Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Juridisk person - Juridiskt arkiv - Juridiskt biträde - Juridiskt mord - Jurien de la Gravière, Jean Baptiste Edmond - Jurieu, Pierre - Jurisconsultus (jureconsultus) - Jurisdiktion - Jurisprudens - Jurist - Juris utriusque doktor (kandidat, licentiat)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hithörande rättssubjekten såsom icke blott tänkta, utan
verkliga personer, lika verkliga som menniskorna
sjelfva, en uppfattning, som af olika författare
stödjes på olika grunder. Härvid bör dock märkas,
att en del rättsåskådningar skiljer vissa af dessa
rättssubjekt, såsom af högre art, från de öfriga
och ej för de förra begagnar benämningen juridiska
personer (se vidare Moralisk person). Svårt är
emellertid att anse någon af de sålunda föreliggande
åsigterna fullt tillfredsställande. Med en blott
fiktion synes åtminstone teorien icke kunna låta sig
nöja. Och vill man åter erkänna staten, kommunen,
korporationen och i allmänhet jämväl öfriga bland
ifrågavarande rättssubjekt, som innebära en viss
nödvändighet, såsom verkliga personer, så faller det
sig dock svårt att såsom sådana räkna en stiftelse,
ett bolag eller ett döds- eller konkursbo. Många
författare utesluta ock dylika helt och hållet från
de juridiska personernas antal. En nyare riktning har
funnit benämningen juridisk person olämplig äfven
för andra fall och talar i stället om "särskildt
bildade" rättssubjekt i motsats till de "naturligt
gifna", eller menniskorna. Man tillskrifver dem då
ej längre egenskapen af personlighet, utan förklarar
deras helgd såsom rättssubjekt bero derpå att bakom
dem stå rent personliga väsenden med intressen, hvilka
omfatta äfven de afskilda och till ett sjelfständigt,
helt för sig förbundna intressen, som uppbäras af ett
sådant särskildt bildadt rättssubjekt ("Anteckningar
efter prof. E. V. Nordlings föreläsningar i svensk
civilrätt. Allmänna delen", 1882-83). – För praxis
kommer mest an på att noga uppställa vilkoren för
den rättsliga tillvaron af s. k. juridiska personer
och dervid förekomma, att oförnuftiga skapelser
genom att till sådana hänföras vinna erkännande
såsom rättssubjekt. Beträffande en del bland de
juridiska personer, hvilkas tillvaro har sin grund
endast i en viss förmögenhetsgemensamhet, märkes,
att, för så vidt en sådan gemensamhet skall anses
innebära något annat än en blott sameganderätt, en
viss form vid dess uppkomst förutsattes, hvarigenom
gemensamheten afsöndras från de enskildes ändamål och
intressen. Offentlig sanktion bör icke uppställas
såsom något allmänt vilkor för erkännandet af
juridiska personer och fordras i Sverige faktiskt
icke. Deremot bör offentlig myndighet anses berättigad
att undertrycka oförnuftiga sådana. De juridiska
personerna måste vid sin verksamhet företrädas af
fysiska, hvilka dervid böra visa befogenhet att handla
i deras namn. C. O. M-n.
Juridiskt arkiv. Se Schmidt, K. Kr.
Juridiskt biträde, i administrativ betydelse,
är en funktionär, som vid den sedan 1875 pågående
omorganisationen af de centrala ämbetsverken vid
ett och annat, t. ex. Arméförvaltningen, trädt
i st. f. den forne advokatfiskalen (se d. o.).
A. Th. S.
Juridiskt mord. Se Justitiemord.
Jurien de la Gravière [sjyriäng dö la
graviär], Jean Baptiste Edmond, fransk amiral och
författare, född d. 19 Nov. 1812, är son till Pierre
Roch J. (f. 1772. d. 1849
såom Viceamiral och pär af Frankrike). Han inträdde
1828 i tjenst, deltog i expeditionen till Kina
(1847-50) och i Krimkriget (1854), utnämndes
1855 till konter-amiral och erhöll i Dec. 1801
befälet öfver franska expeditionen mot Mejico, men
lemnade vid krigsutbrottet derstädes befälet öfver
landstigningstrupperna åt general de Lorencez. 1862
blef J. vice amiral, 1804 kejsarens adjutant och
hade derefter två gånger befälet öfver franska
medelhafsflottan. som han reorganiserade 1870-71,
samt utnämndes 1871 till chef för sjökarteverket
och inspektör öfver flottan. J. har författat ett
stort antal artiklar (berörande hans resor, flottan
och sjökrigshistorien) i "Revue des deux mondes"
samt särskildt utgifvit Guerres maritimes sous la
République et l’Empire (1847; 4:de uppl. 1864),
Voyage en Chine pendant les années 1847, 1848,
1849 et 1850 (1854; 3:dje uppl. 1872), Souvenirs
d’un amiral (1860), bearbetning af hans faders
efterlemnade anteckningar, m. fl. verk.
Jurieu [sjyriö], Pierre, fransk reformert teolog,
föddes 1637 i Mer, nära Blois. Han utgaf 1674
Traité de la dévotion (som upplefde 22 upplagor på
franska och 26 på engelska) samt kallades samma år
till professor i teologi och hebreiska vid Sedans
universitet. På denna plats utgaf han försvarsskrifter
för de reformerte mot katolska angrepp. Då
universitetet i Sedan 1681 blef stängdt, mottog J. en
kallelse till en professur i teologi och ett pastorat
i Rotterdam. Der blef han genom sitt personliga
inflytande ett stöd för de franske hugenotter, som
efter upphäfvandet af nantesiska ediktet, 1685, sökte
en tillflyktsort i Holland. Bland den mängd skrifter
han der utgaf, mest stridsskrifter mot katolicism och
socinianism samt mot oriktiga uppfattningar inom den
reformerta kyrkan, ådrog sig hans Accomplissement des
prophéties (1686) stor uppmärksamhet. I detta arbete
visar han sig vara fattad af den svärmiska rörelse,
som hugenottförföljelserna i Frankrike framkallat. Då
freden i Rijswijk slöts, 1697, sökte han förgäfves
intressera de protestantiska regeringarna för
Frankrikes hugenotter. 1704 utgaf han sitt sista
arbete af mera betydenhet: Histoire critique des
dogmes et des cultes. J. afled i Rotterdam 1713.
J. P.
Jurisconsultus (jureconsultus), Lat. (af jus,
gen. juris, ratt, och consultus, klok, förfaren,
kunnig), lagklok, rättslärd; juridisk rådgifvare.
Jurisdiktion (Lat. jurisdictio), den statsrättsliga
befogenheten att utöfva rättskipningen.
Jurisprudens (Lat.jurisprudentia). Se Rättsvetenskap.
Jurist (af Lat. jus, gen. juris, rätt),
rättslärd, lagkarl. – Juristeri, ensidigt
juridisk uppfattning, formalism vid tolkningen af
lagstadganden.
Juris utriusque doktor; j. u. kandidat,
j. u. licentiat (af Lat. jus, gen. juris, rätt, och
uterque, gen. utriusque, båda), doktor (kandidat,
licentiat) i båda rätterna (nämligen den romerska
och den kanoniska). Se Doktor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
