Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kjosen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
större eller mindre grufvor, af hvilka dock ingen
uppnått större djup än 75 m. Kolningsbergsfältet
utgöres af 5 utmål; den djupaste grufvan är der
omkr. 104 m. Malmerna äro goda och rika svartmalmer i
kalksten samt anses tillhöra den öfversta malmförande
zonen inom Norbergs vidsträckta malmfält. Brytningen
i Klackbergsfältet uppgick 1883 till 22,350 tons, i
Kolningsbergsfältet till 12,500 tons. Klackbergsfältet
är förenadt med Norbergs jernvägsstation genom
en 5 km. lång bredspårig jernväg, och till
Kolningsberget leder en 2 km. lång hästbana,
sedan man passerat uppför tvänne rutschbanor
af sammanlagdt ett par hundra meters längd.
Th. N-m.
Klaczko [kla’tsjko], Juliusz, polsk författare,
född i Vilna 1828 af judiska föräldrar, utgaf
redan vid 13 års ålder ett skaldestycke, "Mitt
första offer", och öfversatte till hebreiskan en af
Mickiewicz’ ballader. K. studerade i Königsberg,
öfvergick till katolicismen och tillhör med lif
och själ ultramontanernas läger. Mest känd är han
som författare till en mängd uppsatser i "Revue des
deux mondes". Han skrifver med samma lätthet polska,
tyska och franska. Stort uppseende väckte hans skrift
Les deux chanceliers (1876; de två kanslererna äro
Gortjakov och Bismarck). Hans historiska arbeten
La poésie polonaise au XIX:e siècle (1862) och Une
annexion d’autrefois (1869; Unionen i Brest-Litowski)
visa tydligt författarens ståndpunkt. Af hans romaner
är en, Rufin Pietrowsky, öfversatt på svenska:
"Rufin Piotrovsky, en polsk ädlings öden uti rysk
fångenskap" (1863). 1869 utnämndes K. af Beust till
hofråd i österrikiska utrikesministeriet, men tog
efter utbrottet af 1870–71 års fransk-tyska krig
afsked och uppehöll sig några år uti Italien. Han
bosatte sig sedan åter i Paris, der han lefvat större
delen af sitt lif. Lll.
Kladd (Holl. kladde, egentl. smuts), handelsbok, i
hvilken köpmannen omedelbart i tidsföljd inskrifver
de löpande affärerna (prima nota); första utkastet
till en skriftlig uppsats. (Jfr Koncept.)
Kladno, stad i böhmiska distriktet Smichow, 24 km
n. v. om Prag, med hvilken stad K. är förenadt medelst
jernväg. 14,085 innev. (1880). Rika jerngrufvor
och kolfält, i hvilka omkr. 3,000 arbetare äro
sysselsatta, och som lemna omkr. 30,000 tons tackjern
och 300,000 tons stenkol årligen.
Klaff, musikt., den mekanism, hvarigenom ett
ljudhål å ett träblåsinstrument kan öppnas eller
tillslutas. Äfven på bleckinstrument – der numera
nästan uteslutande ventiler användas (se Ventil)
– har klaffsystemet tidtals tillämpats: så ännu i
dag på bygelhornet och i början af 1800-talet på
klafftrumpeten, uppfunnen af Weidinger i Wien 1801,
samt på det från England härstammande klaff- eller
kenthornet. A. L.
Klagande, jur., kallas den, som besvärar sig öfver
myndighets beslut eller åtgärd, för att deri vinna
rättelse hos öfverordnad myndighet.
Klagenfurt (Slov. Celovec), hufvudstad i österrikiska
hertigdömet Kärnten, vid Glan, en biflod till
Drau. K. är medelst jernvägar
förenadt med Wien, Graz, Laibach, Innsbruck
m. fl. städer. 18,747 innev. (1880). Staden
är väl och regelbundet byggd samt består af
en inre stad och fyra förstäder. Dess centrum
bildas af Neue platz, på hvilken stå en 1590
uppförd stenbrunn med bilden af en lindorm
(stadens vapen) och en 1873 rest staty af Maria
Teresia. K. är säte för Kärntens ståthållareämbete
och landesgericht m. m., landtdagen och furstbiskopen
af Gurk. Det har ett "obergymnasium", biskopligt
seminarium, industri-, bergs- och landtbruksskola,
museum m. fl. läroanstalter och drifver liflig
transitohandel. Den omgifvande trakten är rik på
borgruiner och ståtliga nya slott. – Staden nämnes
första gången 648 och har sedan 1518 varit Kärntens
hufvudstad. 1809 refvo fransmännen dess fästningsverk,
hvilka sedan blifvit förvandlade till promenader. –
4 km. v. om staden ligger Klagenfurtersee, med 21
qvkm. ytinnehåll.
Klagodag (allmän klagodag) kallas i Sverige den dag,
på hvilken öfver hela riket gudstjenst med predikan
öfver för dagen särskildt bestämd text hålles med
anledning af en konungs frånfälle.
Klagstorp. 1. Socken i Malmöhus län, Oxie
härad. Arealen 946 har. 590 innev. (1883). Annex till
Tygelsjö, Lunds stift, Oxie kontrakt. – 2. Socken
i Malmöhus län, Vemmenhögs härad. Arealen 1,550
har. 981 innev. (1883). Annex till Espö, Lunds stift,
Vemmenhögs kontrakt.
Klaj, tyska författare. Se Clajus.
Klajetsi, Nerses. Se Armeniska literaturen.
Klam, sjöv. Se Ankare och Ankarketting.
Klammer, T. (egentl. krämpa; ordet är beslägtadt
med det svenska klämma och klamp), boktr., ett
parentes-tecken, som har utseende af tvänne hakar:
[ ]; ett i tabeller, nottryck o. s. v. brukadt
sammanfattningstecken, som har detta utseende: {. Jfr
Accolade och Parentes.
Klammeri (af det föråldr. D. klammer, Fr. clameur,
Lat. clamor, rop, skrikande), gräl, träta, högröstadt
kif.
Klamp, sjöv., ett groft trästycke, som fastspikas
vid tvänne eller flere andra för att hålla dem
tillsammans. L. H.
Klampare, arbetsförman, brädsorterare vid norrländska
sågverken.
Klampenborg, dansk badort, 11 km. n. om Köpenhamn, vid
Öresund, i sydöstra hörnet af Dyrehaven. K. har ett
utmärkt vackert läge samt är derför mycket besökt af
främlingar och såsom förlustelseställe. Sedan 1863 är
K. förenadt med Köpenhamn genom en särskild jernväg.
E. Ebg.
Klander (Fornsv. klandan, kland), jur. 1. Ett
yrkande om ändring eller upphäfvande af vissa laga
handlingar eller förrättningar, hvilka, om de under
viss tid lemnas utan anmärkning, blifva för framtiden
intressenterna emellan gällande. Hit hör klander å
arfskifte, då sådant väl i behörig ordning upprättats,
men är i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
