Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ludvig VI af Pfalz och Elisabet af Hessen, Filip den
ädelmodiges dotter. Hon var föga mer än femton år, när
hertig Karl 1578, under ett besök vid hennes faders
hof, upptändes af kärlek till den sköna prinsessan
samt begärde och erhöll hennes hand. Bröllopet
firades i Heidelberg d. 11 Maj 1579. M. var en from,
gifmild och saktmodig qvinna, som utöfvade ett stort
och välgörande inflytande på sin häftige make. Också
omfattades hon af honom med största kärlek, och han
gaf hennes namn åt den nyanlagda staden Mariestad samt
åt kungsgården Marieholm. M. var svag och sjuklig, och
af de sex barn hon födde (fyra döttrar och två söner)
dogo alla under första lefnadsåren utom Katarina,
konung Karl X Gustafs moder. M. afled på Eskilstuna
slott d. 29 Juli 1589 och är begrafven i Strengnäs
domkyrka.
2. Maria Elisabet, hertig Johans af Östergötland
gemål, var dotter till Karl IX och Kristina af
Holstein. Hon föddes d. 10 Mars 1596 på Bråborg
i Östergötland. Hennes föräldrar, som insågo hvilka
faror det kunde medföra, om hertig Johan, konung Johan
III:s son, erhöll en ärelysten och mot konungahuset
fientlig gemål, förmådde honom att förlofva sig med
sin kusin M. E. i början af 1611, ehuru ingendera
af parterna älskade den andre. Snart derefter afled
konungen, men enkedrottningen genomdref giftermålet,
ehuru presterna vid 1612 års riksdag protesterade
mot den enligt gällande lag förbjudna förbindelsen
emellan kusiner. Äktenskapet, som ingicks d. 29
Nov. 1612, blef olyckligt. Båda voro sjukliga och
saknade förtroende för hvarandra. M. E. fick
sålunda framsläpa ett tråkigt lif, utan sysselsättning
och utan kärlek. Till och med hennes sträfva
moder ångrade sedermera det olyckliga giftermålet,
såsom framgår af hennes yttrande några år senare:
»Må Gud förlåta presterna, att de icke togo bladet
från munnen och sade bestämdt nej till den
olyckliga förbindelsen». M. E. afled fem månader
efter sin man, d. 7 Aug. 1618. Hon är begrafven i
Linköpings domkyrka.
3. Maria Eleonora, Gustaf II Adolfs gemål, var
dotter till kurfursten Johan Sigismund af Brandenburg
och prinsessan Anna af Preussen. Hon föddes i
Königsberg d. 11 Nov. 1599. – Frågan hvilken skulle
blifva den unge svenske konungens gemål började
omkr. 1616 att sysselsätta några protestantiska
furstar och statsmän. Flere prinsessor föreslogos
för honom, men snart synes han hafva beslutit sig för
den unga, sköna M. E. Måhända var det denna
angelägenhet, som föranledde hans resa till Berlin
1618; säkert är att han vid sin andra resa dit, 1620,
personligen friade och erhöll prinsessans ja-ord.
Hennes broder, den vankelmodige Georg Vilhelm,
fruktade emellertid att stöta sig med Polen och
kejsaren samt ville snart göra förbindelsen om
intet, men denna plan kullkastades derigenom
att enkekurfurstinnan sjelf i hemlighet förde
M. E. till Wismar, der svenska fartyg mottogo
henne. Giftermålet firades i Stockholm d.
25 Nov. 1620, och d. 28 s. m. kröntes M. E. till
Sveriges drottning. Hon älskade sin make ända
till dyrkan och kunde knappast lefva skild från honom, hvilket ibland
vållade Gustaf Adolf obehag. Men som hon var nyckfull
till lynnet och ej synnerligen begåfvad, gjorde hon
ej konungens äktenskap lyckligt. Sedan Gustaf Adolf
börjat sitt segertåg i Tyskland, reste äfven M. E. dit
(1631) samt vistades i Mainz vintern 1631–32, och hon
var ännu qvar i Tyskland, när konungen stupade. Hans
död gjorde henne djupt olycklig, och i sin gränslösa
sorg ville hon icke alls skilja sig från liket,
lät ofta aftaga kistlocket för att betrakta de
älskade dragen och föreslog efter hemkomsten, att
begrafningen skulle uppskjutas, tills hon sjelf
aflidit. Den dödes hjerta behöll hon hos sig. Då
regeringen måste ingripa mot denna oförnuftiga
sorg, uppstodo snart slitningar emellan M. E. och
rådet. Missämjan ökades genom tvisten om hennes
dotters, Kristinas, uppfostran. M. E. hade nämligen
på dottern öfverflyttat sin kärlek till fadern,
men ådagalade sina känslor på ett oförnuftigt sätt
samt försökte derjämte hos henne inplanta förakt
och ovilja för Sverige, hvarför regeringen måste
skilja Kristina från hennes moder. M. E:s slöseri
var äfvenledes en orsak till oenighet med rådet, och
snart greps hon af längtan att lemna Sverige, som hon
aldrig kunnat fördraga. Hon inledde för detta ändamål
hemliga underhandlingar med Danmark och flydde i Juli
1640 från Gripsholm, förklädd till borgareflicka. Vid
Trosa steg hon ombord på ett fartyg, som förde henne
till Gotland, der två danska krigsskepp väntade
henne. Hon fördes derifrån till Falster, men fann sig
ej bättre der än i Sverige. Den svenska regeringen
greps af häftig ovilja mot både M. E. och Danmark
med anledning af flykten, men förmåddes slutligen att
lofva henne 30,000 rdr i årsunderhåll. Hon lemnade
då (1643) Danmark och begaf sig till sin brorson,
Fredrik Vilhelm, den »store kurfursten», som anvisade
henne Preussen till boningsort. Snart började hon
emellertid längta tillbaka till Sverige, dit hon
äfven återvände 1648. Vid dotterns hof blef hon
likväl försummad, hvarför hon drog sig tillbaka
till Nyköping. Kristinas afresa från Sverige
förkrossade den olyckliga modern. Hon afled i
Stockholm d. 18 Mars 1655 och begrofs vid Gustaf
Adolfs sida i Riddarholmskyrkan. M. E. hade i
lifgeding innehaft Linköping samt andra områden
i Östergötland och i Småland (se Lifgeding).
J. Fr. N.
Maria Sofia Fredrika, dansk drottning, född i Hanau
d. 28 Okt. 1767, dotter af landtgrefven Karl af
Hessen och danske konungen Fredrik V:s dotter Lovisa,
ingick 1790 äktenskap med sin kusin, den danske
kronprinsen Fredrik (sederm. kon. Fredrik VI) och
kröntes jämte honom på deras silfverbröllopsdag, d. 31
Juli 1815. Under det att konungen deltog i kongressen
i Wien 1814–15, var M. regentinna; men eljest
befattade hon sig föga med riksstyrelsen. Deremot
egnade hon sig ifrigt åt genealogiska studier
och utarbetade Supplement-tafeln zu J. Hübners
Genealogische tabellen (6 h., 1822–24). M. blef enka
d. 3 Dec. 1839 och dog d. 21 Mars 1852. Om hennes
barn se Fredrik, danska konungar, 6. E. Ebg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
