Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
apuanska bergen (Toscana), der arbetsstyrkan
uppgår till 6,000 pers., hvilka årligen bringa
i dagen 150,000 tons, till ett värde af öfver 9
mill. kr. Egentliga stenkol förekomma i ringa mängd
i Aosta-dalen (prov. Turin). Till behofvets fyllande
införas årligen från Storbritannien 1 mill. tons. Af
fossila brännmaterial eger I. for öfrigt några
antracit- och brunkolslager (årlig brytning 120,000
tons) af ringa utsträckning äfvensom torf (95,000
tons), hvilken användes vid den keramiska industrien
i de norra provinserna. Af jernmalm (mest på Elba)
produceras årligen 250,000 tons, hvaraf endast
45,000 tons nedsmältas i landet. Beredningen af stål
är oansenlig, 2,000 tons årligen. Af kopparmalm,
eftersökt för sin renhet, bröts 1877 12,000 tons
(mest i prov. Belluno), af bly- och zinkmalm
(båda rikligast på Sardinien) s. å. resp. 18,000
och 44,000 tons. Qvicksilfver förekommer på några
ställen i Toscana och Venezia; dessutom, i ringa
mängd, nickel, antimon och mangan. Sammanlagda värdet
af de mineraliska produkterna år 1877 utgjorde 39
mill. kr. Antalet arbetare i bergverken var 40,556.
– Hafssalt beredes i stor skala vid kusterna af
Sicilien, Sardinien och Elba samt på flere ställen
af fastlandet. Utom på de båda förstnämnda öarna
är denna handtering statsmonopol. Produktionen
utgör 330,000 tons om året. Af underordnad vigt
äro saltkällorna vid Volterra (prov. Pisa) och
Salsomaggiore (Parma) samt de mineraliska lagren
i Kalabrien och på Sicilien, hvilkas samfälda
afkastning ej öfverstiger 20,000 tons.
Ett vigtigt rum bland näringarna intager fisket,
hvilket sysselsätter 15,000 fartyg och utsträckes ända
till de franska och afrikanska kusterna. Adriatiska
hafvet är i allmänhet mest gifvande. Fångsten
utgöres förnämligast af tonfisk, makrill och
sardeller, derjämte af ostron och andra skaldjur samt
koraller. Dess årliga afkastning anslås ända till 29
mill. kr. Ensamt vid korallfisket (Bonifacio-sundet,
Neapels vik) sysselsättas 900 fartyg, med en
besättning af 7,000 man. Handeln med koraller är
lifligast i Genua, Livorno och Neapel; förarbetningen
sker mest i I. Insjöfisket är i allmänhet försummadt.
– Industriens utveckling har hämmats af den ännu för
några årtionden sedan rådande politiska oron på den
italienska halfön; men det derefter inträdda lugnet,
stadsbefolkningens talrikhet samt italienarnas
konstnärliga begåfning och stora tekniska
skicklighet äro gynsamma förutsättningar för hennes
uppblomstring, till hvilken för öfrigt bidraga den
på de flesta områden gällande näringsfriheten
och de i de större städerna inrättade handels-
och industrikamrarna, museer för yrkesalster samt
högre tekniska skolor. Af hela rikets befolkning
hafva omkr. 14 proc. sin sysselsättning vid
industrien, hvilken har sitt egentliga hem i de
norra provinserna. Den vigtigaste industrigrenen är
sidenfabrikationen, hvars hufvudhärd är Lombardiet:
1877 funnos uti I. öfver 2 mill. spindlar och en
arbetsstyrka af 200,000 pers., hvaraf kommo på
Lombardiet 1 1/2 mill. spindlar, 300 mekaniska
väfstolar, öfver 6,000 handväfstolar samt nära
130,000 arbetare. Como och Genua äro de förnämsta
platserna för sidenväfveriet, dernäst Rom, Milano och
Turin. Af bomull förarbetas årligen (hufvudsakligen,
i Piemont, Lombardiet, Ligurien, Kampanien
och Venezia) 26 mill. kg., hvaraf mer än hälften
produceras inom landet. Vid spinnerierna arbeta
18,000, vid väfverierna 36,000 pers. Produktionen
stiger till ett värde af 25 mill. kr., men fyller
icke landets behof, utan bomull till 3 gånger
så stort belopp måste införas. Ylleindustrien
(hufvudsakligen i norra I. samt i Toscana och
Kampanien) hemtar sitt råmaterial i den inhemska
produktionen (7 mill. kg.) och en lika stor mängd
införd vara (från Argentina). Arbetsstyrkan uppgår
till 25,000 menniskor. Tillverkningen af linne-
och hampartiklar (Lombardiet, Piemont, Emilien)
uppskattas i värde till 54 mill. kr., antalet arbetare
till 13,000. En särskild gren deraf, repslageriet,
afsätter i synnerhet mycket på utlandet. – Med
utbildningen af jernvägsnätet under de sista
årtiondena har tillverkningen af maskiner (Genua
och trakten deromkring) stigit både i omfattning
och godhet samt sysselsätter öfver 15,000 arbetare;
produktionsvärdet utgör årligen 26 mill. kr. Införseln
från utlandet är dock ännu betydlig. Milano är
kändt för sina vagnar; Brescia eger sedan gammalt
rykte för sina klingor. Guld- och silfverarbeten
(Rom, Milano, Neapel, Genua m. fl.) samt allahanda
bronsvaror hafva sedan uråldriga tider åtnjutit stort
anseende for sin konstnärliga fulländning. För den
keramiska industrien, som sysselsätter öfver 7,000
pers., anslås värdet af den årliga produktionen af
lergods, majolika, terracotta och porslin till
öfver 7 mill. kr. På det konstnärliga utförandet
nedlägges mycken omsorg; exporten är ansenlig. En
specialitet för Venezia och det närliggande
Murano är de öfver hela jorden spridda glasperlorna
(conterie), representerande ett tillverkningsvärde af
5 mill. kr. årligen. För den samfälda glasindustrien,
hvari 6,000 arbetare äro verksamma, uppgår det till
12 mill. kr. Hufvudorterna för marmorindustrien
äro städerna Carrara, Massa och Serravezza. I Pisa
m. fl. ställen förfärdigas fina alabasterarbeten;
Rom, Neapel och Florens äro verldsberömda för sina
kaméer samt mosaik- och korallarbeten. Den kemiska
industriens vigtigaste produkter äro borsyra
(från Toscanas laguner), svafvel-, salt- och
salpetersyra, vin-sten och en myckenhet konstgjorda
gödningsämnen. Papper tillverkas vid mer än 100
fabriker på liguriska kusten. Den verldsberömda
halmflätningen är hemma i Toscana (Florens) samt
sysselsätter der omkr. 80,000 menniskor. En ganska
stor spridning har äfven beredts åt italienska
handskar, hvaraf exporten under de sista åren
utgjort omkr. 2 1/2 mill. par. Utom den ofvannämnda
oljeberedningen af oliver förekommer en icke obetydlig
pressning af andra oljefrukter, såsom linfrö, sesam
m. fl., hvaraf årligen 11 mill. kg. införas, mest
från Indien. Musikaliska instrument tillverkas i alla
större städer. Särskildt stråkinstrumenten äro högt
värderade; tarmsträngar från Abruzzo äro de yppersta
i verlden. – Af landets näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>