Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni / 703-704 (1886) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malatitze ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mindre Asien från det grekiska kejsareriket. Äfven
för fredliga värf vann han mycken berömmelse: han
var strängt rättrådig, sörjde för samfärdsmedlens
förbättrande i sitt vidsträckta rike, uppmuntrade
äfven i andra afseenden handeln och näringarna,
upprättade skolor för undervisning i koranen samt
grundade ett stort observatorium i Ispahan, der
han hade sitt residens. I denna sin verksamhet
understöddes han kraftigt af sin vesir Nisam
al-Molk. Efter hans död, 1092, sönderföll riket under
strider mellan hans söner och bröder.

Malen, Donauvelsen, Silurus glanis L., zool.,
utgör typen för och den ende i Europa förekommande
representanten af den i de varmare landens färskvatten
mycket utbredda och talrika fiskfamiljen Siluridae
(Siluroidei). Till sitt utseende är malen så
egendomlig, att han icke kan förvexlas med någon
annan af våra fiskarter. Hufvudet är stort, bredt
och tillplattadt, med stor munöppning, som omgifves
af sex skäggtömmar, två större och fyra mindre.



Kroppen är bakåt hoptryckt från sidorna. Fisken har en
liten ryggfena och en ganska lång analfena. Till
färgen är malen ofvan mer eller mindre mörkt olivgrön,
undertill hvitaktig. Fjäll saknas. Längden kan gå
till mer än 4 m. och vigten till 200–250 kg., ehuru så
stora exemplar numera ytterst sällan erhållas. Malen
har i Europa en östlig utbredning. I Storbritannien,
Frankrike och Italien samt på Pyreneiska halfön saknas
han, äfvensom i Rhens och Wesers vattenområden (är
der åtminstone ytterst sällsynt). I nordöstra och
sydöstra Tyskland, Ungern och Balkan-halfön ända
ned till Konstantinopel är han icke synnerligen
sällsynt samt går äfven ut i Frisches haff och någon
gång i Östersjön ända till danska kusten, der han
en gång (enl. Kröjer) fångats vid Kjöge. Eljest
förekommer han numera icke i Danmark och saknas
helt och hållet i Norge. I Sverige förekommer malen
nordligast upp i Mälaren och Hjelmaren samt för
öfrigt uti åtskilliga sjöar i Södermanland och norra
Östergötland, Emåns vattenområde i Kalmar län samt
i några sjöar i nordöstra Skåne. Han är i Sverige
öfverallt på dessa ställen tämligen sällsynt samt
fångas blott tillfälligtvis och då vanligen endast i
smärre exemplar; dock veta äldre personer att berätta
om stora exemplar, som fordom fångats, enl. uppgift af
inemot ett skeppunds vigt. Malen är en glupsk roffisk,
som lefver nedgräfd bland dyn på bottnen. Köttet af de
yngre malarna skall vara ganska ätbart, ehuru mycket
fett. Hos äldre är det groft och tranigt. Malen
förekommer äfven i Svarta och Kaspiska hafven samt
skall i det sistnämnda vara föremål för fiske för
vinnande af husblås, som beredes af dess mage. Från
malfisket i Kaspiska hafvet skall utföras för
omkr. 315,000 rubel årligen af sådant husblås,
hvilket dock anses dåligt och vida underlägset
det, som beredes af stören. Jfr Darr-malen.
R. L.

Maleon, Megacephalon rubripes, zool., hör till
familjen storfothönslika foglar (Megapodidae) inom
duffoglarnas ordning och foglarnas klass. Hufvudet
har en stor, naken, hård knöl på pannan och
hjessan, men är för öfrigt liksom halsen betäckt med
borstartade fjädrar. Stjerten består af 18 pennor,
är takformig och afrundad. Tarsen är alldeles
naken och längre än mellantån. Färgen är ofvan
svartbrun, på bröstet och buken blekröd (det förra
med ett bredt, svartbrunt band). Pannknölen är blå,
hufvudets nakna delar hvitaktiga, näbben hornfärgad
och benen rödaktiga. Längden stiger till 62 cm. Arten
är hemma i norra delen af Celebes, gräfver gropar i
sanden och lägger deri ett enda ägg, som utkläckes
efter nära fyra veckors förlopp, hvarefter ungen
arbetar sig fram och löper in i skogen. Äggen
äro 10 till 12 cm. långa och välsmakande.
C. R. S.

Malesherbes [malsä’rb], Chrétien Guillaume
de Lamoignon de, fransk statsman och skriftställare,
f. 1721, efterträdde 1750 sin fader såsom president
i la Cour des aides (en öfverdomstol i skattemål)
samt fick då äfven öfverinseendet öfver bokhandeln
(censuren), hvilket han behöll till 1763. M. är en
af de ädlaste representanterna för den reformifver
och de humanitetssträfvanden, som, om också ensidiga,
utgöra den vackra sidan af 18:de årh:s »upplysning»,
och han begagnade sin ämbetsställning för att
kraftigt befordra dessa riktningar. »Filosoferna»
funno i honom den mildaste censor, hvilken,
i stället för att undertrycka, underlättade de
nya idéernas spridning. Såsom president bekämpade
han oförskräckt missbruken och despotismen genom
skriftliga föreställningar till konungen, och
i en af dessa, som afgafs under Maupeous strid
med parlamenten 1771, hänvisade han redan till
riksständernas sammankallande. När han då äfven
förmådde sitt ämbetsverk att protestera mot de gamla
parlamentens undertryckande, förvisades han till sitt
gods och la Cour des aides upplöstes. Men då Ludvig
XVI återställde de gamla ämbetsverken, återställdes
äfven detta, och M. återinsattes under allmänt jubel
i sin presidentvärdighet 1774. I en föreställning
till den unge konungen rådde han nu denne att inkalla
ständerna, men då hans råd ej följdes, lemnade han sin
plats. Kort derpå (1775), under Turgots reformförsök,
utnämndes han till minister för konungens hof,
hvarmed följde uppsigten öfver polisväsendet; och
under det han nu troget understödde Turgot i dennes
sträfvanden, sökte han inom sitt departement genomföra
vigtiga förbättringar, särskildt med afseende på de så
missbrukade »lettres de cachet». Hans uppfattning af
ministerkallet karakteriseras bäst deraf att han, då
han vid ett tillfälle framställde ett reformförslag,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>