
A. G.
Is-piller. Se under Is.
Is-plantan, Mesembryanthemum crystallinum L., bot. farmak.,
är en af de mera bekanta arterna af slägtet
Mesembryanthemum L., som. bildar typen för en egen
familj, Mesembryanthemeae Fenzl (kl. Polyandria
L.). Alla mesembryantemer äro köttiga, saftiga örter
eller låga buskar, hvilka tillhöra företrädesvis
Kaplandets hetaste och torraste sandslätter. Några
få finnas i norra Afrika, södra Europa, Chile, Peru
och i Kina. Den art, som kallas "Is-plantan", hvilken
ofta odlas i våra trädgårdar, har sitt namn deraf
att bladens yta är tätt beklädd med vattenfyllda
blåsformiga celler, hvarigenom de se ut som om
de vore öfverdragna med is. Is-plantan är i senare
tider omtalad såsom, en förträfflig grönsaksväxt, att
använda likt spenat. Dess blad nyttjas å brännsår, och
hela örten, Herba mesembryanthemi crystallini, har
användts mot vattusot, lefverlidande m. m. Is-plantan,
såväl som flere samarter, innehåller en ymnig mängd
soda, som framställes ur örtens aska ("Barilla
moradena" i Spanien), hvilken i synnerhet samlas
å Kanarieöarna, der fröna allmänt förtäras. Flere
arter af M. hafva stora, granna blommor, hvarför
de odlas som prydnadsväxter. En art i södra
Afrika (M. emarcidum) får genom krossning och
jäsning narkotiska egenskaper samt begagnas af
hottentotterna till tuggning på samma sätt som tobak.
O. T. S.
Israel ("Guds stridsman"), Hebr. Se Jakob. – Israels
barn, Israels folk, Israels rike. Se Judar.
Israel Birgersson, konungens råd och lagman i Upland
1334-51, var son till lagmannen Birger Petereson
af Finstad (d. 1327) och dennes senare hustru,
Ingeborg, dotter till östgöta-lagmannen Bengt
Magnusson och Sigrid (den fagra). Israel, som hade
sitt namn efter sin farfars far, fick lagmanstiteln
1334 och riddarevärdigheten 1343. Han hade önskat att
deltaga i konung Magnus’ första tåg mot ryssarna,
1348, men lät på systerns, den hel. Birgittas,
föreställningar förmå sig att stanna hemma för att
såsom "officialis generalis" förestå landets styrelse
i konungens frånvaro. Deremot deltog han i konungens
andra ryska tåg, 1350, och afled derunder af sjukdom
tidigt på våren 1351, troligen i Riga. Med Israels son
Peter utgick ätten, och dess gods gingo sedan i arf
till Sture-ätten (3 sjöblad). Uppgiften om Brahe-ättens
härstamning på fädernet från Finstad-ätten uppdiktades
först i 17:de årh. C. A.
Israeliter. Se Judar.
Israels, Joseph, holländsk genremålare i Haag,
f. 1824, gjorde sina grundläggande studier i Amsterdam
och i Paris (hos Picot). Han är en särdeles lycklig
skildrare af holländskt familje- och fiskarelif,
i synnerhet af det sistnämnda, från hvilket han med
innerlig känsla och mästerlig teknik framställt många
allvarliga eller sorgliga episoder (De skeppsbrutna,
De väntade fiskarebåtarna, Ensam i verlden m. fl.).
Issicus sinus. Se Issos.
Issik-kul (Kirg.; "varm sjö", så kallad derför att
sjön aldrig fullt tillfryser), insjö i Central-Asien,
ryska området Semirjetjensk, i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
