Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - London, Englands och Britiska rikets hufvudstad, jordens folkrikaste stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
London [löndön, låndön], Englands och Britiska
rikets hufvudstad, jordens folkrikaste stad,
ligger på ömse sidor om Thames, som der är 180–275
m. bred, omkr. 80 km. från dess utlopp i Nordsjön,
under 51° 30’ 48" n. br. och 0° 5’ 48" v. lgd (S:t
Pauls katedral). L. ligger till största delen på
alluviallager af lera och grus, som hvila omedelbart
på den s. k. Londonleran. I n. stiger dess område i
Highburys kullar till 46 m., i Highgates till 129
m. och i Hampsteads till 134 m. öfver hafvet. Den
södra stadsdelen, fordom mycket sank mark, omgifves
i en vid krets af Surreys kullar, hvilka vid Sydenham
nå en höjd af 112 m. Trots rökens skadliga inflytande
och bristfälliga sundhetsåtgärder måste L. betraktas
som en ovanligt sund stad. I medeltal kommo under
åren 1871–1880 på 1,000 innevånare 22,4 dödsfall,
en proportion, som är vida gynsammare än någon annan
europeisk storstad kan uppvisa.
Enar L. ej har några fixerade gränser, utan
ständigt vidgar sig, kan stadens omfång ej bestämdt
angifvas. Taget i sin största utsträckning, såsom
polisdistrikt, har L. en areal af 1,787 qvkm.,
med en befolkning 1881 af 4,764,312 pers. Med de af
Registrar general för statistiken antagna gränserna
(Registration L.) har det en areal af 305,5 qvkm.,
hvaraf 127,5 qvkm. komma på grefskapet Middlesex,
91 på Surrey och 87 på Kent, samt hade 1881 3,814,571
innev. För administrativa ändamål indelas L. i 1)
Det egentliga City, »the city proper», som 1881 hade
50,526 innev.; 2) Westminster, stadens vestra
del, med 228,932 innev.; 3) de 8 s. k. boroughs,
uppräknade från v. mot n. och ö.: Chelsea, 366,516
innev., Marylebone, 498,311 innev., Finsbury, 524,480
innev., Hackney, 417,191 innev., Tower Hamlets,
438,910 innev., alla på norra sidan af Thames, samt
Southwark, 221,866 innev., Lambeth, 498,967 innev.,
och Greenwich, 206,651 innev, på södra sidan, och 4)
en mängd utomkring liggande orter, af hvilka några
här nedan uppräknas.
Vanligast indelar man L. efter sociala förhållanden
i de stora afdelningarna City, Eastend, Westend
och Surrey. City är verldsstadens kärna,
der hus och menniskor äro tätast packade samt
trafiken och affärsrörelsen störst. Det är verlds-
och grosshandelns säte, medelpunkten för alla
nationers penningeomsättning. Lombard street
är sedan århundraden säte för bankaffärer,
vid Mark lane bo spanmålshandlande, vid Mincing
lane kolonialvaruhandlande, vid Paternoster row
bokhandlare, och i närheten af Fleet street finnas
de största tryckerierna. Med sina affärslokaler,
banker, magasin, varf och dockor upptager City
en areal af endast 2,7 qvkm., på flodens norra
strand. Till City gränsar i ö. det till största
delen af arbetare bebodda Eastend, hvars dockor
och andra för oceanhandeln afsedda inrättningar
förläna L. karakteren af sjöstad. I Eastend ligga
bl. a. Whitechapel med stora tobaksfabriker och
sockerbruk, Houndsditch, judeqvarteret, Spitalfields
och Bethnal Green, fabriksdistrikt, bebodda till
stor del af sidenväfvare. Ett område, som upptages af
advokaternas Inns och domstolarna, skiljer City
från Westend, det politiska lifvets, nöjenas
och det förnäma sällskapslifvets medelpunkt. De
vackraste delarna af Westend äro S:t James’
park med Pall Mall och dess många klubbar,
Belgravia s. om Hydepark, Myfair och trakten kring
Grosvenor square ö. samt Tyburnia n. om Hyde
park. Den s. om Thames liggande stadsdelen består
mest af arbetarebostäder och fabriker, i Lambeth
lergods-, glas- och kemiska fabriker, i Southwark
bryggerier. Dessa inre stadsdelar omgifvas i en
vidsträckt omkrets af en rad delvis mycket ståtliga
förstäder, af hvilka följande äro de mest bekanta:
i n. Hampstead, Highgate, Kentish Town, Holloway,
Highbury, Camden Town, Islington och Pentonville;
i n. ö. Bethnal Green, Clapton, Dalston och
Stoke-Newington; i ö. Whitechapel, Bow, Bromley,
Stepney, Poplar och Blackwall; i s. ö. Bermondsey,
Lewisham och Blackheath; i s. Camberwell, Dulwich,
Newington, Norwood, Sydenham, Brixton, Clapham och
Peckham; i s. v. Vauxhall, Battersea, Putney och
Fulham; i v. Brompton, Kensington, Hammersmith,
Bays water, Notting hill och Paddington samt
i n. v. Kilburn, Portland Town och S:t Johns wood.
Samfärdseln emellan de å ömse sidor om Thames
liggande stadsdelarna förmedlas af 13 broar (utom
jernvägsbroar) samt af ångslupar. Londonbron, som ligger
längst ned af dessa broar, byggdes 1825–31 af Rennie
för en kostnad af nära 1,5 mill. pd st. och består af
5 granitbågar samt är 283 m. lång och 16 m. bred. De
vackraste broarna äro Waterloobron, 420 m. lång,
13 m. bred, samt Westminsterbron, 353 m. lång och
26 m. bred. Den en gång som ett verldens underverk
betraktade Thamestunneln (byggd 1825–43 under Sir
I. Brunels ledning), 2,5 km. nedanför Londonbron,
numera begagnad som jernvägstunnel, består af 2
bredvid hvarandra löpande murade båggångar, hvardera
4,2 m. bred, 4,8 m. hög och 396 m. lång. En mindre
tunnel (subway) vid Tower, för persontrafik, byggdes
1869 och består af ett 373 m. långt jernrör af 2,2
m. genomskärning.
L. är och har ännu mera varit en ytterst
oregelbundet byggd stad. Den fullkomliga bristen
på byggnadsplan för City har utan tvifvel bidragit
att förvärra oredan utanför dess gränser, och äfven
de yttre stadsdelarna saknade i århundraden hvarje
reglerande kontroll af någon myndighet. Den längsta
sammanhängande gatasträcka i L. är den, som bildas
genom föreningen af Edgeware road och Uxbridge
road vid Marble arch (triumfbåge, upprest 1851 på
sin nuv. plats vid nordöstra hörnet af Hyde park),
hvarifrån den går öster ut genom hela L. under
namnen Oxford street, Holborn, Newgate street,
Cheapside, Cornhill, Leadenhall street, Aldgate,
Whitechapel och Mile End road till Bow i stadens
östligaste del. Vid Cheapside går en gren mot v.
under namnen Fleet street, Strand, Haymarket,
Piccadilly och Knightsbridge till Kensington. –
Af L:s 7,500 gator kunna endast få göra anspråk på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
