Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maltitz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
envåldshärskaren Agathokles. Efter dennes död (289
f. Kr.) öfverföllo de och intogo den blomstrande
staden Messana samt grundade derstädes ett slags
röfvarestat. Men då mamertinerna slutligen vågade
angripa sjelfva Syrakusa, blefvo de slagna af Hiero
vid Mylai (omkr. 269 f. Kr.). Under förevändning att
bistå dem blandade sig då kartagerna i saken och
besatte borgen i Messana. Å andra sidan hade en
del af mamertinerna sökt hjelp hos romarna, och på
sådant sätt blefvo de mamertinska stridigheterna
närmaste anledningen till utbrottet af det första
puniska kriget. Konsuln Appius Claudius besegrade
såväl Hiero som kartagerna, och Messana kom till
följd deraf i romarnas händer, men benämningen
Civitas mamertina (Mamertinska staten) qvarstod
dock länge vid sidan af det äldre namnet.
A. M. A.
Mamestra Tr., zool., ett nattfjärilslägte af
fam. Hadenidæ, med håriga ögon, halskragen rundad,
mellankroppen hvälfd och bakkroppen hos honan slutande
trubbigt. Af detta slägte äro inom Skandinavien mer
än 20 arter kända, bland hvilka några (M. pisi L.,
M. brassicæ L., M. oleracea L. m. fl.) äro genom
sina larver skadedjur för ärter, kål och flere
andra växter. M. tincta Brahm är en ganska stor
art med vacker teckning i flere mörkare färger.
O. T. S.
Mamiani della Rovere, Terenzio, grefve,
italiensk statsman, filosof och skald, f. 1800 i Pesaro,
deltog som en af de främste i 1831 års revolutionära
rörelser, efter hvilkas kufvande han hölls 3 månader i
fängelse och förvistes från Kyrkostaten. Han bosatte
sig då i Paris, hvarest han skref filosofiska
arbeten och dikter soamt verkade för sitt folks
nationella väckelse. Återkommen på grund af Pius
IX:s amnestiförklaring af 1846, var han under den
händelserika våren 1848 i Rom en af folkpartiets mest
framskjutne män. Han kallades d. 4 Maj s. å. till
inrikesminister och konseljpresident, men afgick
redan i slutet af Juli. Han begaf sig då till Turin
och stiftade med V. Gioberti (se d. o.) samfundet för
Italiens enhet. Sedan Rossi mördats d. 15 Nov. s. å.,
kallades M. till utrikesminister i Rom, men drog
sig tillbaka vid proklamerandet af republiken och
flyttade efter reaktionens seger till Genua, hvarest
han stiftade en filosofisk akademi. Vald till sardinsk
deputerad 1856, understödde han Cavours politik
och var 1860–61 sardinsk undervisningsminister
samt 1865–67 sändebud i Bern. Sedermera vardt
han italiensk senator och vice president i
högsta undervisningsrådet. Död i Rom 1885. – I
sin filosofiska spekulation utgick M. närmast från
Gioberti och närmade sig i kunskapsläran Rosmini, men
sökte komma ifrån bådas halft skolastiska ståndpunkt
genom att ansluta sig till Cartesius. Den inhemskt
italienska filosofi, som M. i likhet med de två
förstnämnda sökt skapa, utgör emellertid en föga
sjelfständig blandning af kriticism, uppenbarelsetro
och poetiska element. I alla händelser står han främst
bland samtida italienska tänkare, och hans skrifter,
särskildt de statsrättsliga, erbjuda mycket af intresse. Här må
nämnas Rinnovamento dell’ antica filosofia italica
(1834; 2:dra uppl. 1836), Del papato (1851),
D’un nuovo diritto europeo (1859), Confessioni
di un metafisico (1865), Teorica della religione
e dello stato (1868), Compendio e sintesi della
propria filosofia (1876; en sammanfattning af
hans system), La religione del avenire (1880),
Filosofia della realtà (s. å.) och Delle questioni
sociali (1882). Bland M:s dikter (Poesie, 1857;
2:dra uppl. 1864) utmärka sig i synnerhet de
idylliska.
Mamilius, namn på en latinsk slägt från
Tusculum, bland hvilkens medlemmar märkes
Octavius M., måg till Roms siste konung,
Tarquinius. Vid försöket att återuppsätta
denne på den romerska tronen föll han, enligt
berättelsen, i slaget vid sjön Regillus, 496 f. Kr.
R. Tdh.
Mamill (Lat. mamilla, dimin. af mamma, modersbröst),
bröstvårta; napp.
Mamluker (af Arab. mamlûk, slaf). Se Egypten,
sp. 232–234.
Mamma, Grek. och Lat., modersbröst; qvinnobröst.
Mammaea, Julia, dotter till Julia Moesa, som var
syster till Septimius Severus’ maka, Julia Domna, var
moder till den romerske kejsaren Alexander Severus.
Mammalia (af Lat. och Grek. mamma,
modersbröst). Se Däggdjur.
Mammea L., bot., ett trädslägte, hörande till
nat. fam. Guttiferæ Juss. (Clusiaceæ Lindl.) och
kl. Polyandria L. Blomfodret är 2-bladigt och
blomkronan 4-bladig. Frukten är ett mycket
stort bär med 4 frön och saftigt, välsmakande
fruktkött, som gör densamma till ett behagligt
njutningsmedel. Slägtet tillhör det tropiska
jordbältet och har arter i Amerikas, Afrikas och
Asiens varmaste land. Mest bekant torde vara den i
Vestindien inhemska M. americana L., hvars frukter
vexla i genomskärning från 10 till 20 cm., och hvars
gula, saftiga fruktkött erinrar om aprikosen, hvarför
äfven frukterna kallas »St. Domingo aprikoser». En
vinliknande dryck beredes af frukten, och af de
välluktande blommorna tillverkas med sprit och
socker en likör, kallad eau de Créole. Innerbarken
å trädet är rik på en gummiliknande balsam,
som, blandad med kalkvatten, användes såsom
ett tillförlitligt medel mot de besvärliga
s. k. sandlopporna (Pulex penetrans), hvilka
borra sig in i huden och förorsaka svåra bulnader.
O. T. S.
Mamillaria Haw., bot., ett af de mest egendomligt
formade slägtena inom den från vanliga växter
så mycket afvikande nat. fam. Cacteæ DC.,
kl. Icosandria L. Stammen är kort och tjock, rundad,
äggformig eller något utdragen, cylindrisk, öfverallt
besatt med spiralformigt ordnade, taggbärande vårtor
af något vexlande form hos olika arter. Vårtorna
kunna anses som knoppar, och taggarna äro homologa med
knoppens yttre eller nedre blad. Från den finborstiga
blad- och blomdynan, i hvars omkrets taggarna sitta,
frambryta hos detta slägte aldrig blad (såsom från
bladdynorna hos Peireskia), utan endast blommor, hvilka äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
