Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Legoaftal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saknas egentligen helt och hållet bestämmelser rörande
dessa aftal. Man har derför dess större anledning att
i hvarje särskildt fall söka utforska innehållet i
kontrahenternas öfverenskommelse. Men i öfrigt plägar
man använda den romerska rättens grundsatser. Af dessa
torde största vigt ligga på den åtskilnad, som göres
mellan aftalen för det fall att saken, hvarå arbetet
nedlägges, före dess fullbordan tillintetgöres af en
olyckshändelse. Så snart nämligen aftalet i förtid
häfves genom omständigheter, för hvilka ingendera
kontrahenten bär ansvar, skall arbetstagaren vid
tjenstelega åtnjuta ersättning för redan fullgjorda
prestationer. Och han får det således äfven i detta
fall. Vid arbetsbeting åter bekommer arbetstagaren
i ofvan angifna händelse godtgörelse allenast i den
händelse att den sak, som skulle bearbetas, redan
varit i fullfärdigt skick vid olyckshändelsens
inträffande, ehuru den ej blifvit öfverlemnad,
eller i fall öfverenskommelse varit gjord om en
successiv prestation, för så vidt som arbetet i allt
fall till vissa bestämda delar bragts till slut. –
Såsom en särskild afart af arbetsbetinget plägar
anföras aftal med skeppare eller forman att till
viss ort framföra varor. Härvid gäller för varor,
som forslas sjöledes, att all sådan skada, som
tillfogats fartyg eller last i och för räddning
ur gemensam fara, fördelas lika på varor, skepp
och frakt (Sjölag. § 142 o. f.). – För öfrigt
må anmärkas, att arbetsbeting och tjenstelega
under vissa förhållanden förete beröringspunkter
med helt och hållet andra kontrakt. Så antager
arbetsbetinget karakter af köp, derest arbetstagaren
utöfver arbetet lemnar ej allenast hjelpmaterial,
utan äfven hufvudmaterialet. Och tjenstelegan är
ofta svår nog att skilja från legohjonsaftalet i
dess moderna gestalt. – Om lega vid indelta trupper
se Indelta armén, sp. 509. A. W.
Legohjon är en benämning, som numera vanligen ersättes
i lagspråket med tjenstehjon och i dagligt tal
med tjenare. Dermed betecknas en sådan person,
hvilken, såsom vid vanlig tjenstelega (jfr
Legoaftal), gentemot annan förbundit sig till
tjensteprestationer, men till tjensteprestationer,
som lemnats obestämda med afseende på tid,
ort och beskaffenhet. Det aftal, som ligger
till grund för ifrågavarande rättsförhållande,
är i det hela obekant för äldre samfund. I dessa
förefanns nämligen enligt regel slafveri (träldom),
och legohjonsförhållandet, hvilket i det moderna
samhället fyller samma sociala uppgift som fordom
slafveriet (träldomen), har kommit att ersätta
detta. Just på grund af den sociala betydelse, som
legohjonsförhållandet sålunda eger, hafva emellertid
sedan gammalt vissa statsintressen dervid gjort sig
gällande. Derpå bero dels de föreskrifter, som ålägga
personer i en viss sämre social ställning att träda
in i tjenst, dels vissa egendomliga bestämmelser för
sjelfva rättsförhållandet. Legohjonsförhållandet har
nämligen tjenat staten såsom medel att afvända faran
för en sysslolös proletarieklass och att tillgodogöra
samhället lediga arbetskrafter. Endast undantagsvis
hafva dock personer tvungits att
tjena hos viss man. För närvarande bestå af dit
syftande bestämmelser allenast dels föräldrars
rätt till deras i huset qvarblifna barns tjenster
till uppnådda 21 år, dels den liknande rättighet,
som tillkommer dem, hvilka upptagit fader-
och moderlöst barn, dels fattigvårdsstyrelses
husbonderätt öfver fattighjon, hvarjämte hit äfven
kunna föras bestämmelserna om att legohjon, som på
grund af aftal inträdt i tjenst, må kunna såväl
qvarhållas i denna längre tid, än som aftalats,
– såsom händelsen är, då husbonde gjort särskild
omkostnad för tjenarens uppfostran och derför ännu
icke fått full ersättning i tjenstetiden – som ock
i vissa fall öfverlåtas på annan än den ursprunglige
husbonden. Det senare förhållandet kan nämligen ega
rum vid husbondes dödsfall eller konkurs, äfvensom
då husbonde försäljer fast egendom. Allt detta är
dock undantagsbestämmelser. Ännu mindre än förr vet
nu gällande lag af inskränkningar i friheten att
välja sin tjenst, och häremot strider ej att för
omyndiga personer, som ej förut lemnat föräldrars
hus, föräldrar eller förmyndare ega att utse första
tjensten och bestämma om dess upphörande. Äfven
den förut bestående allmänna skyldigheten att till
vinnande af laga försvar (se Försvarslös) skaffa sig
tjenst har med de förändringar, som gjort sig gällande
i fråga om laga försvar, alltmera förlorat i betydelse
och omfång. Den fr. o. m. den 1 Okt. 1885 gällande
k. förordn. ang. lösdrifveri låter begreppet laga
försvar helt och hållet försvinna ur vårt rättssystem,
ty enl. denna förordning upphör det ofvannämnda
allmänna tjenstetvånget. Mot ifrågavarande allmänna
tjenstetvång svarade för öfrigt de bestämmelser, som
uppställde vissa vilkor för rätten att taga andra i
sin tjenst. Dessa stadganden hafva i det hela delat
det allmänna tjenstetvångets öde, och ofvannämnda
förordning borttager äfven den af dessa stadganden
slutligen ensamt qvarstående föreskriften att person,
som genom den tjenst, hvari hon såsom husbonde antager
annan, skall bereda denne laga försvar, sjelf måste
hafva sådant samt verkligen använda och underhålla
legohjonet. – På grund af rättsförhållandet eger
husbonden under legotiden att oinskränkt förfoga
öfver legohjonets arbetskrafter. I fråga om tiden
för och beskaffenheten hos tjensteprestationerna vet
lagen icke af annan begränsning än att det föresatta
arbetet skall vara skäligt, och hvad orten åter angår,
fritager lagen legohjonet endast från att begifva
sig till utrikes ort. I ersättning härför förutsättes
husbonden skola lemna legohjonet, utom utlofvad lön,
fullständigt underhåll under legotiden, d. v. s. kost
och bostad. För öfrigt gäller enligt lag, att aftal
om legohjonstjenst skall ingås för viss tid och med
iakttagande af vissa formaliteter. I förstnämnda
afseende innehåller nu gällande legostadga af d. 23
Nov. 1833, att legohjonsaftal skall slutas för tiden
till nästkommande 24 Okt. eller, såsom i Stockholm
jämväl kan ske, till 24 April (jfr Flyttningsdag) med
dagen för tjenstens tillträdande såsom begynnelse. Man
har alltså tänkt sig, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
