Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jämtlands län - Jämtlands norra kontrakt - Jämtlands roteringskassa - Jämtlands södra kontrakt - Jämtlands vestra kontrakt - Jämtlands östra kontrakt - Järbo - Järeda - Järfslägtet - Järfälla - Järle-ån - Järlåsa - Järmungand - Järmunrek, Jarmerik, Jormunrek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Betydelsefull för länet är den år 1882 öppnade
jernvägen, som kallas Norra tvärbanan. Ifrån den
på gränsen till Medelpad liggande hållplatsen
Dysjö och till riksgränsen är banans längd 254,4
km. Stationernas antal är 20, deribland Östersunds
stad. (Från en af dessa stationer, Bräcke, utgår
den under byggnad varande fortsättningen af Norra
stambanan till Ångermanelfven.) Genom nämnda tvärbana,
som österut går fram till Torpshammar, hvarifrån
enskild jernväg leder till Sundsvall, och vesterut
fortsattes af de norska jernvägarna, har länet lätt
och direkt förbindelse med såväl Vesterhafvet som
Östersjön. – Hemmantalet å landsbygden är nära 1,106
mantal. Taxeringsvärdet uppgick år 1882 för jordbruks-
och annan fastighet å landsbygden till 31,788,200
kr. och i staden till 2,862,175 kr. De i länet
befintliga undervisningsanstalterna äro ett högre
allmänt läroverk i Östersund, der äfven en slöjdskola
finnes, samt en landtbruksskola. I Östersund finnes
länslasarett med kurhus. År 1881 hade länet 57
fattigvårdssamhällen med 1,536 understödstagare,
för hvilka kostnaden uppgifves till 60,597 kr. (Intet
län har så litet antal understödstagare som J:s
län, hvarest dessas procent å landsbygden af hela
befolkningen utgjorde blott 1,8, hvilket är icke ens
hälften af det i riket vanliga.) Kommunernas antal
var 57, hvilkas tillgångar vid nämnda tid utgjorde
1,232,716 kr. och skulder 199,373 kr. Deras samfällda
inkomster gingo till 537,110 kr. och utgifter till
562,544 kr. Landstingets inkomster voro 115,187
kr. och utgifter 53,161 kr. Landstingsinstitutionen,
som är helt ung i det öfriga Sverige, är deremot
mycket gammal i J:s län, der ock i äldre tider ombud,
valda från socknarna, sammanträdde till landsting
för länets vigtigare gemensamma angelägenheter. K. S.
Jämtlands norra kontrakt, i Hernösands stift, omfattar
6 pastorat: Hammerdal; Ström med Alanäs; Lit med
Kyrkås och Häggenås; Rödön med Näskott, Aspås och
Ås; Föllinge med Hotagens kapell och lappförsamling;
Frostviken med lappförsamling. 22,983 innev. (1882).
Jämtlands roteringskassa. Se Jämtlands fältjägarekår.
Jämtlands södra kontrakt, i Hernösands stift,
omfattar 5 pastorat: Berg med Klöfsjö, Rätan och
Åsarnes kapell; Sveg med Elfros och Linsell; Hede
med lappförsamling, Vemdalen, Tennäs, Ljusnedals
bruksförsamling och Storsjö kapell; Lillherdal;
Hogdal (Öfverhogdal och Ytterhogdal med Ängersjö
kapell). 15,924 innev. (1882).
Jämtlands vestra kontrakt, i Hernösands
stift, omfattar 4 pastorat: Oviken med Myssjö;
Undersåker med lappförsamling, Mörsill, Åre
och Kall; Alsen med Mattmar; Offerdal. 16,091
innev. (1882).
Jämtlands östra kontrakt, i Hernösands stift,
omfattar 7 pastorat: Refsund med Sundsjö, Bräcke,
Bodsjö samt Nyhems kapell; Brunflo med Lockne,
Marieby och Östersunds stad; Näs med Hackås samt
Gillhofs kapell; Sunne med Frösön, Hallen, Norderön
och Marby; Ragunda med
Hellesjö och Håsjö; Fors; Stugun med
Borgvattnet. 31,453 innev. (1882).
Järbo, socken i Gefleborgs län. Se Jäderbo.
Järeda, socken i Kalmar län, Aspelands härad. Arealen
8,132 har. 978 innev. (1882). Annex till Virserum,
Linköpings stift, Aspelands kontrakt.
Järfslägtet, Gulo, zool., hör till familjen
vesledjur (Mustelidae) inom rofdjurens ordning
och däggdjurens klass. Kroppen är undersätsig
och tämligen kort, benen äro tjocka och starka,
icke synnerligen korta, hufvudet stort, med nosen
tämligen kort och trubbig samt ögonen och öronen små,
halsen medelmåttigt lång, tjock och föga smalare än
bakhufvudet samt svansen kort och yfvig. I hvarje
käkhalfva finnas 3 framtänder, 1 hörntand, 3 (i
underkäken 4) mellantänder, 1 roftand och 1 knöltand;
underkäkens roftand saknar knöl innanför den mellersta
taggen. Knöltanden i öfverkäken är liten och har inre
afdelningen föga bredare än den yttre. Dithörande
djur trampa på en del af fotsulan, vistas mest på
marken, men kunna äfven klättra, äro mycket starka
och rofgiriga samt förtära utom varmblodiga djur
äfven fisk. Slägtet innehåller blott en art, Järfven,
G. borealis, som finnes i Europas, Asiens och
Nord-Amerikas nordliga delar. I Sverige förekommer
han tämligen allmänt i Norrlands och Lapplands
fjälltrakter äfvensom, mycket sällan, i Dalarna och
Värmland. Färgen är i allmänhet svartbrun, undertill
rent svart; bakryggen, som är glänsande svartbrun,
omgifves nedtill på sidorna och på länden af ett
bredt, gulbrunaktigt band. Kroppens längd stiger till
80 cm. och svansens till 22,5 (hårqvastens dessutom
till 18) cm. Järfven kan döda renar, elgar, får och
getter samt blir derigenom ofta ganska skadlig. Om
hans glupskhet hafva vidunderliga berättelser fordom
varit i omlopp, och på grund häraf har han blifvit
kallad filfras (af T. vielfrass, storslukare). Om
dagen ligger järfven merendels stilla och väl
gömd. Han ströfvar ofta omkring och begifver sig till
en annan trakt, om tillgången på föda minskas. Han
flyttar sig framåt med längre bågformiga och vacklande
språng. Honan föder i Sverige, sannolikt i Mars,
2-4 ungar. – Den amerikanska formen af denna art är
känd under namnet wolverin. C. R. S.
Järfälla, socken i Stockholms län. Se Jerfälla.
Järle-ån. Se Dylta å.
Järlåsa, socken, delad å Upsala län, Hagunda härad,
med 9,350 har, 741 innev. (1882), och å Vestmanlands
län, Torstuna härad, med 37 har, 10 innev. (1882),
tillsammans 9,387 har, 751 innev. J. utgör ett till
egaren af Bredsjö säteri patronelt pastorat af 3:dje
kl., Upsala stift, Hagunda kontrakt.
Järmungand, Nord. mytol., d. v. s. det
stora odjuret, ett namn för Midgårdsormen
(se d. o.). Han var son af Loke och jättinnan
Angerboda samt broder till Fenresulfven och Hel.
Th. W.
Järmunrek, Jarmerik, Jormunrek, förnn. sagokonung. Se
Hamder. Man har velat i J. återfinna en historisk
person, den bekante
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
