Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kragerö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
århundraden de polske konungarnas residens,
krönings- och begrafningsstad, sedan hufvudstad i den
ofvannämnda fristaten, ligger vid Rudavas förening
med Weichsel, öfver hvilken föra 8 broar, och består
af den gamla staden, på Weichsels venstra strand,
Kasimierz, ö. om den förra, på en ö i Weichsel, samt
flere förstäder: Kleparz, Stradom, Wesola, Piasek,
Smolensk m. fl., alla på flodens venstra strand,
och Podgorze, på andra sidan om Weichsel. 1880 hade
K. tillsammans med förstäderna 77,769 innev., deraf
mer än 20,000 voro judar. K. har upphört att vara
fästning och är endast en befäst vapenplats. De gamla,
med torn försedda murarna samt vallarna och grafvarna
äro förvandlade till promenader. K. hade förr öfver
70 kyrkor, af hvilka numera endast ett 40-tal kan
användas för gudstjenstligt bruk. Den förnämsta af
dessa är Stanislaus-katedralen (slottskyrkan), en
af de praktfullaste gotiska kyrkor i Europa (efter
en eldsvåda uppbyggd i sin nuv. form 1320–59), med
en mängd grafkapell, der de fleste polske konungar
och flere af Polens ryktbare män ligga begrafna. I
ett kapell midt i kyrkan står Polens skyddspatrons,
den helige Stanislaus’ silfversarkofag. I denna
kyrka plägade de polske konungarna krönas. Bland andra
offentliga byggnader märkes borgen, på berget Wawel,
en af fasta murar omgifven, fordom med kunglig
prakt smyckad byggnad, som under österrikiska
väldet delvis blifvit ombyggd och omskapad till
ett staden beherskande citadell. K. är säte för en
katolsk biskop och den ena af Galiziens öfverrätter
("oberlandsgerichte") samt har ett universitet,
numera det enda polska, sedan det i Vilna upphäfts
och det i Varsjav fått ryskt undervisningsspråk. Det
grundades 1364 af Kasimir den store, har 400–500
studerande och eger ett för polska literaturen
vigtigt bibliotek, observatorium, botanisk trädgård
m. m. För öfrigt finnas i staden en vetenskapsakademi
(stiftad 1872), prestseminarium, gymnasier, slöjdskola
m. fl. undervisningsanstalter samt 25 kloster. Till
följd af sitt läge mellan Polen, Ungern och Preussen
drifver K. med dessa land en liflig speditionshandel
med spanmål, trävaror, salt, vin, linnevaror m. m. –
Omkr. 2 km. n. v. om K. ligger Bronislawa-berget,
en 40 m. hög kulle, uppkastad till Kosciuszkos ära
af jord, som sammanförts från alla orter, der denne
frihetshjelte kämpat, segrat eller lidit nederlag. –
K:s anläggning och namn härleder sagan från en viss
Krakus (Krokus, omkr. år 700), hvilken uppgifves
vara stamfader för den äldsta slaviska fursteätten i
Polen. Få städer hafva genomgått så många vexlande
öden som K. 1320–1609 var det Polens hufvud- och
residensstad samt fortfor att vara de polske
konungarnas krönings- och begrafningsstad till
1764. Till 1060 var det säte för en ärkebiskop,
derefter, liksom ännu, för en biskop (under
ärkestiftet Gnesen). Flere gånger har K. ödelagts af
eldsvådor och eröfrats af fiender: 1039 af böhmarna,
1241, 1260 och 1281 af tatarerna, d. 8 Okt. 1655 och
d. 31 Juli 1702 af svenskarna samt 1768 af ryssarna.
Stadens folkmängd och välstånd hade betydligt nedgått,
när den vid Polens tredje delning (1795) kom till
Österrike. 1809–15 utgjorde staden tillika med
Vest-Galizien en del af hertigdömet Varsjav. Genom
Wien-kongressen erhöll K. åtminstone till namnet,
ehuru ej i verkligheten, en sjelfständig tillvaro,
i det att i Wien-kongressakten staden och dess
närmaste omgifning (omkr. 1,260 qvkm., med
omkr. 140,000 innev.) förklarades skola "för alltid
bilda en fri, sjelfständig och fullkomligt neutral
stat" under Rysslands, Österrikes och Preussens
skydd. Den lagstiftande makten utöfvades af en
folkrepresentation, som hvarje år var samlad i 4
veckor, den verkställande af en af 12 (efter 1833
af 8) senatorer och en president bestående senat. I
anledning af adelns ingrepp i författningen sände de
tre skyddsmakterna 1829 en undersökningskommission
till K. 1830 slöt en del af befolkningen sig
till revolutionen i Polen, hvarför republiken
besattes af ryska trupper. Senare funno polska
flyktingar en fristad i K.; och då senaten på
skyddsmakternas fordran ej utvisade dem, besattes
republiken af österrikiska trupper 1836–37 och å nyo
1838–41. Det 1846 tillämnade polska upproret hade
någon framgång endast i K., dit sammansvurna från
hela Polen strömmade och der i Febr. en provisorisk
regering bildades, hvarför landet besattes af de
tre skyddsmakternas härar. På en konferens i Wien
upphäfdes, trots Englands och Frankrikes protester,
d. 6 Nov. s. å. fristaten, som 1849 med titel
storhertigdöme förenades med Galizien.
Krakowiak, polsk dans från Krakov-distriktet, i 2/4
takt med talrika synkoper. Den dansas under sång och
rop samt ofta med sammanslående af de jernbeslagna
klackarna. Fanny Elssler införde denna dans på
scenen. A. L.
Krákumál, d. v. s. Kråkas sång, är namnet
på en fornnordisk dikt, som skildrar Ragnar
Lodbroks bedrifter och derför riktigare benämnes
Lodbrokarkviða. Hela dikten utgöres af en monolog,
hvari Ragnar tänkes vid lefnadens slut skåda tillbaka
på sina många hjeltebragder. Ingen rimlig anledning
finnes att benämna dikten efter Ragnars drottning
Kråka l. Åslög; gamla gissningar att hon antingen
sjelf författat sången eller anmodat någon skald
derom förtjena intet afseende. I sin föreliggande
form är sången nämligen icke äldre än från 12:te
l. 13:de årh., om den än till väsentlig del hvilar på
reminiscenser från äldre tider. Qvädet är i poetiskt
afseende af ganska högt värde; kämpalifvets glädje,
hoppet att hjeltens grymma död skall följas af blodig
hämd samt vissheten om Valhalls fröjder uttalas
der i kraftiga och gripande ord. Lodbrokssången
är affattad i ett slags drottqväden versart, med
tioradiga strofer och utan strängt iakttagande af
assonanslagarna. Dikten har blifvit mångfaldiga
gånger utgifven samt öfversatt på flere språk. Th. W.
Krakuser, lätt polskt rytteri af frivillige, som
general Uminski 1812 uppsatte i Krakov. Namnet
togs efter polska helgonet Krakus. 1830 fick allt
frivilligt rytteri i Polen namnet krakuser. Ryttarna
voro väpnade med lans och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
