Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtbruksakademien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta årh. var det sedermera Berzelius, som
genom hvarjehanda populära skrifter och föredrag
visade kemiens stora betydelse för jordbruket och
näringarna samt verkade derhän att den del af den
tillämpade kemien, som fått namnet landtbrukskemi,
tillvann sig allmänt erkännande och kunde så småningom
utvecklas till en sjelfständig vetenskap. Vid de högre
landtbruksläroverk, som tid efter annan inrättades,
blef derför ock landtbrukskemien införd såsom ett af
hufvudläroämnena, hvarjämte denna vetenskap erhöll
sina särskilda målsmän såväl vid Upsala universitet
som vid Landtbruksakademien i Stockholm. I samma mån
som den landtbruksvetenskapliga bildningen utvecklat
sig och blifvit mera allmän bland landets praktiske
jordbrukare, har äfven behofvet af särskilda
landtbrukskemiska institutioners inrättande här och
hvar inom landet blifvit alltmera känbart. Länens
hushållningssällskap hafva äfvenledes genom sin
verksamhet bidragit till att agrikulturkemiska
laboratorier kommit till stånd på ett stort antal
ställen inom riket. En betydande personal af
vetenskapligt bildade män är derjämte i våra dagar
oafbrutet sysselsatt med agrikulturkemiska forskningar
och tillhandagår den landtbrukande allmänheten med råd
och upplysningar i hithörande frågor. Inom Europas
öfriga land har landtbrukskemien likaledes under de
senare årtiondena gjort högst väsentliga framsteg,
och en särdeles rik literatur i ämnet har framträdt,
i det flere af den kemiska vetenskapens stormän hafva
åt denna del af kemien egnat sina bästa krafter
samt på detta fält vunnit sina största lagrar,
t. ex. Liebig, Boussingault, Wolff, Henneberg,
Stöckhardt, Kühn m. fl. – Med hänsyn till de olika
föremål, som landtbrukskemien har att behandla,
kan man indela densamma i flere olika afdelningar,
såsom läran om jordarternas kemiska egenskaper,
läran om gödningsämnena, växtnäringen, fodermedlen,
menniskans födoämnen, landtbrukets binäringar
o. s. v. Naturligtvis kommer landtbrukskemien här
i beröring med åtskilliga andra närförvandta delar
af naturvetenskaperna, såsom botaniken, zoologien,
fysiologien och geologien. Emellertid har, såsom
ofvan nämndes, landtbrukskemien redan utvecklats
derhän att den numera alltid kommer att intaga en
sjelfständig plats bland de öfriga grenarna af den
naturvetenskapliga forskningen. Emedan den till
sin natur är en praktisk och tillämpad del af
kemien, måste man alltid inom landtbrukskemien
taga hänsyn till den nytta eller ekonomiska
fördel, som kan beredas landtmannayrket genom
de upptäckter och upplysningar, som på denna väg
kunna åstadkommas. För detta ändamål måste den
verklige agrikulturkemisten ställa sig i flitig
och omedelbar beröring med den praktiske landtmannen
och noga studera företeelserna vid de åtgärder, som
den senare vidtager under skötseln af åkerjorden,
ladugården eller den öfriga landtmannaekonomien. Man
har derför ock inom flertalet af Europas land
inrättat s. k. agrikulturkemiska försöksanstalter
(se d. o.), der man genom praktiska odlings- och
gödslingsförsök på
fältet samt genom utfodringsförsök med olika
husdjur pröfvar nyttan och värdet af att
tillämpa de lärosatser, som landtbrukskemien
framställer. Landtbrukskemien är följaktligen
en experimentel vetenskap, som grundar sig på
iakttagelser och rön, gjorda under planmässigt
anställda försök. Men så länge dessa försök inskränka
sig till experiment på laboratoriet eller endast i
mindre skala anställas å ett försöksfält af ringa
omfång, kan man ej rätt bedöma eller afgöra huruvida
de med fördel och ekonomisk vinst kunna i stort
tillämpas inom landtmannayrket. De s. k. exakta
laboratoriiförsöken äro mera af rent teoretisk
natur och tjena att utreda och besvara strängt
vetenskapliga frågor, hvilkas betydelse eller värde
för den praktiska landthushållningen man ännu ej
känner. Man vet sålunda ej häller om frågan kan
blifva af någon vigt för landtbrukskemien, förrän
man gjort tillämpning deraf i praktiken och derjämte
funnit, att detta kan ske med vinst. Utan en sådan
uppfattning af saken kunna aldrig agrikulturkemisterna
och de praktiske jordbrukarna komma till rätta med
hvarandra eller ens förstå värdet och betydelsen
af hvarandras arbeten. För landtbrukskemiens
utveckling måste alltså kemisterna och landtbrukarna
gemensamt medverka, såsom ock sjelfva benämningen
landtbrukskemi antyder. Ett svar på frågan hvad gagn
det praktiska landtbruket egentligen hittills haft
af landtbrukskemien torde kunna lemnas medelst
några korta antydningar. Sedan man lärt känna
växtnäringsförloppet och de olika växternas samt
jordarternas egenskaper och sammansättning, har
man med kemiens tillhjelp lyckats finna en stor
mängd råämnen och naturprodukter, som kunna göras
tjenliga till gödnings- och jordförbättringsmedel,
såsom fosfater, mergelarter, dy- och torfjord,
salter och mineralier af många slag. Man har
närmare lärt känna i hvad afseende jorden utsuges
och blifver ofruktbar genom odling och huruledes
fruktbarheten kan återställas samt ytterligare
förökas. Man förstår numera att ekonomiskt och
för olika ändamål sammansätta foderblandningar och
behöfver i detta fall ej längre stanna i ovisshet
eller handla på en slump. Man har fått kunskap om
värdet af hvarjehanda affall och biprodukter från
tekniska fabriker och tillvaratager derför sådana samt
använder dem till nytta för jordbruket. Man kan genom
kemisk undersökning och kontroll erhålla kunskap om
beskaffenheten och värdet af alla sådana materialier
och fabrikat, som erfordras för landtmannayrkets
ändamålsenliga bedrifvande. Man sättes i tillfälle
att pröfva och närmare bestämma verkan af alla de
åtgärder, som landtmannen vidtager, och kan sålunda
finna i hvilken riktning dessa böra fortgå för att
medföra gagn och bringa landtbruksnäringen alltmera
framåt till en större fullkomlighet. Det torde derför
med skäl kunna sägas, att landtbrukskemiens utveckling
äfvenledes utgör vilkoret för landtbrukets fortfarande
bestånd samt bildar den egentliga häfstången för
dess framtida utveckling och förbättring. Men
landtbrukskemien gifver äfven åt det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
