Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtbruksriksdag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på helt andra grunder. Vid mötet i Malmö 1849
förekom för första gången frågan om frihandel eller
skyddstullar, och man enades der i det beslut att de
senare med undantag för ull ej voro behöfliga. Vid
det följande mötet, i Örebro 1850, syntes man likväl
mera böjd för skyddstullar; men sedan den genom
k. kung. af 1855 på viss tid medgifna tullfriheten
för landtmannaprodukter bekräftats af 1856 års
riksdag, hafva skyddstullsvännernas påståenden i
allmänhet ej rönt genklang vid mötena. På mötet i
Malmö 1849 framställdes äfven yrkande på anställandet
af agrikulturkemister, ett yrkande, som förnyades,
tills den förste af detta slag anställdes 1856. På
det 7:de mötet, i Upsala 1855, var behofvet
af landets geologiska undersökning föremål för
diskussion, hvilken ledde till önskad påföljd genom
geologiska byråns inrättande 1858. Afsedd verkan hade
deremot ej den diskussion om landets hydrografiska
undersökning, som egde rum vid mötet i Malmö 1865. –
Hvad sektionerna beträffar, har i sektionen för
åkerbruk förhandlats om rior, dränering, vattenrätt,
gödselämnen, hvitbets- och fröodling m. m. I
sektionen för boskapsskötsel har man sysselsatt sig
med de för vårt land mest passande kreatursraser,
stamholländerierna samt kreaturens utfodring,
och vid 11:te, 13:de och 14:de mötena har särskildt
hästafvelri utgjort föremål för öfverläggning. På
mötet i Malmö 1865 framlade J. G. Swartz sin
bekanta metod för mjölkhushållning, tolf år efter det
Gussander yrkat på inrättandet af bymejerier. Senast
var mejerifrågan före på det 15:de mötet, då man
yrkade på inrättandet af högre mejeriskolor. (Sådana
inrättades 1883.) I sektionen för binäringar
hafva skogslagstiftningen, torfberedningen och
bränvinsbränningen varit de förnämsta föremål, kring
hvilka diskussionen vändt sig.
Från 1860 hafva de med mötena förenade utställningarna
alltmera kring sig samlat intresset. För bedömandet
af djur uppgjorde Landtbruksakademien redan d. 15
Maj 1858 ett program, och s. å. voro vid mötet i
Jönköping 159 djur utställda. De utställda djurens
antal uppgick till 746 vid mötet i Malmö 1865, då
för första gången gödkreatur utställdes, till ett
antal af 127. Förbättrad lantbruksredskap började
först på 1840-talet att i Sverige ådraga sig någon
uppmärksamhet. Man införde redskapstillverkning vid
landtbruksinstituten och landtbruksskolorna samt
fortfor dermed in på 1860-talet, då instituten och
skolorna befriades från skyldigheten att tillverka
åkerbruksredskap, sedan sådana kunde erhållas från
landets mekaniska verkstäder. På landtbruksmötet
i Örebro 1850 förevisades för första gången två
flyttbara engelska tröskverk, men först på mötet i
Jönköping 1858 förekommo redskap utställda till något
större antal. Af de der utställda 119 redskapen, bland
hvilka främsta platsen intogs af den första svenska
lokomobilen, erhöllo 10 pris. Redan på följande möte,
i Göteborg 1860, representerades maskinafdelningen
af 430 redskap och maskiner. På mötet i Stockholm
1868 förevisades den första ångplogen, och på
mötet i Göteborg 1871 uppträdde för första
gången engelsmän till något större antal bland
utställarna. Än större utsträckning erhöll
maskinutställningen på följande möte, i Norrköping
1876, der 1,000 maskiner och redskap voro utställda,
och der tyska, engelska och amerikanska fabrikanter
täflade med svenska. Bland utställningsföremålen
ådrogo sig i första rummet skörde- och
slåttermaskinerna, af hvilka 80 voro utställda,
allmänhetens uppmärksamhet. På landtbruksmötet i
Malmö 1881 visade sig den utveckling, som de inhemska
verkstäderna för tillverkning af landtbruksmaskiner
vunnit under 1870-talet, på ett i ögonen fallande
sätt, och jämförelsevis få voro de utländska firmor,
söm der voro representerade.
Utom de allmänna svenska landtbruksmötena hafva jämväl
hushållningssällskapen anordnat utställningar såväl
för ett helt län som för länets olika distrikt. I
synnerhet har Malmöhus läns hushållningssällskap varit
verksamt i detta hänseende. Under 1870-talet anordnade
derjämte vestra Sveriges förenade hushållningssällskap
större utställningar, såsom i Mariestad 1874,
i Jönköping 1877 och i Borås 1880. Följande
detta exempel, har mellersta Sverige äfvenledes
haft sina särskilda landtbruksutställningar
i Eskilstuna 1879 och i Örebro 1883.
J. H. F.
Landtbruksriksdag benämnes korteligen "mötena med
hushållningssällskapens ombud". Grefve E. Sparre
väckte vid 12:te allmänna landtbruksmötet,
i Stockholm 1868, förslag om sådana. Detta
förslag godkändes enhälligt af mötet, och med
anledning deraf vände sig förslagsställaren till
Landtbruksakademien med anhållan, att akademien
ville utfärda en sådan inbjudning. Sedan akademien
gjort detta, höllo ombuden sitt första sammanträde
d. 22 Febr.–d. 8 Mars 1869. Stadgar för de blifvande
mötena antogos d. 4 Mars, och enligt dessa skola
ombuden sammanträda årligen andra måndagen i
Febr. månad. Hvarje hushållningssällskap eger
utse ett ombud och en suppleant. Ledamöterna i
Landtbruksakademiens förvaltningskomité kunna i
öfverläggningarna deltaga. Mötenas sammanträden
äro offentliga. Till omkostnadernas bestridande
tillskjuta de hushållningssällskap, som sända ombud
till mötet, 30 kr. för hvarje möte. I dessa stadgar
vidtogs 1871 den förändring att mötena ega rum
endast hvart tredje år. – De vid mötena till ett
antal af 44 väckta motionerna hafva haft afseende
på hushållningssällskapen, deras årstryck och dem
tillkommande bränvinsmedel, landtbruksläroverken,
husslöjden, näringarna, införskrifning af afvelsdjur,
kreatursmarknader, redskapspröfning, utsädesexport
och frökontroll, jordbruksstatistik, inrättandet af
ett statsdepartement för jordbruk m. m., fattigvård
och kreditväsende. De praktiska resultaten af
landtbruksriksdagens verksamhet hafva hittills visat
sig vara få, men många för vårt lands näringslif
vigtiga frågor hafva inom den bragts på tal.
J. H. F.
Landtbruksskolor. Den första af dessa upprättades
1840 vid Orup i Malmöhus län af den år 1838 bildade
skånska hushållsföreningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
