Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni / 693-694 (1886) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malajiska arkipelagen ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

språket är, för att tillhöra en så sen tid, ovanligt rent.
K. H.

Malakit (hårdt k; af Grek. malache, malva), miner.,
ett kopparhaltigt mineral (se Kopparmalmer),
utmärkt genom sin vackert smaragdgröna till
spansk-gröna färg. Malakiten är oftast finstrålig
eller tät, med njurformig yta eller ock utbildad
i stalaktitiska former, och sällan kristalliserad,
då i monoklina systemet. Hårdheten 3,5–4. Eg. vigt
3,7–4,1. Diamant-glans till sidenglans. Malakiten
består af vattenhaltigt kopparkarboriat, Cu₂O₂ . CO₂
+ H₂O, smälter för blåsröret på kol och gifver
ett kopparkorn. Den löses under kolsyreutveckling
i syror och äfven i ammoniak. – Malakit är en
vanlig förvittringsprodukt af kopparhaltiga
mineral, t. ex. kopparkis, kopparglans, fahlerz,
kuprit och azurit, äfvensom af gedigen koppar. Den
förekommer derför i smärre qvantiteter allmänt vid
utgåendet af kopparförande malmlager, der dessa varit
utsatta för atmosferilierna. Der malakit anträffas
i större stycken, användes den, på grund af sin
praktfulla färg och förmåga att antaga polityr,
till dekorationsföremål, såsom bordskifvor, vaser,
mosaik-arbeten o. s. v. Pelarna i Isaks-katedralen i
Petersburg äro belagda dermed. För närvarande erhålles
sådan malakit endast från koppargrufvorna vid Nisjni
Tagilsk i Ural. I bergsakademiens samling i Petersburg
finnes ett stycke malakit derifrån, vägande 1,500
kg. och uppskattadt till ett värde af 525,000 rubel.
Hj. Sj.

Malakitgrönt (se Malakit), kem., ett vackert grönt
färgämne, som med konst framställes genom inverkan af
benzalklorid, C₆H₅ C Cl₃, eller benzoesyreanhydrid
på dimetyl-anilin, C₆H₅ N(CH₃)₂, vid närvaro af
klorzink. Färgämnet utgöres af salter till en bas

	C6H4 N(CH3)2
C6H5 – C {	OH
	C6H4 N(CH3)2,

som således är nära slägt med
ros-anilin. P. T. C.

Malakka (Malajiska halfön), den östligaste af de
tre stora halföar, som Asiens fastland utsänder mot
s., är förenadt med Bortre Indien genom Kra-näset
(under 10° n. br.), hvarifrån halfön sträcker
sig mot s. och slutligen mot s. ö. parallelt med
Sumatra till Kap Ramunia (Romania) under 1° 23’
n. br. Längden utgör omkr. 960 km.; bredden vexlar
emellan 70 km. (på Kra-näset och vid Talung)
och 335 km. (vid Perak). Arealen beräknas till
180,000 qvkm. Halfön, som i v. sköljes af Bengaliska
viken och Malakkasundet (mellan M. och Sumatra),
i ö. af Siam viken och Kinesiska hafvet, tillhör i
geografiskt och etnologiskt hänseende snarare Indiska
arkipelagen än den asiatiska kontinenten. Kusten,
som i allmänhet är låg, omgifves af en mängd öar och
ögrupper (Salanga, Langkavi och Pulo Pinang i v.,
Singapur, Batang och Bintang i s., Tanlalam i ö.,
tillsammans omkr. 13,000 qvkm.), hvilka alla tyckas
ursprungligen hafva tillhört halfön. Landets inre är
föga kändt. Halfön tyckes vara genomdragen i hela sin
längd af en oregelbunden bergskedja, en fortsättning
af Arakans och Tenasserims berg. Endast få
slättmarker finnas. Floderna äro många, men korta
och i allmänhet icke farbara. Jordbäfningar
förekomma ofta, och en mängd heta källor vittnar
om underjordisk eld. M. är för tenn den rikaste
fyndort på jorden. Stora lager af tennmalmer,
stundom i förening med guld och silfver, förekomma
nästan öfverallt. Dessutom finnes guld (de gamle
kallade halfön Aurea Chersonesus), jernmalm, i
synnerhet i s., och stenkol (på Kra-näset). Klimatet
är öfverallt fuktigt och hett samt skildras såsom
osundt och ytterst farligt för européer. Jorden kan ej
producera ris tillräckligt för behofvet, men är klädd
med en yppig tropisk vegetation: guttaperka (först
upptäckt på M.), kamfer, ebenholz, sapanträdet,
rotting, örnträdet (Aquilaria malaccensis), bambu
och nipapalmen. De vigtigaste kulturväxterna äro
ris, sockerrör, bomull, tobak, jams, batater,
kakao och areka-palmer. Den ovanligt rika faunan,
liksom floran och befolkningen mera beslägtad med
Indiska arkipelagens än med fastlandets, omfattar
bl. a. rinoceros, elefant, tapir, vildsvin, björn,
2 bisonarter, tiger samt 9 arter apor (deribland
icke orang-utangen). I politiskt hänseende lyder
en del af halfön under Siam (dit hör landet n. om
5° 35’ på vestra och 4° 35’ på östra sidan) och
Storbritannien; det öfriga är deladt emellan ett
antal små malajstater. De britiska besittningarna
sammanfattas under den gemensamma benämningen Straits
settlements (se d. o.). Hufvudmassan af befolkningen,
hvilken torde uppgå till omkr. 650,000, tillhör
tre skilda stammar: tai (siameser), i n. samt i
spridda samhällen ända ned till Sengora (7° 10’
n. br.), samt malajer och negritoer s. om 7:de
breddgraden. Malajerna äro dels civiliserade, som
invandrat från de kringliggande öarna, dels vilda,
orang benúa (»landets män», infödingar), omkr. 10,000,
hvilka lefva uteslutande af jagt. Negritoerna, af
malajerna kallade semang, tyckas vara nära beslägtade
med negritoerna på Andamanerna och Filippinerna
och betraktas af Wallace som papuaer. Malajiska
talas med ringa dialektskilnad i hela södra M. På
halfön finnas dessutom representanter för andra
folk, såsom bugi från Celebes, topas (topazio),
kristna halfblodsportugiser, som ännu äro ganska
talrika i britiska området M., några européer, och
framförallt kineser, hvilka småningom förvandla halfön
till ett andra Kina och redan hafva monopoliserat
bergs- och jordbruket samt detaljhandeln. Under 12:te
årh. skola enligt inhemska källor malajer från Sumatra
börjat civilisera och till islam omvända halföns
urinnevånare. Portugiserna under Albuquerque intogo
1511 staden Malakka. Sedermera kommo holländare
och engelsmän. Bland de senares åtgärder på halfön
må nämnas undertryckandet af sjöröfveriet. –
2. Provins i britiska kolonien Straits Settlements,
på halföns vestra kust emellan floden Linggi i
n. och Kesang i s., har en areal af 1,657 qvkm.,
med 93,579 innev. (1881). af hvilka 3/4 äro malajer,
resten kineser, hinduer, engelsmän, portugiser, negrer
etc. Det är en af de äldsta europeiska besittningarna
i Orienten. Det eröfrades 1511 af portugiserna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>