Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Markmus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synes godt förstånd länge hafva rådt emellan romare
och markomanner. Men i början af kejsar Aurelianus’
regering (270) inföllo markomanner och alemanner
i norra Italien, besegrade kejsaren vid Mediolanum
(Milano) och Placentia (Piacenza) samt väckte
förskräckelse i sjelfva Rom, som med anledning
deraf omgafs med en ny mur. Genom utomordentliga
ansträngningar lyckades man dock samla en här,
som tillbakaslog de i Italien infallna barbarerna,
och kejsaren förföljde dem öfver Donau. Omkr. år
294 hade Diocletianus att strida med markomanner,
qvader och sarmater. Från 4:de årh. finnas
om markomannerna inga andra underrättelser
än de, som meddelas i den helige Ambrosius’
lefvernesbeskrifning af Paulus Diaconus. Denne
berättar, att en markomannisk drottning Fritigil,
som bekänt sig till kristendomen, på Ambrosius’
inrådan förmått sin man att hålla fred med romarna
och sjelf begifvit sig till Milano, der hon mötts af
sorgeposten om ärkebiskop Ambrosius’ död (397). I
det antagligen från början af 5:te årh. härrörande
formuläret till en romersk riksmatrikel (»Notitia
dignitatum») omtalas bland romerska hjelptrupper
Honoriani marcomanni seniores och iuniores. I en mindre
tillförlitlig källa (»Historia miscella») omtalas
äfven markomanner såsom lydfolk i Attilas här under
hans tåg till Gallien år 451. – Sannolikt blefvo
markomannerna i 5:te årh. undanträngda ur Böhmen
af tsjecherna. Qvarlefvorna af dem och andra folk,
såsom rugier, skirer, turcilinger, tyckas då hafva
sammansmält till det folk, som i 6:te årh. med ens
uppträder under det dittills obekanta namnet bajuvarer
(bajrare). S. F. H.
Marko Vovtjok, psevdonym för den lillryska
författarinn an Markevitj.
Markpund var fordom i Sverige en viktualie-, jern-
och kopparvigt, som först betecknade lispundets
närmaste underafdelning och synes varit identisk med
mark l. skålpund. Senare (t. ex. enligt plakatet af
1665) betydde markpund 1 mark jern- och kopparvigt
och förhöll sig således till skålpundet som 5 :
4 (jfr Mark). I förordningarna af 1733, 1737 och
1739 deremot menas med markpund 20 marker (1 L[pund])
jern- och kopparvigt.
Marks, Henry Stacy, engelsk genremålare, f. 1829
i London, studerade först i sin födelsestad,
sedan i Paris, dels hos Picot, dels i École des
beaux-arts. Han utställde första gången 1853 i
London och utmärker sig dels för sina karakteristiska
genrebilder, dels ock för vackra landskap. Af hans
arbeten må nämnas Dödgräfvarens predikan (1860),
Pagen i onåd (1866) och Falstaff (1868).
Markscheider (T., af mark, gräns, och scheiden,
skilja), »grufmätare», fordom titel på en
bergsstatstjensteman, hvars åliggande var att
mäta grufvor och öfver dem upprätta exakta kartor
till ledning vid brytningen. Se Bergsstaten. –
Markscheideri, en markscheiders förrättning,
d. v. s. grufmätning (se d. o.).
Marks härad i Elfsborgs län ingår i Marks fögderi samt
i Marks, Vedens och Bollebygds domsaga. Det omfattar
följande socknar: Seglora, Frisla, Kinnarumma,
Skepphult, Örby, Kinna, Torestorp, Ellekulla, Kungsäter, Gunnarsjö,
Grimmared, Skedeskamma, Istorp, Öxnevalla,
Horred, Sätila, Hysna, Berghem, Hajom, Surteby,
Kattunga, Fotskäl och Tostared samt en större del af
Öxabäck. Areal 138,432 har. 35,037 innev. (1885).
Marks och Bollebygds kontrakt i Göteborgs stift
omfattar de 9 pastoraten Sätila med Hysna; Seglora
med Frisla och Kinnarumma samt Skepphult; Örby med
Kinna; Berghem med Hajom; Surteby med Kattunga (en
församling) och Fotskäl samt Tostared; Istorp med
Öxnevalla och Horred; Kungsäter med Gunnarsjö och
Grimmared samt Skedeskamma (l. Karl Gustaf); Torestorp
med Öxabäck och Ellekulla; Bollebygd med Björketorp
och Töllesjö. Areal 178,966 har. 42,322 innev. (1885).
Marktshhrejer (T. marktschreier, af markt, marknad,
och schreien, skrika), qvacksalvare, som fordom
ströko omkring på marknader samt ljudligen utropade
och prisade sina varor. I K. I. Hallmans lustspel
»Tillfälle gör tjufven» och »Skeppar Rolf» äro
marktschrejer införda såsom storpratande förevisare
af »rariteter».
Mark Twain [toän], psevdonym för den nord-amerikanske
författaren Clemens, S. L.
Markulfska formulärsamlingen kallas en sannolikt från
slutet af 7:de årh. härstammande samling i 2 band af
frankiska formulär, afsedd för ungdomens undervisning
och enligt förordet verkställd af en munk Markulf
på uppdrag af en biskop Landerich (troligen biskop
Landerich af Meaux). Af de 92 formulären äro många
af stort värde för uppfattningen af det frankiska
riket före Karl den stores tid. Samlingen är senast
utgifven 1882 af K. Zeumer (i »Monumenta Germaniae
historica», Leguin V: 1).
Markus, evangelisten, författaren till det efter
honom benämnda evangeliet (se nästa art.), hette
egentl. Johannes samt var till börden jude och
son af en viss Maria. I hennes hus kom Petrus
efter befrielsen ur fängelset (Apostlag. 12:
12), och M. blef sannolikt af honom vunnen för
kristendomen. Han betraktade nämligen denne apostel
som sin andlige fader (1 Petr. 5: 13) och var honom
följaktig på missionsresor. Med Paulus blef han
bekant genom Barnabas, hvilkens syskonbarn han var
(enl. Kol. 4: 10), och medföljde på apostelns 1:sta
missionsresa, men skilde sig i Pamfylien från honom
mot hans vilja (Apostlag. 13: 13). M:s ifrågasatta
deltagande i Paulus’ 2:dra resa afböjdes derför af
denne. Detta åter föranledde Paulus’ och Barnabas’
skilsmässa, hvarefter M. åtföljde den senare till
Cypern. Sedermera synes det goda förhållandet till
den store hedningeaposteln hafva blifvit fullkomligt
återstäldt, och M. var honom en nyttig medarbetare
(2 Tim. 4: 11; Filem. 24). I Babylon (Rom?) finna
vi honom åter hos Petrus, enl. helsningen i 1
Petr. 5: 13. Om man får tro traditionen, skall han
omsider med samme apostel vistats i Rom såsom hans
tolk samt efter Petrus’ och Paulus’ död grundat
kyrkan i Alexandria. Han säges vidare hafva varit
denna stads förste biskop och skall der hafva dött
martyrdöden. Hans dag är d. 25 Apr. – I början af
800-talet fördes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
