Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlsvik - Karlsöarna, Stora och Lilla - Karl Ulfsson (till Tofta) - Karl Ulfsson (till Ulfåsa)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rundt tal innehåller 22,000 qvm., är
taxeringsvärderad till 202,000 kr. Å densamma
finnas jämte andra åbyggnader en fabrikssal,
hvilken i sammanhängande golfyta håller omkr. 4,900
qvm. Verkstaden drifves med 5 ångmaskiner, af
sammanlagdt omkr. 50 hästkrafter, och har 250
arbetsmaskiner, bland dem fräs-, hyfvel-, borr-,
slip-, svarf-, träarbetnings- och smidesmaskiner,
hvilka med tillbehör äro värda inemot en half
mill. kr. Arbetarestyrkan vexlar mellan 300 och
400 man, och tillverkningsvärdet uppgick 1883
till 1 million kr. (hvaraf minst 3/4 kommo på
kulspruttillverkningen). Verkstadens kulsprutor,
förfärdigade efter modell, som uppfanns 1872
af ingeniör H. Palmcrantz (d. 1880) och sedan
förbättrats af ingeniör Th. Nordenfelt, försäljas
till England, Österrike, Italien, Spanien, Brasilien,
Chile, Peru, Japan och Kina. Denna fabrikation är
i sitt slag ensam i norden. – Firman Faustman &
Östberg drifver ett aduceringsverk och i förening
dermed ett konstgjuteri. Denna firma förvärfvade sig
1878 egendomen Karlsvik genom köp af doktor Charles
Dickson (och sålde 1880 åt Palmcrantz & komp. den del
af egorna, som nu innehafves af detta bolag). Den
af firmans verk upptagna egendomen (adressnummer:
Handtverkaregatan 39) innehåller 26,470 qvm. och är
taxerad till 250,000 kr. Arbetarestyrkan utgör 60
å 70 man. Verket kom i gång 1882 och tillverkade
1883 för ett värde af omkr. 150,000 kr. Jämte
etablissementen för aducering och stålgjutning
märkes afdelningen för statygjutning, hvarest
bl. a. 1882–84 J. Fr. Kjellbergs "Linné" med bifigurer
och J. Börjesons "Holberg" gjutits. – Karlsvik var,
innan det egnades åt sin nuvarande bestämmelse,
platsen för en storartadt anlagd väfnadsfabrik, som
1858 sattes i gång under namn af Karlsviks aktiebolag,
med ett kapital af 1,200,000 kr., och mest tillverkade
redgarns- och s. k. fruntimmerstyger. De efter
nyaste engelska mönster gjorda anläggningarna voro
dock alltför dyrbara, hvarjämte tillverkningsmetoden
var opraktisk. Emellertid hölls affären uppe till
1871, då man ur det gamla bolaget bildade ett nytt
med namnet Kungsholms aktiebolag och ett kapital af
sammanlagdt 1,000,000 kr. Detta bolag, som tillverkade
kläde, doffel, korderoj, shoddy och fruntimmerstyger,
gjorde bankrutt 1877.
Karlsöarna, Stora och Lilla Karlsö, tvänne höga,
branta klippöar i Östersjön, belägna den förra 6,5
km., den senare 2,7 km. från Gotlands vestra kust,
40 km. s. om Visby. Stora Karlsö uppgifves hafva en
areal af 235,5 har, Lilla Karlsö 139 har. Öarna,
som räknas till Ejsta socken af Gotlands län, äro
obebodda och i det allra närmaste skoglösa, men
hafva ett förträffligt bete för de stora hjordar af
halfvilda får, som tillhöra bönder på Gotland och
som tillbringa både sommar och vinter på öarna. Äfven
finnes der åtskilligt villebråd, såsom hare, själ och
i synnerhet sjöfogel. 1880 bildades "Karlsö jagt-
och djurskyddsförenings aktiebolag" med ändamål
att efter inköp af andelar i Stora Karlsö skydda
djurlifvet derstädes samt äfven, i den mån vildstammen
sådant medgifver, der under lämpliga tider anställa jagt. Jfr
C. J. Bergman, "Gotländska skildringar och minnen"
(1882).
Karl Ulfsson till Tofta, en af 1300-talets
främste stormän, riddare och rikets råd, var son
till riddaren och lagmannen i Tiohärad Ulf
Åbjörnsson. Liksom sin fader förde han i vapnet en
sparre. På 1350-talet nämnes han som häradshöfding
i Trögd, hvilken befattning han behöll, äfven sedan
han blifvit lagman i Upland. Som sådan omtalas han
första gången 1360. Då striden utbröt mellan konung
Magnus och dennes son Erik, slöt han sig genast till
den senare och nämnes äfven som dennes råd samt var
en af hans kompromissarier, då de båda konungarna
i början af år 1357 uppdrogo åt hertig Albrekt af
Mecklenburg och grefve Adolf af Holstein att vara
skiljedomare dem emellan. Efter Eriks död var han med
konung Magnus i Skåne sommaren 1360 och skall då hafva
deltagit i hertig Bengt Algotssons dödande. Sedermera
deltog han i afslutandet af fördragen i Plön och
Greifswald 1361, der stormännen förrädiskt öfverskredo
sina instruktioner, och nämnes äfven bland dem, som
inkallade konung Albrekt. Huruvida han dessförinnan
verkligen blifvit drifven i landsflykt är osäkert. Af
konung Albrekt erhöll han 1364 befälet på Stockholms
slott och var hans marsk 1364–1371. Sistnämnda år
nämnes han äfven bland de rikets råd, till hvilka
slotten skulle öfverlemnas. Som en af drotsen
Bo Jonssons testamentsverkställare innehade
han efter dennes död en tid Viborgs slott. Under
Margaretas tid nämnes han visserligen ej så ofta
som förut, men deltog dock i Nyköpings möte 1396
och i upprättandet af den s. k. unionsakten i Kalmar
1397. K. U. erhöll en mängd förläningar. Så innehade
han en tid Dåvö i Vestmanland, sedan Rönö gård i
Östergötland med 2 härad, och 1403 afstod han till
drottning Margareta Köpings slott med Åkerbo härad
samt städerna Arboga och Köping, endast förbehållande
sig gården Barkarna. I sina yngre år var han bosatt
på Tyfta på Alsnön i Upland, till hvilket ställe han
äfven ständigt skref sig, hvarför han också vanligen
kallas herr Karl till Tyfta eller Tofta. Senare bodde
han på Ekholmen, äfven beläget i Upland. – Vid sin
död, 1407, var han omkr. 90 år gammal. Af en samtidig
författare erhåller han vitsordet att hafva varit
"en utmärkt riddare, af den ädlaste börd, lysande af
rykte och dygd samt framstående genom mycken lärdom",
hvarmed må jämföras Rimkrönikans ord: "han var den
bäste boklärde man, som man då af svenskar fann, i
sju bokliga konster och alla lagar". Med honom utdog
den äldre Sparre-ätten. Hans son, Knut Karlsson,
riddare och lagman i Södermanland, hade nämligen
aflidit före honom. Hans dotter Margareta var moder
åt konung Karl Knutsson och mormoder åt Sten Sture
den äldre. K. H. K.
Karl Ulfsson till Ulfåsa, riddare och rikets råd,
en son till riddaren och lagmannen i Nerike Ulf
Gudmarsson, förde, liksom sin fader, i vapnet ett
lejon. Som lagman i Nerike synes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
