Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kragerö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
buro långa blå rockar af polskt snitt med olika
färgade uppslag. 1831 kallades äfven den lie-beväpnade
polska landstormen krakuser. H. W. W.
Kral (Serb.; P. król, R. kvrolj, förvrängning af
German. Karl, Lat. Carolus), konung.
Krambambuli (Tsjech. krampampule), ett slags
bränvins-glögg; bland tyska studenter skämtsam beteckning
för starka drycker i allmänhet.
Krameria. Se Ratanhia-rot.
Kramfors, betydande sågverk i Gudmundrå
socken, Vesternorrlands län, vid en liten vik af
Ångermanelfven. Vid platsen, som äfven är ångbåts- och
telegrafstation, finnas 2 ångsågar, qvarn och andra
dyrbara anläggningar, såsom vidsträckta jernvägsspår,
kaj o. d., afsedda för sågverket, som anlades 1852
och är ett af de äldsta vid Ångermanelfven. K. tillhör
firman J. A. Kjellberg & Söner i Göteborg, hvilken
äfven eger Lo sågverk i Styrnäs socken och disponerar,
med eganderätt eller under arrende, ofantliga skogar
utefter Ångermanelfven och dess grenar långt upp i
Ångermanland och Jämtland. Sågningen vid K. var under
senaste femårsperioden (1876–80) den största i länet,
i medeltal 275,000 timmer om året.
Kramla, en i tvänne räta vinklar böjd jernhake,
som nyttjas vid broslagningar i fält för att fästa
underslagen vid stöden. Ligga kramlans båda skänklar
i samma plan, kallas den platt kramla; bilda de med
hvarandra rät vinkel, kallas den vinkelkramla. Den
förra nyttjas, då de bjelkar, som skola fästas
tillsammans, ligga i samma plan, den senare, då de
korsa hvarandra under rät vinkel. O. A. B.
Kramp, med., abnormt starka, ofrivilliga
muskelsammandragningar. Man skiljer mellan klonisk
och tonisk kramp. Vid den kloniska (af Grek. klonein,
skaka) krampen vexla sammandragning och förslappning
af musklerna oupphörligt, och den angripna
kroppsdelen är dervid i en oafbruten, ofta mycket
häftig rörelse. Höggradig klonisk kramp, i synnerhet
då den är utbredd öfver en stor del af kroppen, kallas
ofta konvulsioner. Den toniska (af Grek. tonun,
spänna) krampen utmärker sig derigenom att
musklerna äro i ett tillstånd af skenbart ihållande
sammandragning; kroppsdelen skakas derför icke af
krampen, utan är tvärtom onaturligt styf och stel. –
Kramp uppträder vid en mängd sjukdomar. Så förekommer
allmänt utbredd kramp vid flere nervsjukdomar, såsom
fallandesot, hysteri, tetanus ("stelkramp") m. fl.,
likaså vid vissa förgiftningar, t. ex. förgiftning med
räfkakor, äfvensom vid sjukliga förändringar i blodet,
t. ex. vid den s. k. urinförgiftningen (uremi). Flere
bland de till smärre muskelområden begränsade slagen
af kramp äro mycket vanliga, såsom ansigtskramp
(tic convulsif), den ofta äfven hos friska personer
uppträdande vadkrampen o. s. v. Ett sjukligt anlag
för vissa former af kramp förefinnes ej sällan,
och der ett sådant finnes, uppträder ofta kramp af
obetydlig anledning. Barn hafva i allmänhet större
disposition för kramp än fullvuxna, likaså qvinnor
mera än män,
sjukliga individer mera än friska. I vissa familjer
förekommer ett ärftligt anlag för nervlidanden
och dervid äfven för krampsjukdomar af olika
slag. Prognosen för kramp sammanfaller med prognosen
för den sjukdom, som framkallat den. Behandlingen
är olika alltefter sjukdomens art. Der ett ärftligt
anlag för kramp kan antagas finnas inom en familj,
bör, för att detta anlag må minskas hos barnen, den
noggrannaste uppmärksamhet egnas åt hela deras fysiska
och psykiska uppfostran. Härdning utan öfverdrift,
arbete utan öfveransträngning, kraftig föda, frisk
luft, tillräcklig sömn och aktgifvande på sexuella
oarter äro här af högsta vigt. Men äfven då en
krampsjukdom redan utbrutit, är en allmän behandling
ofta synnerligen verksam. Vid anfall af allmän kramp
bör man, i synnerhet då den sjukes medvetande är
upphäfdt, se till, att han ej kan göra sig skada. En
mängd läkemedel hafva sedan gammalt anseende såsom
krampstillande medel (se nedan); de böra dock i
allmänhet ej gifvas utan läkares förordnande. –
Krampstillande medel, remedia antispasmodica, kallas
åtskilliga läkemedel, hvilka verka på ett egendomligt
sätt å nervsystemet, vanligen företrädesvis å dess
centrala delar (hjernan och ryggmärgen). Genom att
antingen nedstämma eller på annat sätt ordna
reflexverksamheten, hvars stegring eller rubbning ofta
framkallar mer eller mindre våldsamma, ofrivilliga
och oregelbundna muskelsammandragningar, eller hvad
man kallar kramp, kunna dessa medel verka lugnande
eller stillande på nämnda plågsamma symtom. Såsom
krampstillande begagnas dels vissa döfvande medel,
t. ex. morfin, kloral, kloroform o. s. v., dels samt
företrädesvis (af allmänheten) åtskilliga medel,
hvilkas förnämsta verksamma beståndsdel är en flyktig
olja, ofta af vidrig lukt, t. ex. kamomillblommor,
dyfvelsträck, bäfvergäll m. fl. Dessa sistnämnda
– hvilka i främsta rummet kallas "krampstillande
medel" – synas ega förmågan att, sannolikt genom
stegrande af ett försvagadt nervsystems kraft,
återställa jämnvigten i den störda reflexverksamheten.
P. W. O. T. S.
Krampstillande medel. Se föreg. art.
Kramsfogel (af T. krammetsvogel, trast), benämning på
åtskilliga arter småfoglar, som tillhöra tättingarnas
ordning och pläga användas till föda. Sådana foglar
äro trastar, sidensvansar, domherrar, tallbitar
o. s. v. C. R. S.
Kran. 1. En mekanisk inrättning, anbragt å en
rörledning till ett kärl i ändamål att efter behof
kunna antingen helt och hållet afstänga eller ock
reglera genomgången till eller från kärlet af något
flytande eller gasformigt ämne. Kranen består af
två hufvuddelar: kranhuset och krankiken. Kranhuset
är försedt med halsar, hvilka medelst flänsar äro
förbundna till angränsande rörledning. Krankiken,
som har konisk form och är väl inslipad i kranhuset,
är försedd med erforderliga öppningar, hvilka genom
krankikens vridning kunna ställas så, att loppet genom
kranen blir i större eller mindre grad öppet eller
ock helt och hållet afstängdt. För att qvarhålla
krankiken på sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
