Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Macies ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Marseille, Mont Cenis och Genève samt Digoin. 16,290
innev. (1881). Staden har ett lycée. kalladt
Lycée Lamartine (efter skalden L., som var född i
M.), drifver liflig handel med vin, trävaror och
spanmål samt har åtskilliga fabriker. M., det redan
på Caesars tid bekanta Matisco i heduernas land,
blef tidigt biskopssäte, men detta upphäfdes under
den första franska revolutionen. Fordom bildade
M. jämte sitt område, landskapet Mâconnais, ett eget
grefskap. Detta köptes 1228 af franske konungen och
tillhörde sedan med några afbrott kronan.
Macon [mekön], stad i nord-amerikanska staten Georgia,
vid floden Ocmulgee och flere jernvägar. 12,748
innev. (1880). Bland läroanstalter i staden må
nämnas statens blindinstitut, det baptistiska Mercer
university, det wesleyanska Female college och
det katolska Pio nono college. Liflig handel.
Jerngjuterier, maskinverkstäder m. m.
Macpherson [mäckfö’rsön], James, skotsk
vitterhetsidkare, den förste öfversättaren af
de ossianska sångerna, föddes 1738 i grefskapet
Inverness, blef 1756 skollärare, derefter informator
och utgaf 1758 ett mycket medelmåttigt episkt poem,
The highlander. Sedan han tillfälligtvis på en
resa kommit öfver några prof af den fornskotska
bardpoesien, hvilken då var okänd för de bildade,
öfversatte han dem, ehuru motvilligt, och utgaf
1760 »Fragments of ancient poetry collected
in the highlands of Scotland, and translated
from the gaelic or erse language», med företal
af Hugh Blair. Publikationen väckte uppseende,
och med subskriberade medel företog M. en färd i
höglanden och på Hebriderna för att samla in flere
fornsånger. Han upptecknade sådana efter minnesgoda
allmogemäns recitering och med tillhjelp af bildade
män, som voro kunniga i gaeliska, samt fick till
låns flere manuskript på skotsk-gaeliska. Efter dessa
material öfversatte M. på engelsk prosa »Fingal,
an epic poem, in six books» (1762) och »Temora»
(1763; i 8 böcker). Dessa stora dikter voro åtföljda,
den förra af 16 kortare sånger, den senare af 4. En
sammanfattande edition, »Poems of Ossian», utkom 1765
och här sedan upplagts många gånger. Dessa sånger,
som för den europeiska allmänheten öppnade en ny
verld af mäktig naturpoesi, emottogos med största
hänförelse. M:s öfversättning var tvifvelsutan för sin
tid förtjenstfull och återgaf rätt väl originalens
anda. Den enkla högheten i dem vanställde han dock
mångenstädes med svassande, ofta platta favorituttryck
af egen tillverkning, och detta icke endast på sådana
ställen, hvilkas mening han ej lyckades utgrunda till
följd af sin bristfälliga kunskap i gaeliskan. Härtill
kom, att han godtyckligt omstöpte personnamnen för
att få dem mera »hyfsade», genom ytliga kommentarer
satte i svang åtskilliga historiska misstag samt ej
förstod det ringaste af sångernas metriska form. I
den hetsiga striden om de ossianska sångernas äkthet
(se Ossian) intog M. en tvetydig hållning, till skada
för sanningen. Af naturen inbunden och fåfäng, lät
han ej förmå sig att förete de
gaeliska manuskripten, hvarigenom bristerna i hans
öfversättning skulle kommit i dagen. Det rykte han
vunnit grundlade emellertid hans timliga uppkomst. Han
var 1704–66 förordnad till öfveruppsyningsman i
Florida och fick för framtiden behålla lönen, antogs
1789 till fullmäktig för naboben af Arcot och hade
säte i underhuset 1780–90. M. öfversatte »Iliaden»
på prosa (1773) och skref i toryistisk anda A history
of Great Britain from the restoration to the accession
of the house of Hanover (2 bd, jämte 2 bd dokument,
1775) m. m. M. dog 1796 och fick på egen bekostnad
en minnesvård i »skaldernas vrå» i Westminster abbey.
Macquarie-öarna [mäckkeri], en af 5 öar bestående
ögrupp i Stora oceanen, omkr. 1,100 km. s. v. om
Nya Zeeland, under 54° 39’ s. br. och 159° ö. lgd
från Greenw. Öarna hafva en areal af 440 qvkm. och
äro obebodda.
Macra, liten flod i norra Italien, mellan Ligurien
och Toscana, faller ut i Liguriska hafvet. Den
betraktades i forntiden som det egentliga Italiens
nordgräns i v., liksom Rubico i ö.
Macready [mäckridi], William Charles, engelsk
skådespelare, f. i London 1793, debuterade 1810
i Birmingham som Romeo och tjenstgjorde derefter
i 4 år som regissör och affärsbiträde hos sin
fader, hvilken var teateragent och direktör för
en landsortstrupp. M. spelade 1814–15 i Skotland
och på Irland samt anställdes 1816 i London vid
Covent-garden-teatern. I början af 1820-talet
öfvergick han till Drury-lane-teatern. Efter
Keans och Youngs afgång var M. den engelska
skådebanans förnämsta förmåga. Han innehade 1837–39
Covent-garden-teatern och 1841–43 Drury-lane-teatern
samt gjorde då sjelf uppoffrande försök att lyfta det
inhemska teaterväsendet ur dess iråkade förfall. På
gästresor till Paris (1828) samt i Nord-Amerika (1826,
1843–44 och 1849) vann han stor framgång. Då han
sistnämnda år en gång uppträdde i Astor Opera house
i New York, riktades mot honom ett pöbelupplopp,
tillstäldt af skådespelaren E. Forrests beundrare,
hvarvid M. med nöd undkom och tillkallad militär sköt
ihjel 22 personer samt sårade 30 andra. M. uppträdde
derefter på Hay-market-teatern i London, lemnade
för sjuklighet scenen 1851 och egnade återstoden af
sin lefiiad åt filantropiska sträfvanden för folkets
upplysning. Död i Cheltenham 1873. Inom sin konst
intager M. en plats näst efter Kean och Kemble. Han
egde ej snillets ursprunglighet, och hans
framställningsmedel voro, med undantag af stämman,
mindre fördelaktiga, men hans spel bar städse
prägeln af stor intelligens och fint konstnärlig
utarbetning. Hans bästa roller voro Richard III, Lear
samt hufvudrollerna i Knowles’ historiska dramer och
i Bulwers »Richelieu». M:s Reminiscences utgåfvos
i 2 bd 1875.
Macrianus, romersk kejsare under den stora oredans
tid (de trettio tyrannernas), öfvervanns och dödades
af Gallienus år 267. R. Tdh.
Macrinus, romersk kejsare, föddes i Numidien och
egnade sig i början åt civila
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
