Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landtbruksriksdag ... - Landtbruksstipendiat, af Landtbruksakademiens förvaltningskomité för ett år i sänder antagen landtbruksingeniörselev - Landtbruksundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skolornas antal ökades raskt, så att det utgjorde
10 år 1850, 21 år 1860, 27 år 1870, 28 år 1880. I
slutet af år 1884 funnos 29 skolor, af dessa 3 i
Elfsborgs län, 3 i Kalmar län, 2 i Skaraborgs och
Värmlands län samt 1 i hvartdera af rikets öfriga län
(med undantag af Upsala län). Derjämte meddelades
en med undervisningen i landtbruksskolorna likartad
undervisning i de lägre kurserna vid Ultuna (Upsala
län) och Alnarps landtbruksinstitut. År 1841 beviljade
riksdagen statsanslag med 1,500 kr. om året till hvar
och en af fem lantbruksskolor. Ett lika belopp till
hvar och en af fem nya skolor anslogs vid 1844 års
riksdag. Statsanslaget höjdes 1850 till 3,000 och
1858 till 4,000 kr. för hvarje skola. År 1849 erhöll
Landtbruksakademiens förvaltningskomité i uppdrag
att utöfva öfverinseendet öfver landtbruksskolorna,
och d. 14 Jan. 1851 utfärdade K. M:t för dem det
första reglementet. Nu gällande regl. är af d. 13
April 1877. Dessutom äro för skolorna gällande af
Landtbruksakademiens förvaltningskomité utfärdade
cirkulär, af d. 13 Nov. 1863, af d. 20 Dec. 1866 och
af d. 21 Sept. 1877.
Hela antalet lärlingar, hvilka från
landtbruksskolornas första början t. o. m. 1882 från
dem utexaminerats, stiger till 5,448. (Se vidare
Landtbruksinstitut.) Lärlingarnas medelålder vid
inträdet i skolorna har under åren 1873–82 varit
22,18 år. Af de utexaminerade lärlingarna hafva
omkr. 77 proc. tagit plats som rättare. Antalet
betalande lärlingar var under 1850-talet 11 proc.,
under 1860-talet 8 proc. och under 1870-talet 7
proc. af hela det antal, som samtidigt vistades
vid skolorna. Vid skolorna meddelas undervisningen
af föreståndarna (vid 21 skolor), af förste och
andre lärare, samt, tillfälligtvis, af veterinärer
och jägmästare. – Om landtbruksläroverken i
de öfriga skandinaviska landen och Finland se
Landtbruksundervisningen. J. H. F.
Landtbruksstipendiat, af Landtbruksakademiens
förvaltningskomité för ett år i sänder antagen
landtbruksingeniörselev. Landtbruksstipendiat skall
såsom elev och biträde åtfölja den landtbruksingeniör,
som Landtbruksakademiens förvaltningskomité
för hvarje år bestämmer. Utom stipendiet,
1,000 kr., utbetalar statsverket till honom
resekostnadsersättning. Landtbruksstipendiaternas
antal är f. n. (1885) 6. Den nu gällande instr. för
landtbruksstipendiaterna är af nämnda komité utfärdad
d. 14 Mars 1884.
Landtbruksundervisningen leder sitt ursprung
från den undervisning i ekonomi, hvilken
i midten af 18:de årh. började meddelas vid
universiteten. Landtbruksundervisningen i egentlig
mening tog sin början 1770, då en lärostol i agronomi
inrättades vid universitetet i Göttingen. I Frankrike
upprättade Dabenton 1785 "en kurs i landtbruk och
landtbruksekonomi" vid veterinärskolan i Alfort,
nära Paris, och i England inrättades en lärostol i
agronomi vid universitetet i Edinburgh 1791. Men ej
blott staten öppnade läroanstalter för landtbruk,
utan äfven enskilde verkade i samma riktning.
År 1799 grundlade furst Schwarzenberg på ett af sina
gods, Krumau i Böhmen, ett privat landtbruksläroverk,
och E. von Fellenberg, en lärjunge till Pestalozzi,
inrättade 1807 en landtbruksskola vid Hofwyl,
nära Bern, i Schweiz. Till sina följder vigtigast
för den följande utvecklingen blef dock den
teoretisk-praktiska undervisningsanstalt, som det
rationella jordbrukets fader, Albrecht Thaer, år
1802 upprättade i Celle (Hannover). Denna läroanstalt
flyttades 1806 till Möglin (nära Berlin) och upphörde
1861. Med denna akademi till mönster upprättades år
1818 tre nya högre läroverk för landtbruk, nämligen:
Hohenheim (i Würtemberg) under ledning af N. von
Schwerz, hvilken för Sydtyskland blef en lika
betydande reformator som Thaer för Nordtyskland,
Roville (i Frankrike), som anlades af den såsom
landtbrukare högt förtjente Matthieu de Dombasle,
och Ungarisch-Altenburg (Ungern), anlagdt på bekostnad
af ärkehertig Albrekt. Af dessa läroverk fortgå ännu
Hohenheim, från hvilket läroverk omkr. 4,000 lärjungar
utgått, och Ungarisch-Altenburg, som 1850 öfvertogs
af den österrikisk-ungerska monarkien och 1869 af
ungerska staten.
Med afseende på undervisningen i landtbruk intager
Tyskland en ledande ställning. Af mera allmänt kända
högre landtbruksläroverk i detta land må nämnas:
Schleisheim (i Bajern), som anlades 1822 och 1850
flyttades till Weihenstephan, hvarest det ännu
fortgår; Tharand (i Sachsen), som var i verksamhet
åren 1829–70; Eldena (i Pommern) under åren 1835–76;
Proskau (i öfre Schlesien) och Poppelsdorf (i
Rhenprovinsen), bägge anlagda 1847 (det förra
upphäfdes 1881, det senare fortgår ännu). Efter
J. v. Liebigs uppträdande på 1840-talet, då han yrkade
på reform af landtbruksundervisningen, upprättades
vid flere tyska universitet särskilda lärokurser i
landtbruk, såsom vid Jena (1839), Göttingen (1851),
Halle (1863), Leipzig (1869), Königsberg (s. å.),
Kiel (1873) och Breslau (1881).
I Frankrike ordnades undervisningen i landtbruk
genom 1848 års lag, som omfattade tre olika slag af
läroverk, nämligen: fermes-écoles, écoles régionales
och instituts agronomiques. Af dessa sistnämnda
finnas 3: Grignon (anlagdt 1827), Grand Jouan
(1832) och Montpellier (1870). Till förenämnda
läroverk kommo 1875 en ny klass, benämnd écoles
pratiques d’agriculture, och 1876 en agronomisk
högskola i Paris. I andra europeiska land hafva
äfvenledes tid efter annan högre landtbruksläroverk
blifvit inrättade, nämligen: i Belgien (1860)
landtbruksinstitutet vid Gembloux, hvilket för något
öfver 800,000 kr. år 1881 inköptes af staten; i
England, der ett privat högre landtbruksläroverk, som
ännu fortgår, anlades vid Cirencester 1845; i Spanien,
der det första landtbruksläroverket grundlades 1855,
sedan 1881 benämndt "Instituto agricola de Alfonso
XII"; i Italien, som 1870 upprättade ett högre
landtbruksläroverk för norra Italien vid Milano och
1871 ett för södra Italien vid Portici, för hvilka
statens omkostnader belöpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
