Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jämtlandsboskapen - Jämtlands fältjägarekår - Jämtlands hästjägarekår - Jämtlands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom korsning medelst gröfre och större raser söka
föröka Jämtlands-rasens storlek är inom orter, der
nyssnämnda förhållanden råda, icke fördelaktigt.
C. A. L.
Jämtlands fältjägarekår (N:o 23) och Jämtlands
hästjägarekår (N:o 8) äro roterade och förlagda i
Jämtland. Detta landskap hade redan 1645 förbundit
sig att hålla 300 ständige knektar, men indelades
1689 till ett slags rusthåll med 1,048 nummer, hvilka
skulle utgöra "Jämtlands dragonregemente". Detta blef
dock aldrig beridet. Regementet blef 1820 äfven till
namnet infanteri, då det började kallas Jämtlands
fältjägareregemente. Det förändrades samtidigt
till rotehåll, ehuru rotehållarna fortfarande fingo
åtnjuta de förut anslagna hemmansräntorna. Styrkan
nedsattes 1827 till 800 man. – Sedan gammalt hade
en hästjägaresqvadron om 100 man varit indelad i
landskapet, och för att erhålla ytterligare en sådan
anslogos 1830 200 nummer af fältjägareregementet till
detta ändamål. Ny rotereglering verkställdes 1851,
hvarvid landskapet indelades i 925 rotar, af hvilka
525 lemnades till den nu s. k. Jämtlands fältjägarekår
och 200 dubbelrotar till Jämtlands hästjägarekår. Af
dessa sistnämnda rotar hålla halfva antalet karl
och andra hälften häst. Till roteringens understöd
anvisades vid samma tillfälle i ett för allt
11,850 kronor. Derjämte utgå i st. f. till det förra
rusthållet anvisade augmentsräntor i Medelpad årligen
4,540 kronor. Af dessa och andra medel bildades
Jämtlands roteringskassa, från hvilken hvarje
rote, som håller fältjägare, och hvarje dubbelrote
årligen bekommer 20 kr. samt den sistnämnde vid
remontering 250 kronor. Fältjägarekårens verkliga
styrka utgör 22 officerare, 18 underofficerare
(inberäknad 1 förste hornblåsare) och 529
man samt hästjägarekårens 9 officerare, 8
underofficerare, 192 man och 194 hästar. Båda
kårernas mötesplats är Frösö läger nära Östersund.
C. O. N.
Jämtlands hästjägarekår. Se föregående art.
Jämtlands län bildades 1810 af de båda landskapen
Jämtland och Herjedalen, till hvilka 1863 lades
socknen Ytterhogdal med Ängersjö kapell från
Gefleborgs län. Länet sträcker sig mellan 61° 34’ och
65° 7’ n. br. samt 6° 3’ och 1° 1’ v. om Stockholms
observatorium. Dess största längd är 400 km.; dess
största bredd 250 km. Arealen utgör 50,770,9 qvkm.,
hvaraf 3,450,6 qvkm. vatten. I judidelt hänseende
är det indeladt i 4 domsagor under Svea hofrätt,
nämligen Jämtlands östra domsaga, omfattande de 4
tingslagen Ragunda, Refsunds, Brunflo samt Hackås
och Näs; J:s norra domsaga med
3 tingslag: Lits, Hammerdals, Rödöns; J:s vestra
domsaga, omfattande 5 tingslag: Sunne, Ovikens,
Hallens, Undersåkers, Offerdals; Herjedalens
domsaga med 3 tingslag: Svegs, Hede, Bergs.
Af dessa 15 tingslag höra de i de tre förstnämnda
domsagorna äfvensom Bergs tingslag till landskapet
Jämtland, de två öfriga till landskapet Herjedalen.
Under stadsrätt lyder länets enda stad, Östersund.
I administrativt hänseende är länet fr. o. m. 1884
deladt i
4 fögderier, sammanfallande med domsagorna.
I ecklesiastikt afseende hör länet till Hernösands
stift samt är deladt på 4 kontrakt och 22 pastorat,
innefattande 64 församlingar, dervid inräknade 1
stads-, 6 bruks- eller kapellförsamlingar och 4
lappförsamlingar. Kontrakten äro Jämtlands norra,
J:s södra, J:s vestra och J:s östra kontrakt
(se dessa ord). Af dessa höra det norra, östra
och vestra till landskapet Jämtland äfvensom Bergs
pastorat af det södra kontraktet, hvars öfriga del
tillhör Herjedalen (med inräkning af Ytterhogdal med
Ängersjö kapell). De fyra kontrakten tillsammantagna
äro dock ej sammanfallande med J:s län, i det att
Ströms socken i J:s norra kontr. har en del inom
Vesternorrlands län och Lillherdals socken i J:s
södra kontr. en del i Kopparbergs län, hvaremot
Graninge och Hafverö socknar, som ej tillhöra något
af dessa kontrakt, äro delade mellan Vesternorrlands
och J:s län. I militäriskt afseende är länet indeladt
i 525 rotar till Jämtlands fältjägarekår och 200
dubbelrotar till J:s hästjägarekår, hvarjämte 8
rotar af Helsinge regemente komma på Ytterhogdal
(Herjedalen i öfrigt är fritt från rotering). För
tullbevakning utgör länet ett eget gränsdistrikt,
så ock ett eget skogsdistrikt med 4 revir. Vidare
tillhör länet det 48:de justeringsdistriktet, Nedre
norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet och Norra
bergmästaredistriktet. För läkarevård är det deladt
i 7 provinsialläkaredistrikt. Till riksdagens Första
kammare sänder länet 2 ledamöter och till Andra 4
från landsbygden. Östersund är förenadt med Hernösand
till en valkrets.
Folkmängden utgjorde vid 1882 års slut 86,580
personer (43,936 mankön och 42,644 qvinkön), hvaraf
83,173 kommo på landsbygden och 3,407 på staden. I
denna landsbygdens befolkning ingår ett antal af
omk. 800 lappar. Folkökningen på de sista tio åren
har utgjort 19,4 proc. Denna betydliga tillväxt i
folkmängden, som ej lidit af någon större dödlighet
eller emigration, torde med den utveckling länet
på senare tiden vunnit i ekonomiskt hänseende än
mera ökas, hvilket för befolkningen ej kan innebära
några vådor, då folkmängdstätheten nu ej uppgår
till fullt 2 personer på 1 qvkm. af länets ytvidd. –
Länets hufvudnäring är jordbruk och boskapsskötsel
samt skogsavverkning. Af hela landvidden torde blott
0,5 proc. utgöras af åker, 3 proc. af naturlig äng
och inemot 40 proc. af skogbärande mark. Det öfriga
är att räkna till fjäll och myrar. En medelmåttig
skörd kan uppskattas till 17,000 hl. råg, 190,000
hl. korn, 10,000 hl. hafre, 12,000 hl. blandsäd,
19,000 hl. ärter och 275,000 hl. potates. Knappast
något län i riket har så stort antal kreatur i
förhållande till folkmängden som detta län.
Bergshandteringen är, en ringa qvantitet tillverkadt
stångjern och manufaktursmide oberäknad, inskränkt
till Gustafs och Carlbergs kopparverk i Åre socken,
hvilket år 1881 lemnade nära 3,500 kg. garkoppar
af omkr. 130,000 kg. kopparmalm, brutna ur två å
Åreskutans sluttning mot Kallsjön belägna grufvor.
Fabriksverksamheten inom länet är ringa; dess värde
uppskattades 1881 till 346,000 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
