Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drifvas åtskilliga af staten, andra stå i större eller
mindre beroende af denne. Statsmonopol är sålunda
bl. a. förarbetningen af tobak, hvilken eger rum
vid 18 fabriker, med 16,000 arbetare. Under de
olika ministerierna stå vidare 47 andra fabriker,
med en lika stor arbetsstyrka. Industriella
anläggningar, hvilka stå under statens kontroll, äro
6 saliner, 74,803 qvarnar, 2 sockerraffinaderier,
9,583 brännerier, 145 ölbryggerier, 370
mineralvattenfabriker, 30 cikorie- samt 258 krut-
och 4 dynamitfabriker.
För handeln intager I. genom sitt läge i Medelhafvet
och sin betydliga kustutsträckning en särdeles gynsam
ställning, äfven om dessa företräden, genom öppnandet
af nya vägar för verldshandeln, icke hafva samma
betydelse som fordom. I senare tider hafva äfven
jernvägarna öfver Alperna (vid Semmering, Brenner,
Mont Cenis och S:t Gotthard) bidragit till sjöfartens
minskning. Af införseln under 1866-74 befordrades
sålunda i genomsnitt 32 proc. landvägen, under
tiden 1875-79 deremot öfver 37 proc. De förnämsta
artiklarnas värde (i mill. kr.) i årligt genomsnitt
under perioden 1876-81 var 1) i införseln: spanmål
(hufvudsakligen hvete) 94, kolonialvaror 69, kreatur
och animaliska näringsmedel 55, brännmaterial
(stenkol) 30, spånadsämnen (bomull) 124, väfnader
etc. 116, ädla metaller 24 mill. kr.; 2) i utförseln:
spanmål (ris, majs) 49, vin och andra drycker 24,
frukter och frön 44, kreatur etc. 75, mineraliska
råämnen (svafvel, marmor, malm) 25, spånadsämnen
(lin, hampa och väfnader) 226, papper 22 mill. kr. Den
fullständiga handelsbudgeten för 1881 visar följande
siffror (i mill. kr.):
Varugrupper. Införsel. Utförsel.
Konsumtionsartiklar .......... 208,8 206,4
Råämnen ...................... 246,2 301,5
Manufakturvaror .............. 189,0 85,1
Öfriga artiklar .............. 315,1 265,5
–––––––––
Summa 959,1 858,5.
Lifligast är varubytet med Frankrike, Österrike,
Schweiz och Storbritannien. I 1881 års införsel
voro dessa land representerade med resp. 263, 158,
27 och 261 mill. kr., i utförseln med 397, 109,
97 och 60 mill. kr. I:s handelsflotta är till sin
storlek den femte bland de sjöfarande nationernas;
1881 räknade hon 7,639 segelfartyg, om 895,539
tons, och 176 ångfartyg, om 93,698 tons, samt en
bemanning af 176,335 sjömän. I dessa uppgifter ingå
icke fiskare-flottan och de i krigstjenst engagerade
fartygen. – Rörelsen i rikets hamnar var 1881 i den
internationella sjöfarten: ingående fartyg 16,294, med
en drägtighet af 4,781,130 tons; utgående 15,663, med
en drägtighet af 4,429,872 tons. En större liflighet
visade kustfarten, hvilken sysselsatte 93,751 in- och
utgående fartyg, med en totaldrägtighet af 11,525,069
tons. De italienska hamnarna delas i 4 klasser. Till
den första höra Genua, Neapel, Livorno, Messina,
Palermo, Venezia, Brindisi, Ancona, Cività Vecchia,
Cagliari och Chioggia, hvilka alla äro utgångspunkter
för vigtiga maritima samfärdslinier. Kostnaderna
bestridas till 4/5 af statsmedel. Den andra klassen
utgöres af
nödhamnarna (porti di refugio), till antalet 20, hvilka
helt och hållet underhållas af staten; den största
af dem är Catania. Hamnarna af tredje och fjerde
klasserna, till hvilkas omkostnader staten bidrager
med hälften, hafva endast lokal betydelse. –
Skeppsbyggeri. Sedan 1867 hafva icke endast
varfvens och de nybyggda fartygens antal, utan
äfven de senares hela tontal och värde betydligt
nedgått. Sålunda byggdes 1867 på 89 värf 642 fartyg
(intet öfver 1,000 tons), med en drägtighet af 72,257
tons och ett värde af 16 mill. kr., 1879 på 50 varf
269 fartyg, hvilkas drägtighet var 21,213 tons och
värde knappa 4 1/2 mill. kr. Det nationella rederiet
visar en liknande tillbakagång. Under tiden 1866-74
kommo i årligt genomsnitt under inhemsk flagga: af
införseln 35, af utförseln 48 proc.; 1875-79 deremot
resp. 30 och 38 proc. – Jernvägar började byggas
1839; den snabbaste tillväxten, 3,342 km., faller på
decenniet 1865-75. Vid slutet af 1880 utgjorde den
trafikerade sträckan 8,713 km.; afkastningen uppgick
s. å. till 129,6 mill. kr. Ytterligare en utvidgning
af jernvägsnätet förestår under de närmaste 15 åren
med icke mindre än 6,000 km., hvartill anslagits öfver
1,200 mill. kr. – Kanalerna, hvilka hufvudsakligen
ligga i norra I., ega en sammanlagd längd af 1,068 km.
Postväsendet räknade år 1880 3,328 byråer, genom
hvilka befordrades 166 mill. bref och bref kort, 155
mill. trycksaker och 4 mill. värdeförsändelser. I
postsparkassorna, hvilka inrättats efter engelskt
mönster och hastigt tillvunnit sig förtroende,
insattes år 1879 öfver 24 mill. kr. Telegrafen egde
vid slutet af 1881 en linielängd af 26,880 km.,
utom 175 km. undervattenskablar. Statsbyråernas
antal var 1,633, expedierade telegram 6,648,523,
hvaraf 5 mill. voro portobelagda. Telegrafverkets
inkomster voro 8,6 och utgifter 5,6 mill. kr.
Myntväsendet är ordnadt i enlighet med den latinska
konventionen af år 1865. Myntenheten, som benämnes
lira, är i värde lika med 1 franc (72 öre) och delas
i 100 centesimi. Mått och vigt äro de metriska.
Undervisningsväsendet har länge varit försummadt,
och den egentliga folkbildningen står för den skull
mycket lågt. Af de 1880 i äktenskap inträdde kunde
46 proc. af männen och 68 proc. af qvinnorna icke
underteckna äktenskapskontraktet. Af 100 kontrahenter,
utan skilnad till kön, kunde i genomsnitt 57 hvarken
läsa eller skrifva. Ytterligheterna bildades
af prov. Turin med 16 proc. och Cosenza med 85
proc. Regeringen har dock gjort aktningsvärda
bemödanden till okunnighetens afhjelpande, hvilket
framgår af en jämförelse mellan de icke läs- och
skrifkunniges antal bland de värnpligtige åren 1870
och 1880, utvisande en sänkning från 59 proc. till
49 proc. Förbättringen af undervisningsväsendet
har i hög grad möjliggjorts genom indragning
af en mängd kloster och konfiskering af dessas
egendom. Undervisningsanstalterna tillhöra tre
kategorier, af hvilka den första omfattar primär-
eller folkskolorna. Till dessa hörde 1879 41,108
offentliga och 7,452 privata folkskolor, med
tillsammans 2 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
