Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 435-436 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kartusch - Kartusianer - Kart-utkast - Kartäuserkatten - Karup - Karup-ån l. Skive-ån - Karusell

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

å kartor, böcker o. d. och vanligen äfven voro omgifna
af andra prydnader eller attribut. Under barocktiden
användes på liknande sätt anordnade sköldar eller
infattningar med upprullade eller omböjda utsprång
(se fig.).



Sedermera har ordet blifvit användt i betydelsen af en
rikare ornerad infattning i allmänhet, företrädesvis
då den är tecknad eller graverad, t. ex. kring
en titel eller smärre bildframställning. – Om den
s. k. hieroglyfkartuschen se Hieroglyfer, sp. 1205. –
2. (Fr. cartouchière), krigsv., den väska af styft
läder, i hvilken kavalleristerna och stundom jämväl
artilleristerna inom de flesta arméer, äfven den
svenska, medföra sin ammunition. Den bäres på en rem
öfver ena axeln. 1. Upk.         2. C. O. N.

Kartusianer (T. Kartäuser), munkorden, stiftad
omkr. 1084 af den helige Bruno af Köln, förut domherre
i Reims. Af fruktan att inom den förverldsligade
kyrkan taga skada till sin själ begaf han sig
med några följeslagare ut i den ödsliga trakten
Chartreuse (Cartusia, deraf ordens namn) nära
Grenoble. Der byggde de sig celler och ett bönehus,
underkastade sig de strängaste försakelser och
botöfningar samt sysslade för öfrigt med afskrifning
af andaktsböcker. Kartusianerna räknade redan
år 1137 14 kloster i Frankrike och erkändes 1170
af påfven Alexander III såsom ett sjelfständigt
munksamfund. År 1134 fingo de genom Guigo, den
femte priorn i klostret Chartreuse, skriftliga statut,
de s. k Consuetudines Cartusiae, till hvilka längre
fram flere tilläggssamlingar fogades. Grundtanken
i alla dessa föreskrifter är att åstadkomma
den enskilde ordensmedlemmens största möjliga
afsöndring ej blott från hela den yttre verlden,
utan äfven från kamraterna i klostret. Munkarna
äro derför framförallt förpligtade till ensamhet,
stillatigande och fasta. Lekmannabrödernas ställning
är ock inom denna orden mer än vanligt tryckt. Genom
ihärdigt fasthängande vid detta isoleringssystem har
det lyckats kartusianerna att i högre grad än andra
likartade samfund bevara sin medeltidskarakter
ända in i våra dagar. De flesta kloster tillhöra
ännu ordens födelsebygd, Frankrike. Från midten
af 13:de århundradet intill år 1790 funnos i detta
land äfven kartusian-nunnor. – I Sverige grundades
genom Sten Sture d. ä. kartusianklostret Pax Mariae
(Mariefred), omkring hvilket staden af samma namn
växte upp. Det var det sista kloster, som stiftades
(1493) i Sverige, och det första, som indrogs (1525).
P. F.

Kart-utkast (Fr. croquis), krigsv., kallas en i hast
gjord afbildning af ett mindre landområde, hvarvid
tid och omständigheter sällan tillåta användandet af
instrument. Kart-utkastet uppfyller sin bestämmelse,
då det angifver traktens allmänna utseende, möjligen
med särskildt framhållande af vissa enskildheter, och är ofta af stor
betydelse vid uppgörandet af planer till krigiska
företag eller vid framställningen af vidtagna
åtgärder. C. O. N.

Kartäuserkatten [kartöjser-]. Se Huskatten.

Karup. 1. Vestra K., socken i Kristianstads
län, Bjäre härad. Arealen 5,763 har. 3,748
innev. (1882). V. K. bildar med Torekov ett
regalt pastorat af 2:dra kl., Lunds stift, Bjäre
kontrakt. – 2. Östra K., socken i Hallands
län, Höks härad. Arealen 4,583 har. 1,384
innev. (1882). Ö. K. bildar med Skummeslöf ett
regalt pastorat af 2:dra kl., Göteborgs stift,
Laholms kontrakt.

Karup-ån l. Skive-ån, å i vestra Nörrejylland,
rinner upp på Gråheden, i södra delen af Viborgs amt,
och flyter i nordvestlig riktning förbi Skive ut i
Limfjorden. K. är sedan 1867 kanaliserad, och dess
vatten begagnas i stor skala till ängsvattningar.
E. Ebg.

Karusell (Fr. carrousel, Ital. carosello eller
garosello, af gara, täfling). 1. Ringränning, ett
förr vid europeiska hof brukligt riddarespel,
sammansatt af en följd täflingar till häst, utförda
af rikt klädda ädlingar, samt deremellan allegoriska
skåde-upptåg med mytologiska eller historiska
ämnen. Ryttarnas konster gingo hufvudsakligen ut
på att under vårdad figur-ridt söka med lansen
träffa vissa uppsatta föremål. t. ex. en ring
(deraf benämningen ringränning). De täflande skulle
vara fördelade i minst fyra flockar, "qvadrilier",
hvar och en innehållande 8–12 ryttare; färgen och
snittet å dessas drägter voro olika för hvarje
flock. Segrarena mottogo prisen ur de åskådande
damernas händer. Detta slags ridderliga lekar
aflöste tornérspelen; i olikhet med dessa voro de
emellertid icke farliga för deltagarnas lif och
lemmar. Karusellerna infördes från Italien till
Frankrike under Henrik IV (det första dylika spel
hölls der 1605). En af de sista karusellerna derstädes
var den, som Ludvig XIV gaf 1662 i Paris, till ära för
m:lle de La Vallière, på den plats, som sedan dess bär
namnet Place du Carrousel. I Sverige tillställdes i
17:de årh. karuseller 1649, 1650 (Kristinas kröning),
1668 samt d. 19 Dec. 1672, då Karl XI:s tillträde till
regeringen firades med en dylik, hvilken beskrefs af
D. K. Ehrenstrahl och efter hans teckningar stacks i
koppar på 63 blad. Dessa karuseller försiggingo på
den s. k. riddare- l. rännarebanan å nuv. Hötorget
i Stockholm. Gustaf III, som i likhet med Ludvig XIV
gerna sjelf uppträdde i karuseller, gaf bl. a. 1776
å Ekolsund en sådan, som räckte i tre dagar och 1777
på Adolf Fredriks torg i Stockholm en, som räckte i
4 dagar. Den praktfullaste af Gustaf III:s karuseller
var den, som i Aug. 1785 anordnades på Drottningholm
med anledning af G. M. Armfelts bröllop. Den
föreställde "Intagandet af den förtrollade skogen"
(efter Tasso) och pågick under 6 dagar, fördelade på
flere veckors tid. – 2. Platsen eller banan för en
ringränning. – 3. Ett i synnerhet för minderåriga
afsedt nöje, bestående i åkning i små vagnar, på
bänkar, trähästar, o. d., hvilka äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>