Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kirmansjahan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
god väg att uppnås, sedan det lyckats nuvarande
innehafvaren af malmberget, D:r Alrik Ljunggren, att
vinna en engelsk jernvägsbyggarefirma för anläggning
af en jernväg mellan Luleå och Ofoten fjord
förbi både Gellivara, Kirunavaara och Luossavaara
malmfält, hvarigenom det varder möjligt att i
stor skala tillgodogöra dessas hittills oåtkomliga
stora malmrikedomar, på samma gång som vidsträckta,
ännu så godt som öde trakter öppnas för kultur och
civilisation. – Kirunavaara malmberg har varit kändt
ända sedan 1736, då det besöktes af en kommission,
bestående af landshöfdingen Gyllengrip, assessoren
Kalmeter och bergmästaren Svanberg. Det har sedermera
flere gånger blifvit omnämndt och inmutadt, ehuru
dess aflägsna läge och svårigheten med transporter
förhindrat all bearbetning deraf. C. A. D.
Kirurgi (af Grek. cheirurgia, egentl. arbete med
handen, af cheir, hand, och ergon, arbete), betecknar
vanligen den vetenskap eller den konst, som afser
botandet af de yttre kroppsdelarnas sjukdomar. Men
kirurgien har redan vida öfverskridit de gränser,
som tillförene voro satta för dess verksamhet: de
yttre delarna af menniskokroppen. Den sysslar numera
med nästan alla, äfven inre organ. Hjernskålen,
näskaviteten, munnen, struparna, brösthålan,
urinblåsan hafva redan längesedan nåtts af kirurgen;
på senare tider har han direkt ingripit i bukhålan
och alla deri belägna organ, magsäcken, tarmar,
lefver, mjelte, njurar. Han har sträckt sin hand in i
lungorna och hjernan, och man kan nästan säga, att
för kirurgien gifves det icke mera någon gräns, ity
att den alltmera tränger in på det område, som förut
ansågs tillhöra den inre medicinen uteslutande. –
För kirurgen är det för öfrigt alls icke nödvändigt
att i hvarje fall företaga operationer, allraminst
blodiga sådana. Den skickligaste kirurgen är, trots
den allmänna föreställningen, ej alltid den, som
opererar mest och bäst, utan den, som bäst bedömer
hvad han har för sig, vet att operera, då det är
nödvändigt, men kan hjelpa sig utan operation,
då sådant är möjligt. Det ligger ofta oändligt
mycket mera talang uti att undvika en operation,
synnerligast en stympande sådan, än i att verkställa
den. Rsr.
Kirurgie magister-examen. Se Karolinska
mediko-kirurgiska institutet.
Kirurgiska societeten. Se Karolinska
mediko-kirurgiska institutet.
Kirwan [köroen], Richard, irländsk kemist och geolog,
f. 1735, var 1766–68 advokat, men lefde sedan som
privatman omvexlande i London, på sitt gods i Irland
och i Dublin, der han dog 1812. Han författade, utom
en mängd specialafhandlingar, Elements of mineralogy
1784; 2:dra uppl. 1794–96) och vann ett aktadt namn
genom sina analytiska undersökningar.
Kis [kisj] i sammansatta magyariska ortnamn betyder
"liten".
Kis, miner., betecknar i allmänhet metalliskt
glänsande, i mineralriket förekommande föreningar af
metaller och svafvel, t. ex. svafvelkis och magnetkis,
kopparkis, arsenik-kis. P. T. C.
Kisa, socken i Östergötlands län, Kinda härad. Arealen
23,481 har. 3,474 innev. (1883). Annex till Vestra
Eneby, Linköpings stift, Kinds kontrakt.
Kisa-mor. Se Jansson, Maria.
Kischm [hårdt k] l. Tawilah ("lång ö"), långsträckt,
smal ö vid inloppet till Persiska viken, genom ett
smalt sund skild från persiska fastlandet. Den har
en areal af omkr. 1,680 qvkm., är bergig längs södra
kusten, men för öfrigt jämn och har jämte torra
sträckor äfven fruktbara trakter, som frambringa
spanmål, drufvor, dadlar, meloner etc. Flere
naftakällor finnas. Hufvudorter på ön äro Kischm,
vid östra, och Bassidur, vid vestra änden. Ön, som
har omkr. 5,000 innev., tillhör Persien, men har
länge varit förpaktad till sultanen af Maskat.
Kisel (Lat. silicium), kem., ett icke metalliskt
grundämne, som ymnigt förekommer i förening med
syre i mineralriket. I rent tillstånd framställdes
kisel 1823 af Berzelius genom upphettning af
kiselfluorkalium med kalium. Så beredd bildar
den ett brunt affärgande pulver, men Wöhler har
erhållit kisel äfven i form af grafitlika fjäll
och diamantartade kristaller. Kristalliserad kisel
bildar starkt glänsande, svartgrå nålar. Kisel, hvars
atomvigt är 28 och tecknas Si, är ett utprägladt
fyr-atomigt element. Den ger med väte en gasformig
förening Si H4, med klor kloriden Si Cl4, en färglös,
flyktig vätska, med klor och väte siliciumkloroform,
Si Cl3 H, likaledes en flyktig vätska. Till fluor
har kisel stark frändskap. Fluorkisel, Si Fl4,
bildas vid inverkan af fluorväte på kiselsyra
och är en färglös gas, hvilken, inledd i vatten,
frambringar en geléartad fällning af kiselsyrehydrat,
under det den tvåbasiska kiselfluorvätesyran, Si Fl6
H2,stannar i vätskan. Denna syra, hvars formel äfven
kan skrifvas Fl2 Si(Fl=Fl-H)2 eller, analogt
med kiselsyrehydratets, O Si (O H)2, utdrifver
kolsyra ur karbonat och ger med metaller salter,
fluosilikat eller kiselfluormetaller. Med syre
ger kisel kiselsyra, Si O2 (se Kiselsyra), och med
svafvel hvitt, kristalliserande svafvelkisel, Si
S2, som af vatten sönderdelas, så att svafvelväte
och kiselsyra bildas. Äfven med qväfve förenas
kisel, t. o. m. direkt, och ger hvitt, eldfast
siliciumqväfve. Man känner en hel mängd
siliciuinföreningar, hvilka innehålla kol och äro sammansatta
enligt den organiska kemiens lagar. Dessa föreningar,
som blifvit studerade af Friedel och Ladenburg, visa,
att en nära slägtskap förefinnes mellan kisel och kol.
P. T. C.
Kisel-galmeia, miner., ett af vattenhaltigt
zinksilikat, Zu2 O4 Si + H2 O, sammansatt,
stundom kristalliseradt mineral af vanligen gulhvit
färg, hvilket förekommer utomlands flerestädes i
zink-grufvor, men ej anträffats i Sverige. P. T. C.
Kiselgur. Se Bergmjöl.
Kisel-infusorier, förr använd benämning för
representanterna af den till algerna hörande
växtgruppen diatomaceae (se d. o.). E. E.
Kiseljord. Se Kiselsyra.
Kiseisinter, miner., petrogr., en icke kristalliserad,
antingen kompakt och hård eller i viss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
