Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kartov - Kartprojektion (kartors projektion l. geografisk projektion) - Karttikeja - Kartum (Khartum) - Kartusch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kartov, artill. Se Kartaun.
Kartprojektion (kartors projektion
l. geografisk projektion) kallas de ritnings- och
konstruktionsmetoder, af hvilka man betjenar sig för
att felfritt och åskådligt eller så ändamålsenligt
som möjligt på ett plant papper framställa större
eller mindre delar af jordens buktiga yta. Dervid
har man egentligen att göra med uppritning af det
s. k. gradnätet af meridianer och paralleller, hvilket
bildar stommen eller, om man så vill, stomkartan, i
hvilken man sedan sätter in de orter eller punkter,
hvilkas geografiska läge (longitud och latitud)
man genom astronomiska observationer erhållit. Ju
större del af jordytan man skall affatta, dess
större blir svårigheten och dess större blifva felen i
ritningen. Från äldsta tider till våra dagar har man
uppfunnit ett mycket stort antal projektionsmetoder,
hvilka dock i hufvudsak kunna särskiljas i två
olika afdelningar: 1) perspektivisk afbildning på
ett plant papper, 2) afbildning på ett papper, som
lindas koniskt eller cylindriskt kring jorden och
sedan vecklas upp. – Enligt den första metoden kan
man ej afbilda mer än halfva jorden på ett papper,
men enligt den andra kan man, om än högst felaktigt,
framställa hela jorden på en karta. Skäres jorden
itu af ett meridianplan (t. ex. genom Ferro, 20°
v. om Paris), så kan östra halfklotet, eller
Gamla verlden, afbildas på ena sidan och vestra
halfklotet, eller Nya verlden, på den andra. Man
får då liksom en medalj, hvars båda sidor, lagda i
bredd på ett papper, utgöra den vanligen så kallade
planigloben. På samma sätt kunna den norra och den
södra jordhalfvan afbildas på hvar sin sida om
eqvatorns plan. Denna projektion nyttjas för kartor
öfver polartrakter. Dylika s. k. perspektiviska
projektioner i liten måttstock kunna konstrueras
grafiskt, eller med blott ritning, utan kalkyl,
samt uppgifvas vara uppfunna af Thales (600 år
f. Kr.) och Hipparchos (150 år f. Kr.). – Till andra
klassen, eller projektion medelst uppveckling, höra
så kallade cylindriska och koniska projektioner. De
förra användas beqvämligast för sjökort, de senare
till landkartor. Den cylindriska projektionen, i
hvilken nätet utgöres af rektanglar, nyttjas också
till verldskartor, upptagande hela jorden. Den säges
vara uppfunnen af Mercator (1554), men liknande
projektioner finnas, som torde vara ännu äldre. De
så kallade koniska projektionerna, använda för kartor
öfver riken och provinser, äro i senare tider mycket
bearbetade. Nätet är uppritadt på en kon, hvars axel
sammanfaller med jordens, och liknar i uppveckling
en solfjäder. En af de bästa konstruktionerna, den
så kallade Bonnes projektion (från 1700-talet),
uppgifves hafva varit använd redan af Ptolemaios
(150 år e. Kr.). – Vid landtmäterikartors eller
geometriska plankartors upprättande begagnas
också ett slags kartprojektion, hvilken dock ej
bör förblandas med geografiska kartprojektioner. I
landtmäterikartorna är det nämligen fråga om att
hänföra jordytans ojämnheter (berg och dalar), men
icke jordrundningcn, till ett horisontalplan. Denna
projektion är s. k. ortografisk
horisontalprojektion (det finnes också en geografisk
projektionsart, som kallas ortografisk) och består
i punkternas lodräta nedfällande på horisontalplanet
samt verkställes vanligen mekaniskt (men äfven någon
gång med kalkyl) med dertill särskildt inrättade
projektionsverktyg. – Alla slags projektioner,
t. o. m. å landtmäterikartor, hafva det gemensamt
att kartan är upprättad i en hufvudskala, men att
man ej kan noggrant uttaga måtten utan att begagna
något varierande projektionsskalor eller olika
skalor på olika ställen af kartan. Detta är en bland
orsakerna hvarför man på geografiska kartor öfver
hela verldsdelar ej gerna utsätter särskild skala. En
utsatt hufvudskala på en landtmäterikarta gifver
riktigt resultat på plan mark, men gifver i skarpt
sluttande mark kateten i stället för hypotenusan,
eller vågräta afståndet i st. f. sluttningens längd.
P-E. B-d.
Karttikeja, Ind. mytol., den indiske krigsguden,
son af Sjiva och Ganga, föddes på Ganges’ strand och
upptogs samt fostrades af de sex nymferna Krittikas
(stjerngruppen hyaderna eller eqvatorial-zonens
sex årstider). Han fick sex hufvud och vardt så
glänsande, att han öfverstrålade solen. Som anförare
för de himmelska härskarorna mot underjordens andar
öfvervann han demonkonungen Taraka. K. har många
binamn, såsom Skanda (den i striden framskridande,
snabbsegraren), Subramanya (den store fältherren). Han
dyrkas ifrigt, i synnerhet i södra Indien. I de åt
honom helgade pagoderna afbildas han tillsammans
med sina två gemåler; eljest framställes han såsom
ridande på en påfogel.
Kartum (Khartum), hufvudstad i egyptiska
Sudan, ligger under 15° 37’ n. br. på den halfö,
som bildas af Hvita och Blå Nilens förening, samt
består hufvudsakligen af en hop låga lerkojor samt
smala, krokiga och smutsiga gator. De förnämsta
byggnaderna äro guvernörens palats, en moské samt den
katolska (österrikiska) missionsanstalten (grundad
1846). Innevånarnas antal uppgår till omkr. 50,000,
tillhörande en mängd nationaliteter, alla ditlockade
af handeln, ty K. är en stor stapelplats för Sudan
och öfre Nil-landen, utgångspunkt för karavanerna och
flodfarten på Hvita Nilen. Befolkningen har dåligt
rykte om sig, i det den främjar den slafhandel,
som trots förbudet fortfarande bedrifves längs
Nilen. Staden förenades 1867 med Kairo medelst
telegraf. Den anlades 1823 af Muhammed Ali och
var en stödjepunkt för Egyptens eröfringståg till
öfre Nil-landen och utgångspunkt för upptäcktsfärder
dit. F. n. (Maj 1884) är K., tack vare den i Jan. dit
anlände engelske generalen Gordons personliga anseende
och kraft, snart sagdt den enda ort i egyptiska Sudan,
hvilken ej gifvit sig under den falske profeten,
"mahdin", som 1882 höjde upprorsfanan i landet.
Kartusch. 1. (Fr. cartouche, Ital. cartoccio, af
Lat. charta, pappersblad). Det italienska ordet
betyder egentligen en strut eller ett fodral af
rulladt papper, men nyttjas äfven såsom benämning
på de titelinfattningar, i form af halfuppvikna
pappersrullar, hvilka plägade tecknas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
