Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lombardiet-Venezia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvit. Denna art häckar tämligen allmänt öfver hela
landet samt förekommer dessutom i Gamla och Nya
verldens nordliga delar. – Islommen (se d. o.),
E. glacialis, träffas någon gång vintertiden vid
Sveriges vestra kust.
C. R. S.
Lommaryd, socken i Jönköpings län,
Norra Vedbo härad. Areal 11,804 har. 1,915
innev. (1884). L. bildar med Bälaryd ett regalt
pastorat af 2:dra kl., Linköpings stift, Norra Vedbo
kontrakt.
Lommegräs, pungört, Capsella bursa pastoris
Med. (Thlaspi L.), bot., är en af de mest utbredda
ogräsörter, som träffas i alla land. Örten, som
är ettårig och kan blifva inemot 30 cm. hög, hör
till nat. fam. Cruciferae Adans., kl. Tetradynamia
L. Rotbladen äro vanligen lyrformigt pardelade och
rosettlikt tättsittande, stjelkbladen partandade
eller helbräddade, med pil-likt omfattande bas. De
små, hvita, fyrbladiga blommorna äro samlade i
klaslika blomställningar. Frukterna äro korta,
triangulära eller omvändt hjertlika skidor
med smal skiljevägg. Deras egendomliga form har
gifvit anledning till ett af örtens svenska namn:
»herdepungar», öfversatt i örtens latinska namn
bursa pastoris. Örtens yngre delar hafva, såsom ofta
dess samslägtingar, en skarp smak, och den torkade
örten (särskildt fröna) rekommenderas från andra
land såsom medel mot frossan. Försök, anställda å
Serafimerlasarettet, hafva ådagalagt, att somliga
fall af frossor verkligen gifva vika för denna drog.
O. T. S.
Lommeland, socken i Göteborgs och Bohus län, Vette
härad. Areal 3,342 har. 726 innev. (1884). Annex till
Näsinge, Göteborgs stift, Vikornas norra kontrakt.
Lomond [låmönd]. 1. Ben L., berg i Skotland, 43
km. n. v. från Glasgow, mellan Loch L. och Loch
Katrine, är 973 m. högt samt det mest bekanta och
besökta berg i höglanden. Från dess af glimmerskiffer
bestående topp ser man Lomondsjön i hela dess
utsträckning samt en stor del af Grampianbergen. –
2. Loch L., Storbritanniens största och vackraste
insjö, belägen på 30 m. höjd i Skotland emellan
grefskapen Stirling och Dumbarton. Den är 37 km. lång
och 8 km. bred i s. samt har en areal af 70,6 qvkm. I
södra delen ligga flere öar. Dess smala nordände
intränger i ett vildt bergland, och der ligger på
östra sidan Ben L. Sjön har aflopp till Clyde-viken
genom Leven.
Lomonosov [lamanå’såff], Michail Vasiljevitj,
rysk författare, f. 1711 i guvernementet Archangel,
var son till en fattig fiskare. Drifven af läshåg,
rymde ynglingen från hemmet 1730, kom i skola i
Moskva och blef 1734 student i Petersburg. 1736–41
studerade han mineralogi i Marburg, utnämndes 1745
till professor i kemi vid Petersburgs universitet
och 1764 till statsråd. Död 1765. Förutom värderika
verk i kemi och metallurgi skref L. vittra arbeten,
hvilka skaffat honom hedersnamnet »den nyare ryska
skaldekonstens fader». Deras poetiska halt är ringa,
diktade som de äro i den franska psevdoklassicitetens
kalla, uppstyltade manér. Emellertid må det räknas
L. till förtjenst, att han lyckades vinna burskap åt den
gammalryska folkvisans rytm. Jämte två böcker oden
öfver andliga och verldsliga ämnen, ett par sorgspel
och en ofullbordad hjeltedikt i 2 sånger öfver Peter
I skref den mångsidige mannen ett arbete i äldre rysk
historia samt en rysk grammatik (1755), som i hög
grad bidrog att skaffa det nyryska språket öfvervigt
öfver det gamla kyrkospråket. L. införde i Ryssland
mosaikmåleriet. Hans sträfvanden gingo främst ut på
att höja sitt folks nationalmedvetande. En minnesstod
öfver honom är rest i Archangel. Bästa uppl. af L:s
arbeten är den, som Smirdin utgaf, 1847, i 3 bd.
Lom-Palanka, stad i Bulgarien vid floden Loms utlopp
i Donau. 6,959 innev (1881).
Lomslägtet. Se Lommarna.
Lomza (P. Lomza). 1. Ryskt guvernement i nordöstra
delen af Polen, har en areal af 12,087 qvkm., med
538,588 innev. (1881). Landet bildar en slätt,
som i nordöstlig riktning genomskäres af låga
åsar, och vattnas af Narev samt gränsfloderna
Bobr och Bug, hvilkas stränder äro omgifna af stora
kärrtrakter. Innevånarnas hufvudnäring är landtbruk. –
2. Hufvudstad i nämnda guvernement, vid Narev, var
förr en af Polens största städer, men sjönk djupt
efter sin förstöring genom svenskarna i början på
1700-talet. Den har nu omkr. 15,000 innev.
Lon. Se Lodjuret.
Lón, Isl., stillastående vatten, benämning på
de vid Islands kuster befintliga, långsträckta,
grunda, vanligen af bräckt vatten bestående
vattensamlingar, som af smala sandreflar
skiljas från hafvet och endast på enstaka ställen
stå i förbindelse med detsamma. Sådana »lón»
förekomma i synnerhet i landets sydöstra del. Dit
höra Lónsfjörðr, Papafjörðr och Breiðabolstaðarlón.
C. R.
Londemann, Gert, dansk skådespelare, född d. 22 April
1718, studerade teologi och hade erhållit löfte om
att en gång få efterträda sin fader i dennes pastorat,
men föredrog att gå in vid teatern och slöt sig 1747
till det skådespelaresällskap, som öppnade »den
danske skueplads». Redan i sin första rol, Henrik
i Holbergs »Den politiske kandestöber», visade han
stor talang och tillvann sig rikligt bifall genom sin
omotståndliga komik. Inom kort blef han en af nämnda
scens förnämsta stödjepelare. Död d. 3 Mars 1773.
E. Ebg.
Londicer, Ernst Johan, orgelvirtuos, f. 1717 i
Stockholm, der fadern var hofkapellist, skötte
redan vid 8 års ålder organisttjensten i S:t Jakob
samt anställdes ett år senare i hofkapellet. Genom
kungligt understöd fick han tillfälle att under 5 år
i utlandet fullkomna, sig och blef efter sin återkomst
organist i Maria, senare i Slottskyrkan. Han omtalades
såsom underbarn äfven i tyska tidningar, och hans
spel var i minne ännu 1786, då det af en recensent
sammanställdes med abbé Voglers. L:s dödsår är okändt.
A. L.
Londinium, latinsk namnform för London.
Londinum gothorum, en latinsk namnform för staden Lund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
