Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljushölje ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ljusne, hamnplats i Söderala socken, Gefleborgs
län, vid Ljusne elfs utlopp i Bottniska viken, 18
km. s. om Söderhamn. Vid platsen, som har regelbunden
ångbåtsförbindelse med kustorterna och Stockholm,
finnas postkontor, telegraf- och tullstation
m. m. samt två stora egendomar: Ljusne jernverk och
Ljusne sågverk. Ljusne jernverk omfattar 2 masugnar,
smedja med 8 lancashirehärdar, 1 ånghammare och
råskensvalsverk, qvarn, Maråkers bruk, 4 laxfisken
samt flere hemman, alltsammans taxeradt till närmare
500,000 kr. Tillverkningen vid Ljusne och Maråker
(på sistnämnda ställe endast något vallonsmide)
utgör omkr. 3,900 ton tackjern, 180 ton stångjern
samt 2,800 ton smältstycken. Kolbehofvet fylles från
egna skogar i Skogs och Söderala socknar med en areal
af omkr. 20,000 har, malmen hemtas från gruflotter i
Dannemora, Norbergs m. fl. malmfält, men till största
delen från Skedicka grufvor i Börstils socken af
Stockholms län. Jernverket tillhör f. n. (1885)
grosshandlaren Th. Finne v. Melsted. – På motsatta
norra stranden af elfven ligger Ljusne sågverk, eller
Norr-Ljusne, hvilket af V. H. Kempe anlades på mark,
som på 1850-talet utbröts ur Norr-Ljusne by, och
består af ett stort sågverk med 16 ramar, masugn,
gjuteri, mekanisk verkstad, finvalsverk samt qvarn
och tegelbruk. Vid mek. verkstaden och gjuteriet
tillverkas ångsprutor, ångbåtar, lokomobiler, såg- och
tröskverk m. m. Vid masugnen smältes 1880 4,160 ton
tackjern. Taxeringsvärdet var s. å. omkr. 960,000
kr. Verken tillhöra Ljusne-Voxna aktiebolag.
Ljusnedal, jernbruk och bruksförsamling i Tennäs
socken, Jämtlands län, Hede tingslag, vid Ljusne
elfs öfre lopp i vestra Herjedalen. Bruket
ligger nära Funäsdalen och stora landsvägen
mellan Röros och Helsingland, omkr. 35 km. från
norska gränsen. Det anlades på 1680-talet såsom
kopparverk vid sjön Messlingen, i Mittådalen,
n. om det nuv. L., och kallades först Messlinge
bruk. Grufvorna ödelades 1710, men återupptogos
1736, och vid hyttorna tillverkades omkr. 76,500
kg. råkoppar till 1756, då bruksrörelsen å nyo
nedlades. Der fanns ock samtidigt ett myntverk,
hvarest åren 1746, 1747 och 1753 slogos 3-dalers
plåtar (af tillsammans 161 Sk[pund] 11 L[pund]), hvilka voro i
hufvudsak lika Avestaplåtarna, men hade ett dubbelt
L. i st. f. 2 korslagda pilar under kronan. 1758
anträffades en gifvande jernmalmsanledning, och
L. förvandlades till ett jernverk med tackjernshytta,
stångjernssmedja och manufakturverk. Jernhandteringen
är numera nedlagd. Egendomen, som f. n. (1885)
tillhör riksdagsmannen V. Farup, omfattar L:s
bruk med qvarn och underlydande hemman, 5 7/9
mtl, och upptager enl. uppgift ett område af
omkr. 700 qvkm. Taxeringsvärdet är omkr. 150,000
kr. På 1700-talet bildades af L:s bruk en
särskild bruksförsamling, som 1757 fick egen
kyrka och 1770 ständig brukspredikant. Nu är
brukspredikantsbefattningen vid L. indragen, och
bruket bildar med Tennäs en kommun. Bruksförsamlingen,
som tillhör Tennäs annex till Hede, Hernösands stift,
Jämtlands södra kontrakt, hade vid 1884 års slut
265 innev.
Ljuspenningar, en numera afskaflad aflöningsförmån i
de centrala ämbetsverken. På 1700-talet utvecklade
sig bruket att af verkens expensmedel upphandla och
till tjenstemännen utlemna vax- och talgljus i sådan
myckenhet, att den kunde anses motsvara behofvet af
artificiel belysning under de tider vederbörande
voro med tjenstegöromål sysselsatta. Detta bruk
erhöll stadfästelse genom ett k. bref af d. 15
Mars 1803, som föreskref, att ersättning för
ljus efter visst, hvart 5:te år af Statskontoret
bestämdt, pris pr skålpund skulle åtnjutas af alla
verkligen tjenstgörande ämbets- och tjenstemän
samt betjening i de centrala ämbetsverken, såväl
ordinarie som extra ordinarie efter årligen upprättade
specifika uträkningar. Ljuspenningarna voro således
ett slags tjenstgöringspenningar. I 1850 års
statsverksproposition föreslog K. M:t, att till
statsmaskineriets förenkling "ljuspenningarna" måtte
upphöra. Vid de under decenniet 1850–60 genomförda
allmänna löneregleringarna utbyttes ifrågavarande
förmån för ordinarie statstjenare mot förhöjning
i lönen och för extra ordinarie mot anslag till
gratifikationer för flit och skicklighet. Kbg.
Ljusreflexion. Se Reflexion, fys.
Ljusskygghet. Se Albinism och Fotofobi.
Ljusspridning, ett ord, som i svenska fysikaliska
läroböcker betecknar de tvänne helt olika fenomen,
hvilkas vetenskapliga namn äro diffusion (se Ljus 1)
och dispersion (se d. o.). Det senare återgifves
riktigast med det svenska ordet färgspridning.
R. R.
Ljusstafvar, herald., långa stänger, som buros på
1500- och 1600-talet i likprocessioner och voro
sirade med den aflidnes vapen. Öfverst å dem satt
en åttkantig, konisk låda, hvaruti en fackla var
instucken. Dylika stafvar finnas ännu qvar i flere
gamla kyrkor. B. S.
Ljusstråle, fys. Se Brytning 1 och Ljus 1.
Ljusstyrka. Se Astrometer, Belysning, Fotometer,
Ljus och Lyskraft.
Ljusterö, socken i Stockholms län, Värmdö
skeppslag och Åkers skeppslag. Areal 9,441 har. 1,538
innev. (1884). Till Värmdö skeppslag höra 7,734 har,
till Åkers skeppslag 1,707 har. Folkmängden fördelar
sig på Värmdö skeppslag med 998 innev, och på Åkers
skeppslag med 540. L. utgör ett konsistorielt pastorat
af 3:dje kl., Upsala stift, Sjuhundra kontrakt.
Ljustorp. 1. Socken i Vesternorrlands län, Ljustorps
tingslag. Areal (med inräkning af Lagfors bruk)
omkr. 48,900 har. 2,314 innev. (1884). L. bildar
med Hässjö och Tynderö samt Lögdö och Lagfors
bruk ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Hernösands stift, Medelpads kontrakt. – 2. Tingslag
i Vesternorrlands län, ingår i Medelpads Östra
fögderi och domsaga. Areal omkr. 70,150 har. 6,731
innev. (1884). Tingslaget omfattar socknarna Ljustorp
med Lagfors bruk, Hässjö med Lögdö bruk samt Tynderö.
Ljustryck. Se Fotografi.
Ljusvag, fys. Se Ljus l.
Ljusvänner. Se Fria församlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
