Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd / 691-692 (1885) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtbruksakademien ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

antogos ytterligare två statens agronomer, och 1857
erhöllo de titeln landtbruksingeniörer. Hela antalet
tunnland, å hvilka förrättningar verkstälts, har
under tiden 1850–80 uppgått till 1 1/2 million.
J. H. F.

Landtbruksinstitut, högre läroverk för inhemtande
af kunskaper i landtbrukets teori och praktik. I
Sverige upprättades det första landtbruksinstitutet
af E. Nonnen år 1834 vid Degeberg (se d. o.) i
Vestergötland. Med början af år 1835 kom han i
åtnjutande af ett vid 1834 års riksdag beviljadt
årligt statsanslag å 5,000 rdr b:ko, som vid 1844 års
riksdag ökades till 10,000 rdr b:ko. 1852 upphörde den
högre kursen (elevkursen) å Degeberg och 1862, efter
Nonnens död, äfven den lägre (lärlingskursen).

På förslag af landshöfdingen R. F. von Kraemer beslöt
1840 års riksdag, att det från Ultuna kungsladugård
utgående arrendet (600 tnr spanmål) skulle från 1841
afsättas till en fond för att vid arrendetidens slut,
d. 14 Mars 1848, användas till upprättande af ett
landtbruksinstitut dersammastädes. Utom denna fond,
som uppgick till 51,000 kr., har institutet i extra
anslag af statsmedel erhållit 327,129 kr. samt i
ordinarie statsanslag t. o. m. 1884 sammanlagdt
600,000 kr. – Undervisningen tog sin början d. 14
Mars 1848 i den lägre kursen och hösten 1849 i
den högre. Med institutet var 1859–83 förenad
en lägre mejeriskola. 1883 öppnades derstädes en
högre sådan. Sedan 1861 har vid detsamma funnits en
agrikulturkemisk försöksanstalt. Se vidare
Ultuna landtbruksinstitut.

År 1862 anlades Alnarps landtbruksinstitut (se
d. o.). De allmänna medel, öfver hvilka institutets
styrelse förfogade under organisationstiden,
1857–61, uppgingo till 272,000 kr., hvartill
kommo anslag af enskild person och af Malmöhus
läns hushållningssällskap, tillsammans 32,000
kr. Från dessa 304,000 kr. afgingo för afträdet af
arrendet af Alnarps förut till landshöfdingeboställe
upplåtna kungsgård 45,000 kr., så att återstoden
utgjorde 259,000 kr. Dertill har Alnarp sedermera
erhållit extra anslag af riksdagen (206,000
kr.) och af Malmöhus läns hushållningssällskap,
så att det utom årliga anslag bekommit tillsammans
nära 1/2 mill. kr. De ordinarie anslagen hafva
sammanlagdt t. o. m. 1884 utgjort 556,200 kr. Vid
institutet upprättades 1862 en rättareskola, 1863
en hofbeslagsskola, 1873 en lägre och 1883 en högre
mejeriskola samt 1876 en trädgårdsmästareskola.

Från landtbruksinstituten hafva t. o. m. 1882
utexaminerats: elever

från	Degeberg	1834–52			194
"	Ultuna	1848–82			396
"	Alnarp	1862–82
		fullst.	examen	314
		ofullst.	"	139	453
							10,043

lärlingar

från	Degeberg	1834–52	221
"	"	1853–63	138	359
"	Ultuna	1848–82		410
"	Alnarp	1862–82		406
					1,175

Om ett blifvande landtbruksinstitut
i Kristianstads län och om de utländska
landtbruksinstituten se Landtbruksundervisningen.
J. H. F.

Landtbrukskemi (agrikulturkemi, åkerbrukskemi)
kallas kemiens tillämpning på jordbruket och dess
binäringar eller i allmänhet på de hushållsgrenar,
som tillsammans utgöra landthushållningens
föremål. Landtbrukskemien är alltså en del
af den praktiska eller tillämpade kemien, och
studiet af densamma förutsätter alltid insigter i
den teoretiska kemiens allmänna grunder. Om man
besinnar, att landtmannen har till uppgift att
af enklare oorganiska eller organiska ämnen bilda
produkter, som skola tjena menniskor och djur till
föda eller eljest finna användning inom ekonomien,
så kan man säga, att han dervid endast har att med
tillhjelp af naturkrafterna inleda kemiska processer,
genom hvilka kropparna omvandlas och öfvergå i nya
föreningar, som kunna tjena till uppfyllandet af
nya ändamål. Sålunda frambringas t. ex. växtrikets
mångfaldiga alster derigenom att jorden brukas,
gödslas och besås med de olika kulturväxternas
frön; och af de producerade växtarterna födas och
underhållas våra husdjur, hvilka i sin ordning
lemna nya produkter, som förarbetas och användas
på flerfaldigt sätt. Landtmannen är följaktligen
att anse som en praktiserande kemist. Det tillhör
landtbrukskemien att förklara och närmare utreda alla
dessa omvandlingsprocesser inom landthushållningen
eller inom jordbruket, boskapsskötseln och
mejerihandteringen m. m. En i sitt yrke insigtsfull
landtbrukare måste derför ega någon kunskap i
landtbrukskemien, för att kunna förstå betydelsen
af de åtgärder, som han vidtager vid jordens skötsel
och råämnenas förarbetning eller förädling till nya
produkter. Naturligtvis var det först, sedan den
s. k. rena eller teoretiska kemien hunnit utbilda
sig till en sjelfständig vetenskap, som kemiens
grundläror kunde göra sig gällande vid tillämpningen
på det praktiska lifvets verksamhetsfält. Emellertid
utgåfvo redan under 1700-talet svenska kemister,
t. ex. J. G. Wallerius och T. Bergman, åtskilliga
skrifter, som ganska tydligt ådagalägga hvilken stor
vigt och betydelse den kemiska vetenskapen måste
ega särskildt för landtbruket och ekonomien. Flere
af den nyare landtbrukskemiens lärosatser, hvilka
man förmodat höra till en senare tids vigtigaste
upptäckter, och som utöfvat ett stort inflytande
på landtbrukets hastiga utveckling i våra dagar,
funnos redan till grundtanken angifna samt i ganska
bestämda ordalag uttalade af de ofvannämnde äldre
författarna. År 1761 utgaf J. G. Wallerius en
disputation både på latin och svenska under titel
"Agriculturae fundamenta chemica eller Åkerbrukets
kemiska grunder", hvilken sedermera öfversattes på
de flesta europeiska språk. Detta arbete erkännes
till och med af utlandets agrikulturkemister såsom
den första lärobok i landtbrukskemi, som blifvit
utgifven, hvarför ock dess författare ej utan skäl
blifvit kallad landtbrukskemiens fader. Under förra
hälften af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>