Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kropp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
astronomiskt eller kronologiskt innehåll, t. ex. om
dagarnas namn (1693), om Stockholms longitud,
beräknad med ledning af en månförmörkelse (1697–98),
allmän kronologi (1706–16). Stundom förekommer
också en rent historisk uppsats, t. ex. Om Karl
XII:s krigståg 1700–01 (1702). K. deltog äfven i
de konferenser, hvilka i slutet af 1600-talet och
början af 1700-talet höllos rörande den påtänkta
svenska kalenderreformen, samt förordnades 1705
att jämte P. Elvius d. ä. utöfva censur öfver
almanack-utgifvandet, hvilket eljest var öfverlemnadt
åt den enskilda företagsamheten. K. utgaf äfven
Svenskt åg runskt calendarium (1690; i utdrag å nyo
utgifvet af P. Hanselli under titeln "En almanack på
vers", 1874) samt Specimen calendarii ecclesiastici
(1708). G. E.
Kropp, matem., kallas i allmänhet hvarje fullt
begränsad solid figur. En kropp har således
tre dimensioner: längd, höjd och bredd. –
Med de fem reguliera kropparna förstår man de
fem regelbundna mångplaningarna (tetraëdern,
hexaëdern, oktaëdern, dodekaëdern, ikosaëdern).
G. E.
Kropp, socken i Malmöhus lan, Luggude härad. Arealen
3,844 har. 1,428 innev. (1883). K. bildar med Mörarp
ett alternerande regalt och till egaren af Rosendal
patronelt pastorat af 2:dra kl., Lunds stift, Luggude
kontrakt. – Om Kropps aktiebolag se d. o.
Kroppa, socken i Värmlands län, Fernebo härad. Arealen
25,660 har. 2,592 innev. (1883). K. bildar med
Lungsund ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl.,
Karlstads stift, Nyeds kontrakt.
<b>Kroppdufvan,</B> Columba gutturosa, zool., utgör
en särskild ras af tamdufvan och igenkännes på
den stora uttänjbarheten af halshuden, hvilken
kan uppblåsas till en betydande storlek. Denna
egendomlighet står i förbindelse med könsdriften. Hos
icke fullständigt utvecklade individer är denna
förmåga derför mindre utbildad än hos de fullvuxna;
äfvenledes besitter hannen densamma i högre grad
än honan. Hos yngre dufvor har halshuden en mera
afrundad och bestämd form än hos de äldre, hos
hvilka den hänger slapp och lös som en säck frampå
bröstet, då den icke blåses upp. Man särskiljer
af kroppdufvan flere varieteter, som indelas
i två hufvudslag: kortbenta och långbenta.
C. R. S.
Kroppefjällsgneis, petroyr., geol., en i det
s. k. Kroppefjället m. fl. ställen inom Dalsland
(se Dal, sp. 777) förekommande, grofkornig,
vanligen rödaktig gneis, hvars glimmerbeståndsdel
ofta är ersatt af ett gröngrått, talkliknande
mineralämne. Bergarten är en art protogingneis (se
d. o.). Jfr Jerbogneis. E. E.
Kroppkakor, en i flere svenska provinser (i synnerhet
Öland, Gotland, Småland) bruklig maträtt, bestående
af en af rifven potates, mjöl, ägg och mjölk tillredd
deg, som formas till platta bållar, med inkråm af
fint skurna tärningar af rökt skinka eller fläsk,
samt kokas i vatten och serveras med smält smör.
Kropps aktiebolags stenkolsgrufvor och fabriker för
tillverkning af eldfast tegel äro
belägna i Bjufs socken, Luggude härad och Malmöhus
län, på den bolaget tillhöriga egendomen
Alegården. Bolaget, hvars ordning fastställdes
af K. M:t d. 16 Aug. 1870, är grundadt på ett
aktiekapital af 2 mill. kr. 1873 hade schakten
hunnit sänkas och den första stenkolen bringas
i dagen. 1876 utlemnades det eldfasta teglet i
marknaden. Bolagets schakt och verkstäder äro
genom eget jernbanespår förbundna med Bjufs
jer vägsstation (vid Helsingborg–Hessleholms
jernväg), i hvars omedelbara närhet äfven dess många
arbetarebostäder äro belägna. – I grufvorna vid Bjuf
bearbetas tvänne kolflötser, hvilka äro förenade
genom lutande plan. Transporten under jord sker på
hufvudvägarna medelst af ångkraft drifna stållinor,
med hvilka ända till 40–50 kolvagnar (à 1/3 kbm.) på
en gång kunna framforslas. – Bolagets produktion,
som fortfarande visar en jämn årlig stegring, var
1883 följande: 51,700 kbm. uppfordrade stenkol, 4,500
kbm. uppfordrade leror och 3,557,000 st. tillverkade
eldfasta tegel. En för bolaget ny tillverkning
äro s. k. asktegel af utbränd stenkolsaska, hvilka
bilda ett synnerligen godt byggnadsmaterial, som med
stor prisbillighet förenar åtskilliga andra goda
egenskaper och derför hastigt vunnit spridning. –
Bolagets stenkol levereras hufvudsakligen till
statens jernvägar, och dess eldfasta fabrikat
med stämpeln "Bjuf F" öfverträffa i eldhärdighet
de flesta kända slag af s. k. chamotte-tegel. –
Kropps aktiebolag sysselsätter i medeltal 500
arbetare. Den befolkning, som har sin utkomst af
bolagets arbete, utgör omkr. 1,800 personer. För
arbetarnas undervisning, ekonomiska förkofran och
sociala framåtskridande är sörjdt genom folkskolor,
flere sparkassor, en enkekassa, två sjuk- och
understödskassor, handelslokal, musikkår o. s. v.
A. W-n.
Kroppsransakan, jur., undersökning af en persons kropp
till uppdagande af förstuckna föremål. I allmänhet
anses ett så strängt ingrepp i den personliga friheten
kunna anordnas endast af domare och mot en för gröfre
brott misstänkt person för att uppdaga föremål, som
tillgripits eller kunna tjena till upplysning om det
brott, för hvilket personen misstänkes. Kroppsransakan
kan äfven afse att beröfva häktad person medel till
flykt eller sjelfmord. Angående kroppsransakan i
sistnämnda fall gifvas regler i Prom. lagen till
Strafflagen; och enligt Tullstadgan kan sådan anordnas
mot person, som misstänkes bära på sig tullpligtigt
gods. Angående kroppsransakan för eftersökande af
föremål till upplysning om brott finnas i svensk
rätt inga allmänna stadganden. Men derigenom kan
icke anses uteslutas rätt för polismyndighet att, der
vigtiga anledningar finnas, företaga sådan. I. Afz.
<b<Kroppsstraff,</b> jur. I äldre tiders straffsystem
egde dessa straff en mycket stor användning. Der
förekommo dels allahanda stympningar (afhuggande
af hand, afskärande af näsa eller öron o. s. v.),
dels åtskilliga slags straffmedel, som blott voro
beräknade på att åstadkomma kroppslig smärta eller
obehag. Den nyare rätten har i allmänhet utdömt dessa
straff, och detta på den grund att desamma, då de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
