Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laddningsförhållande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hans bok härom Traité de l’auscultation médiate
utkom 1819 (4:de uppl. 1836) och öfversattes på många
språk. L. blef sjelf ett offer för den sjukdom han med
sin nya metod så ifrigt studerade, lungsoten. Han dog
1826. År 1822 hade han blifvit professor vid Collége
de France och 1823 professor i invärtes medicin vid
medicinska fakulteten i Paris. F. B.
Laensbergh [längsbär], Mathieu, belgisk matematiker,
läkare och astrolog, lefde under förra hälften
af 1600-talet i Liége. Med hans biträde utgaf
boktryckaren derstädes Streel en kalender för
skottåret 1636 (Almanack de Liége), innefattande icke
blott en almanack för året, utan, enligt tidens sed,
äfven astrologiska förutsägelser (prognostica)
om väderleksförhållanden och vigtigare händelser,
hvartill kom en afdelning med träsnitt illustrerade
berättelser. I denna och följande årgångar intill
1647 skrifves L:s namn Lansbert; det föregås alltid
af magistertiteln. Ännu utgifvas på flere orter
i Belgien och Frankrike dylika spådomskalendrar
("Almanach liégeois") med L:s namn, och först på
senaste tid har deras inflytande på folkets sinnen
börjat märkbart aftaga.
Laer [lar], P. v. Se Laar.
Laertes, Grekisk hjeltes., en son af Arkeisios och
Chalkomedusa, förmäld med Antikleia och fader till
Odyssevs (se d. o.). Af Homeros framställes han i
Odyssén såsom en af ålder och sorger bruten man, som,
fjärran från menniskors sällskap, på landet framsläpar
ett ensligt och tungt lif, mest sysselsatt med
skötandet af sin trädgård och sin vinplantering. Efter
Odyssevs’ återkomst till Ithaka förlänade honom
gudinnan Athene å nyo ungdom och krafter, så att
han till och med kunde deltaga i striden mot dem af
Ithakas innebyggare, som ville hämnas de af Odyssevs
bestraffade friarnas död. I sina yngre dagar hade
han eröfrat den kefalleniska staden Nerikon och
enligt Apollodoros äfven deltagit i den kalydonska
jagten och i argonavternas härfärd. A. M. A.
1. Laessöe [lä’ssö], Verner Hans Frederik Abrahamson,
dansk krigare, född i Köpenhamn d. 23 Sept. 1811,
dotterson af den danske artillerikaptenen
och författaren V. H. F. Abrahamson, blef 1830
löjtnant vid ett infanteriregemente, var 1832–36
elev vid krigshögskolan och anställdes derefter i
generalstaben, hvarest han 1842 befordrades till
kapten. Under flere år var han sysselsatt med
mätnings- och kartarbeten, hvilka i en senare tid
kommo "Hedeselskabets" vattenledningsplaner till
godo, och tjenstgjorde 1844–45 såsom lärare vid
krigshögskolan, men aflägsnades från denna plats,
emedan hans alltför stora sjelfständighet gjorde
honom mindre omtyckt af förmän. Till sina politiska
åsigter lutade han åt det nationalliberala partiet,
som gjorde opposition mot regeringen. I slutet af
Mars 1848 blef L. stabschef vid hären samt utöfvade
stort inflytande på dess ledning i slagen vid Slesvig
och Dybböl. Den 13 April 1849 afskedades L. emellertid
från stabschefsplatsen, emedan hans uppfattning af
sättet för krigföringen alltför mycket afvek från
den, som hystes af krigsministern Hansen,
hvilken ständigt ingrep i öfverkommandots beslut. Att
L. skulle hafva haft någon skuld i flottans
olyckliga expedition till Ekernförde är fullkomligt
ogrundadt. Knappt hade L. fått afsked, förrän han –
som i Aug. 1848 blifvit öfverstlöjtnant – på Olof Ryes
hemställan fick befälet öfver en bataljon, hvilken
han med stor duglighet anförde under återtåget genom
Nörrejylland. I slaget vid Isted d. 25 Juli 1850
stupade L., under anfallet på Grydeskov. Han var
den bland alla officerarna, vid hvilken hären och
folket fäste de största förhoppningarna, ty han hade
mera än någon annan visat prof på fältherresnille.
E. Ebg.
2. Laessöe [lä’ssö], Thorald, dansk målare, den
föregåendes broder, född i Frederikshavn d. 25
Juni 1816, död d. 25 Mars 1878, utbildade sig, dels
under ledning af Kr. Holm, dels vid konstakademien,
till landskaps- och arkitekturmålare. Han hade
större betydelse genom det inflytande, som hans
fint bildade och älskvärda personlighet utöfvade på
konstnärer sådana som J. T. Lundbye, J. A. Jerichau
och L. Frölich, än genom sin konstnärsverksamhet,
hvilken, trots all ärlig sträfvan, icke kunde
frigöra sig från en viss konventionel prägel.
Ph. W.
1. Laestadius, Lars Levi, naturforskare, född i
Arjeploug d. 10 Jan. 1800, blef student i Upsala
1820, prestvigdes 1825 och förordnades att förestå
missionärtjensten, en tid äfven pastoralvården,
i Arjeploug samt nämndes s. å. till pastor
i Karesuando, hvarifrån han 1848 förflyttades
till Pajala. Död d. 21 Febr. 1861. L. var en
intresserad naturforskare. Redan 1819 företog han
en botanisk resa genom Ångermanland, Medelpad och
Jämtland samt öfver norska gränsen till Trondhjem,
så norrut långs kusten till Vefsenfjord samt sedan
öfver fjällen till Arjeploug. År 1821 reste han
med understöd af Vetenskapsakademien genom Lule
lappmark, 1822 i sällskap med prof. Wahlenberg
genom södra Sverige, 1824 genom Vesterbotten,
Ångermanland och Medelpad. År 1838 åtföljde han den
franska vetenskapliga expeditionen under Gaimards
ledning genom Lappland och meddelade densamma
åtskilliga upplysningar till Lapplands kännedom.
L. var ledamot af Vetenskapssocieteten i Upsala
(1839). Hans vetenskapliga afhandlingar äro
tryckta hufvudsakligen i Vetenskapsakademiens
handlingar. Dessutom utgaf han religiösa skrifter
på lapska m. m.
2. Laestadius, Petrus, lappmarksmissionär, den
föregåendes broder, föddes i Arjeploug d. 9 Febr.
1802, blef 1820 student i Upsala och prestvigdes 1825
i Hernösand, begaf sig derefter (på skidor) åter till
Upsala och aflade 1826 filos. kandidatexamen jämte
disputationsprof för magistergraden. I slutet
af sistn. år erhöll L. – i enlighet med den 1820
vidtagna anordningen af lapparnas undervisning –
förordnande att bestrida missionstjensten i Pite
lappmark. 1831 tog han pastoralexamen efter
att hafva speciminerat i Upsala. Sedan han
s. å. afgifvit ett vidlyftigt betänkande om
undervisningsverket i Lappmarken, förordnades
han hösten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
