Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Joab - Joachas (Joahas) - Joachim, Joseph - Joachimsthal - Joahas - Joakim (Jojakim) - Joakim (Joachim) I Nestor (kurfurste af Brandenburg) - Joakim (Joachim) III Hektor (kurfurste af Brandenburg) - Joakim (Joachim) I Fredrik (kurfurste af Brandenburg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullt dödade han Sauls f. d. öfverfältherre Abner (2
Sam. 3: 30) äfvensom sin kusin, Davids fältherre Amasa
(2 Sam. 20: 9, 10). Under Davids sista regeringstid
slöt han sig till konungens upproriske son Adonia. Den
åldrige konungen var för svag att gifva J. det
rättmätiga straffet för de sistnämnda brotten, men han
gaf Salomo i testamente att göra det. J. rycktes från
altaret, dit han tagit sin tillflykt, och nedhöggs
(1 Kon. 2). J. P.
Joachas (Joahas). 1. J., Israels konung,
var son till Jehu och samtidig med konung Joas
i Juda (2 Kon. 13:1-9). Under hans tid anföllos
israeliterna af syrerna under konungarna Hasael och
Benhadad III, ledo stora nederlag och förtrycktes
hårdt, men mot slutet af hans regering befriades
de ur förtrycket. Tidsuppgifterna äro osäkra,
men vanligen forlägges J:s regering till 856-840
f. Kr. – 2. J., Juda konung, var son till Josia,
efter hvilkens död, 609 f. Kr., han, med förbigående
af den äldre brodern Eljakim (l. Jojakim, se d. o.),
blef upphöjd på tronen och regerade i tre månader
(2 Kon. 23: 30 ff.; 2 Krön. 36:1 ff.). Historien
gifver honom ett dåligt vitsord. Farao Neko
straffade judarna med penningeböter för deras
egenmäktiga konungaval, uppsatte Jojakim på tronen
och förde J. i bojor till Egypten, der han dog.
J. P.
Joachim, Joseph, ungersk violinist, föddes 1831 i
Kittsee nära Pressburg och var ett musikaliskt
underbarn, som redan vid sju år uppträdde
offentligen. Undervisad i början i Wien af Joseph
Böhm, som sjelf varit lärjunge af Rode, insöp han
redan från barndomen den franska skolans egenheter,
för att sedermera vid tolf års ålder få lära känna
den tyska genom Ferd. David i Leipzig, hvarjämte
han fick sin andliga uppfostran under ledning af
Mendelssohn, Robert och Clara Schumann, Hauptmann,
Gade och Liszt. Under den sistnämnde blef han 1849
konsertmästare i Weimar, men kunde ej befrynda sig
med den nytyska riktningen derstädes, hvarför han
1854 utbytte sin ställning mot en dylik i Hannover,
hvarest han 1863 gifte sig med Amalie Weiss (f. 1839,
ryktbar altsångerska, i synnerhet i föredraget af
Schumann). Efter Hannovers eröfring af preussarna
1866 flyttade J. till Berlin, hvarest han 1868 blef
direktör för den nya "Hochschule für musik" samt,
i synnerhet såsom exekutör och lärare på violin,
fick ett ofantligt anseende, så att han till och med
blifvit kallad "violinkonungen". Han är i synnerhet
utmärkt i utförandet af klassiska mästare, såsom Bach,
Beethoven, Spohr, Mendelssohn; och han hör öfver
hufvud till de virtuoser, för hvilka komponistens
intention är högsta ideal och effekten underordnad,
hvilka således mindre hänrycka och berusa än
imponera och undervisa. Ej mindre förträfflig är han
i qvartettspelet, och den qvartett han bildat i Berlin
(de Ahna, Wirth, Hausmann) anses för en bland de bästa
i Tysldand, särdeles i föredraget af Beethovens sista
arbeten. Såsom dirigent har han utmärkt sig på de
stora rhenska musikfesterna. I London uppträder han
årligen på konserter och
kammarmusiksoaréer. Sverige besökte han i
sällskap med sin fru 1875. J. har komponerat en
ungersk konsert för violin, flere uvertyrer,
några marscher och en scen ur "Demetrius".
A. L.
Joachimsthal (Tsjech. Jáchimov), stad i nordvestra
Böhmen, på södra sidan af Erzgebirge. 5,336
innev. (1880). Innevånarna idka hufvudsakligen
bergsbruk, som lemnar silfver, bly, tenn, jern, vismut
och nickel. Stadens silfververk var fordom mycket
gifvande. Sedan 1517 präglades i J. ett silfvermynt,
som under namnet Joachimsthaler kom i allmänt bruk
och blef ursprunget till den tyska thalern samt den
nordiska dalern (se d. o.). Tre fjerdedelar af staden
förstördes genom en eldsvåda d. 31 Mars 1873.
Joahas. Se Joachas.
Joakim (Jojakim). 1. J., den hel. Annas man och
Jungfru Marias fader. Se Anna. – 2. J., konung i
Juda. Se Jojakim.
Joakim (Joachim), kurfurstar af Brandenburg.
1. J. I Nestor, född d. 21 Febr. 1484, efterträdde
1499 sin fader, Johan Cicero, som kurfurste.
Med kraft sökte han återupprätta ordning i sitt
rike, förföljde de adlige röfvarena (man lefde i
näfrättens tid) och förbättrade rättsväsendet
bl. a. genom att utfärda för hela kurfurstendömet
gällande lagar, såsom "Constitutio joachimica". 1506
upprättade han i Frankfurt a. 0. ett universitet,
hvars verksamhet förnämligast skulle vara riktad på
rättsvetenskaperna. J. utvidgade sina besittningar
med grefskapen Zossen (1516), Neumark (1517)
och Kuppin (1524). Mot reformationen visade han
sig fientlig, och hans gemål, den danska prinsessan
Elisabet (se Elisabet, kurfurstinna af Brandenburg),
som omfattat Luthers lära, måste 1528 fly ur landet.
Död d. 11 Juli 1535.
2. J. II Hektor, den föregåendes äldste son, född
d. 13 Jan. 1505, ärfde 1535 efter sin fader största
delen af de brandenburgska landen. I motsats till
fadern lät han reformationen fritt utbreda sig i
Brandenburg och befäste dess välde derstädes
genom en ny kyrkoordning, 1540, men lemnade
sina trosförvandter i det första religionskriget (det
schmalkaldiska) utan hjelp. 1537 afslöt han en
arfförening med hertigen af Liegnitz och 1569
förvärfvade han successionsrätt till hertigdömet
Preussen (Ostpreussen). J. var en svag, men
ridderlig regent, som genom slöseri och praktlystnad
bragte sitt lands finanser i oordning. Han var
förmäld med 1. en prinsessa af Sachsen (1524-34)
och 2. Sigismund I:s af Polen dotter Hedvig, syster
till konung Johan III:s af Sverige gemål Katarina
Jagellonica. Död d. 3 Jan. 1571.
3. J. Fredrik, den föregåendes sonson, född d.
27 Jan. 1546, var 1566-98 administratör i Magdeburg
och efterträdde sin fader, Johan Georg, såsom
kurfurste 1598. Vid Georg Fredriks af Ansbach
död 1603 blef han administratör af hertigdömet
(Ost-)Preussen. J. förmäldes 1570 med Katarina
af Küstrin. Deras dotter Anna Katarina blef
den danske konungen Kristian IV:s gemål. Död d. 18
Juli 1608.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
