Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kartamin - Karta sigillata - Kartaun l. Kartov - Kartel - Kartera - Kartesch - Karthago - Kartikeja - Kartli - Kartnagel - Kartoffel - Kartograf - Kartong - Kartonnage - Kartonnera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kartamin, färgämne. Se Carthamus.
Karta sigillata. Se Stämpelpapper.
Kartaun l. kartov (af Lat. quartana,
fjerdedelsstycke) benämndes först en medelmåttigt
stor kanon, som efterträdde bombarden. Namnet
kartaun blef sedan gemensamt för större
artilleripjeser. Benämningen försvann efter sjuåriga
krigets slut (1763). H. W. W.
Kartel (Fr. cartel, af Lat. charta, pappersblad),
utmaning vid medeltidens torneringar;
torneringsregler; fejdbref, utmaning till duell;
fördrag mellan två krigförande stater angående
krigsfångars utlösning eller handelns och sjöfartens
ostörda fortgång eller, i fredstid, angående
smugglares, rymda förbrytares och desertörers
utlemnande m. m.
Kartera, belägga med "karta". Se Stämpelpapper.
Kartesch (T. kartätsche, Fr. cartouche)
artill., en med små runda kulor (skrot) fylld
och i båda ändarna sluten bleckcylinder, ämnad
att skjutas ur en artilleripjes. Under namn af
skrå- l. hagelskott nyttjades karteschen redan på
1500-talet i fästningskriget samt fr. o. m. 1600-talet
äfven i fältkriget. I början lades skroten lösa i
pjesen och utslungades vid skottlossningen af en
bakom lagd drifskifva (spegel) af trä eller jern;
sedermera inneslötos de i en dosa af trä (skråkappa)
eller jernbleck, i sistnämnda fall med en spegel af
jern bakom skroten, hvilka voro af jern eller bly,
dels kantiga, dels runda och med mellanrummen fyllda
med sågspån. Numera, till de refflade pjeserna, äro
dosan af zinkbleck och skroten af jern, hårdgjordt
bly eller zink samt spegeln af jern, koppar eller
zink. Mellanrummen mellan skroten äro fyllda af
svafvel, harts eller sågspån. Dosans tjocklek afpassas
så, att den kan motstå stötar under transport,
men dock ej är starkare, än att den sönderslites
vid skottlossningen. Skroten pressas dervid fram
af spegeln och sprida sig från kanonmynningen i
form af en böjd kon, hvars bas har en tvärlinie
vinkelrät mot skottriktningen ungefär af 1/10 af
dess afstånd från mynningen. Skrotens vigt vexlar
mellan 25 och 70 gr., deras antal mellan 60 och
160. Numera, sedan granatkartescher och granater
blifvit betydligt förbättrade, har karteschens
betydelse minskats; den utgör endast artilleriets
försvarsmedel på nära håll. – Karteschelden nyttjas
mot trupper på afstånd ej öfver 500 till 600 m. Ett
batteri på 6 kanoner beräknas kunna afgifva 12
till 18 karteschskott i minuten. Ett bland de många
bevisen för den framgångsrika rol, som karteschelden
förr spelat, finna vi i Cardells uppträdande med
densamma vid Dennewitz d. 6 Sept. 1813. Cardell,
som skulle förstärka förbundsarméns högra flygel,
framsprängde med ett par batterier ridande
artilleri mot en fransk infanteri-fyrkant och
öfversållade densamma på 400 stegs afstånd med
kartescher med den följd att fienden, som väntat
sig en kavalleristrid, blef fullständigt nedmejad.
H. W. W.
Karthago. Se Kartago.
Kartikeja. Se Karttikeja.
Kartli, det inhemska namnet på det forna konungariket
Georgien och sedermera namn på en af de vestra
staterna i detta rike. Se Georgien.
Kartnagel kallas hvarje nagel på fingrar eller
tår, som icke har sin normala form, glans och
tjocklek, utan är ojämn, sprickig, spröd, för lång
eller för kort och merendels mycket tjockare än
normalt. Dessa missbildningar bero antingen på någon
sjuklig förändring af det nagelbildande organet,
nagelbädden (såsom inflammation, varbildning med
förstöring af densamma, psoriasis, syfilis), eller på
svampbildning i eller under nageln (onychomycosis).
F. B.
Kartoffel, T. och D., potates. Uti Italien, der man
på 1600-talet började att odla potates, kallades
ursprungligen denna växt, till följd af knölarnas
likhet med tryffel, tartufolo (tryffel). Derifrån
kom potatesen under det följande århundradet till
Tyskland, och der förvrängdes det ofvannämnda
italienska namnet till tartuffel, hvaraf sedan blef
kartoffel. Detta ord har i sin tur gifvit upphof till
det skånska panntoffla l. panntoffel.
Kartograf (af Lat. charta, Grek. chartes, blad af
papyrusplantan, pappersblad, och grafein, skrifva,
teckna), person, som är kunnig i att upprätta kartor,
kartritare; vid Ekonomiska kartverket anställd
tjensteman. – Kartogram. Se Grafisk framställning.
Kartong (Fr. carton, af Lat. charta,
pappersblad). 1. Ett slags tjockt, styft papper;
papp; fodral (ask, portfölj o. d.) af papp. –
2. Boktr., blad (kartongblad), som omtryckts för
att vid häftningen eller bindningen insättas i
stället för ett felaktigt. – 3. En inom ramen af en
geografisk karta anbragt liten bikarta, som i större
skala framställer någon detalj af hufvudbladets
innehåll. – 4. Målarek. En på papper utförd målning
eller teckning, afsedd att tjena till ledning eller
förebild för en fresko-, mosaik- eller glas-målning,
en hautelisse-väfnad l. dyl. Den är vanligen utförd
i det blifvande originalets storlek. – Rafaels
kartonger är benämningen på en följd af kolossala
färglagda teckningar på papper, framställande ämnen
ur frälsarens och apostlarnas historia. De utfördes
af den store mästaren åren 1515–1516, på beställning
af påfven Leo X, för att tjena som förebilder för
hautelisse-tapeter, hvilka skulle pryda väggarna i
det af Michelangelo något tidigare med takmålningar
försedda Sixtinska kapellet i Vatikanen. Tapeterna
utfördes i Bruxelles och voro färdiga 1519, således
före Rafaels död (1520). Kartongerna qvarstannade
på fabriksorten, der 7 st. omkr. ett århundrade
senare påträffades af den flamske målaren Rubens,
genom hvilkens bemedling de inköptes af konung Karl
I i England, der de sedan qvarstannat. De förvaras
för närvarande i South Kensington-museet i London.
4. Upk.
Kartonnage (-asj. Fr. cartonnage; se Kartong),
papparbete; ett slags papp med tätt intill hvarandra
sittande små hål för anbringande af broderi.
Kartonnera (se Kartong), inbinda i papp, förse med
kartong, inhäfta kartongblad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
