Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Karusell
- Karusser
- Karwar
- Karwendel
- Karyatider
- Karyofyllin
- Karysto
- Karyäs
- Karön
- Kasaker
- Kasan
- Kasanlyk (Kesanlyk)
- Kasanskaja
- Kasarer
- Kasarka
- Kasbek
- Kasbin l. Kazvin
- Kaschau
- Kaschgar
- Kaschmir
- Kasein, ostämne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fästa medelst stänger vid en roterande vertikal
pelare och försättas i en allt hastigare rörelse
kring densamma. – 4. Platsen, eller ställningen för
dylik kretsåkning.
Karusser, zool. Se Rudor.
Karwar, hufvudstad i
distriktet North Canara, kejsaredömet Indien. 13,263
innev. (1872). K. är en betydande handelsstad och har
den enda säkra hamnen på hela vestra kusten mellan
Bombaj och Kotsjin.
Karwendel, en till bajerska alperna hörande
kortare kalkbergskedja, på gränsen mellan Bajern
och Tyrolen, n. om Innsbruck, genom Isar skild
från Wetterstein. Högsta toppen, Karwendelspitz,
är 2,546 m.
Karyatider (Grek. karyatides), bygynadsk., draperade
qvinliga figurer, använda som bärande delar, t. ex. af
ett bjelklag, en gesims eller dyl., i st. f. en pelare
eller kolonn. Karyatider förekomma inom både den
antika (grekisk-romerska) konsten samt renaissancen
och den derifrån härledda barockstilen. I den senare
användas de ofta i möbelarkitekturen, t. ex. å sängar,
skåp o. d. Berömda äro de härliga qvinnofigurer
(ursprungl. 6 st.), som uppbära taket öfver den
 |
|
lilla utbyggnaden till Erechtheion på Athens
Akropolis (en af dessa har blifvit öfverförd till
British museum i London; gipsafgjutning i Sveriges
nationalmuseum). Dessa karyatider (se fig.) kallas
äfven kaneforer (se d. o.), "korgbärerskor", emedan man
i dem velat se efterbildningar af de atheniensiska
jungfrur, som deltogo i det årliga panatheneiska
festtåget till gudinnan Athenes ära, bärande på
hulvudet korgar med gåfvor till gudinnan. Ordet
karyatid härledes enligt det vanliga antagandet från
orten Karyai i Lakonien, hvars qvinnor efter ett
upplopp tvungits till hård slaftjenst; men det bör
tilläggas, att jämväl tempeljungfrurna i Artemis’
(Dianas) å samma ort belägna helgedom buro namnet
karyatides. Upk.
Karyofyllin. Se Caryophyllus aromaticus.
Karysto (Grek. Karystos), stad på södra kusten af ön
Eubea. Omkr. 2,500 innev. Grekiskt biskopssäte. I
forntiden var staden bekant för sin hvita,
grönstrimmiga marmor. Den intogs af perserna 490
f. Kr., och dess flotta bistod dem i slaget vid
Salamis, hvarför den sedan straffades af de segrande
grekerna.
Karyäs, hufvudort i munkrepubliken på halfön Athos
(se d. o.), har omkr. 1,000 innev, och är säte för
den heliga synoden (protaton) och för en turkisk aga.
Karön, liten ö i Östersjön, straxt utanför Ronnebyåns
mynning. Hafsbad, restauration m. m. för brunns-
och badgästerna vid Ronneby.
Kasaker, tatariskt folk. Se Kirgiser.
Kasan. Se Kazan.
Kasanlyk (Kesanlyk), stad i Öst-Rumelien,
s. om Kodja-Balkan, vid vägen till Bulgarien
genom Sjipka-passet. Omkr. 17,000 innev. Tillverkning
af rosenolja. Under rysk-turkiska kriget 1877–78
besattes staden d. 17 Juli 1877 af general Gurko, men
d. 31 Juli blefvo ryssarna slagna vid K. af Suleiman
pascha och måste utrymma staden. Den 11 Jan. 1878
besatte ryssarna åter staden.
Kasanskaja, stanitsa l. kosakby i Donska
kosakernas land, vid Don, nära gränsen mot
guvernem. Voronesj. Omkr. 12,000 innev.
Kasarer. Se Kazarer.
Kasarka, öst-europeiskt namn på rost-anden (Tadorna
casarca). Se Graf-andslägtet.
Kasbek, en af de högsta topparna på Kaukasus, belägen
ungefär midt emellan Svarta och Kaspiska hafven. 5,043
m. Öster om berget går den stora grusiska härvägen
öfver Kaukasus genom Darielpasset längs högra sidan
af öfre Terek.
Kasbin l. Kazvin, stad i persiska prov. Irak-Adjmi,
n. v. om Teheran, vid vägen mellan denna stad och
Resjt. Omkr. 25,000 innev. Staden, till utsträckningen
större än Teheran, har flere gånger förstörts af
jordbäfningar, så att en stor del af den ligger
i ruiner.
Kaschau (Magyar. Kassa), hufvudstad i ungerska
komitatet Abauj, vid en vigtig jernvägsknut
nära högra stranden af Hernad, i en bördig, af
vinberg omsluten dal. 26,097 innev. (1880), till
börden magyarer, tyskar, slovaker och rutener, till
bekännelsen mesta delen katoliker. K. är en af de bäst
byggda städer i Ungern. Stadens märkligaste byggnad är
den gotiska S:t Elisabetkatedralen (påbörjad 1270 af
Stefan V, fortsatt 1324–82 af Karl I:s gemål Elisabet
och hennes son Ludvig samt fullbordad omkr. 1468),
hvilken betraktas såsom det största arkitektoniska
mästerverk i Ungern. K. är säte för en rom.-katolsk
biskop (sedan 1804) samt har en juridisk fakultet
(grundad 1659), katolskt gymnasium, prestseminarium
m. fl. läroanstalter. Staden drifver en betydlig
handel. Omkr. 4 km. n. v. om staden ligger badorten
Bankó, med en alkalisk-jernhaltig källa. – K. fick
stadsrättigheter 1235, blef kunglig fristad 1270 samt
befästes 1290.
Kaschgar. Se Kasjgar.
Kaschmir. Se Kasjmir.
Kasein (af Lat. caseus, ost), ostämne, kem., ett i
all mjölk förekommande ägghviteämne, som utmärkes
genom en ringa fosforhalt (0,85 proc.). Det är i
rent tillstånd ett fint hvitt pulver, som knappast
löser sig i rent vatten, men deremot i mycket svagt
alkaliska vätskor, t. o. m. i en blandning af vatten
och rent kalciumkarbonat. Lösningar af kasein hafva
i hög grad egenskapen att hålla kalciumfosfat i löst
tillstånd. Om t. ex. kasein löses i kalkvatten och
lösningen neutraliseras med fosforsyra, uppkommer en
opaliserande lösning, som innehåller rikliga mängder
kalciumfosfat och vid uppvärmning till 30°–40° blir
mjölkhvit. Dessa lösningar koagulera icke vid kokning,
men öfverdragas af hinnor, såsom fallet är med mjölk
under enahanda förhållanden. Af syror fälles kasein
ur sina lösningar. Lösningar af kasein, som innehålla
kalisalter, koagulera vid tillsats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfah/0223.html