- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
983-984

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mars ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hans mest betydande opera, Hans Heiling, uppfördes
med utomordentlig framgång i Hannover 1833 och fick
sedan inträde på de flesta operascener (Stockholm
1865). Dess slägttycke med Wagners »Flygande
holländaren» är omisskänligt, och öfver hufvud kan
sägas, att M. bildar mellanlänken emellan Weber och
Wagner, hvarjämte han har sin egen specialitet uti
den mindre vanliga föreningen af det patetiska och
det humoristiska. Utom de redan nämnda blefvo hans
operor i allmänhet ej långlifvade (Der holzdieb gafs
dock under namnet »Skogstjufven» på Nya teatern i
Stockholm 1875). Deremot hafva flere af hans många
mansqvartetter bibehållit sig, såsom Trinklied samt
den härliga serenaden Warum bist du so ferne? A. L.

Marsch-regemente (-bataljon, -batteri o. s. v.),
krigsv., kallas ett regemente (bataljon o. s. v.),
som är sammansatt af manskap från en depot eller
af tillfrisknade, och hvilket antingen föres till
armén, der det afgifver sin personal till fyllande
af afgången vid motsvarande truppafdelning, eller
ock ingår som sjelfständig enhet i ett större
truppförband eller kallas att utföra något uppdrag
på egen hand. C. O. N.

Marschrut, marschruta (af Fr. marcher, tåga, och
route, väg), väg, som en trupp eller en resande
följer; krigsv., en bestämd plan för den väg en
tågande (eller åkande) trupp skall färdas jämte
uppgift på platser, der måltider och nattkvarter
skola tagas, skjutsarnas antal, miltal m. m. Sådana
planer uppgöras af K. M:ts befallningshafvande
inom hvarje län, genom hvilket truppen skall
färdas, sedan vederbörande militärmyndighet
först uppgifvit befälets och manskapets antal,
tiderna för marschen, sättet att färdas m. m.
L. H.

Marsdagarna. Se Marsoroligheterna och Marsupproren.

Marsdekreten kallas några förordningar som utfärdades
i Frankrike d. 30 Mars 1880 på initiativ af Ferry,
som då var undervisningsminister i Freycinets
kabinett. De voro riktade emot sådana kongregationer
eller katolska ordnar, som aldrig blifvit af staten
erkända. Dekreten voro två. Det ena påbjöd, att den
icke erkända jesuitorden skulle upplösas och dess
anstalter utrymmas inom tre månader, hvilken tid
utsträcktes till d. 31 Aug. för de läroanstalter, i
hvilka vetenskaplig undervisning meddelades. Det andra
befallde, att hvarje icke erkänd kongregation inom
tre månader skulle hos regeringen söka bekräftelse
på sina statut och reglementen samt anhålla om
lagligt erkännande för hvar och en af dess förut
befintliga anstalter. Samtidigt med dekreten
offentliggjordes en skrifvelse från justitie- och
undervisningsministrarna, hvilken framhöll, att
enligt gällande lag alla religiösa samfund skulle
vara af regeringen erkända, och att det således vore
i strid mot denna lag, som dylika kongregationer
uppstått. Vidare påpekades, att ändamålet icke vore
att förfölja någon för hans religiösa åsigter,
utan blott att hindra ett icke erkändt sällskap
(jesuiterna) att företaga rättsvidriga handlingar. I
en rundskrifvelse till prefekterna af ungefär samma
innehåll visade regeringen dessutom, att dessa
kongregationer genom dekreten endast försattes i
samma läge som alla andra medborgare, och att de
äfven skulle åtnjuta samma rättigheter, blott de
underkastade sig lagarna. (Jfr Frankrike, sp. 237.)
J. Fr. N.

Marsden. 1. William M., engelsk orientalist,
f. 1754, d. 1836, var 1771–79 civiltjensteman i
engelsk-ostindiska kompaniets besittning Benkulen
på Sumatra och 1795–1807 sekreterare i engelska
amiralitetet. Under vistelsen på Sumatra tillegnade
M. sig grundlig kännedom om den malajiska rasen,
särskildt dess språk. Han skref 1782 The history
of Sumatra
samt utgaf 1812 en malajisk grammatik
och ordbok – ett arbete af banbrytande betydelse –
och 1823–25 Numismata orientalia. Sin rika samling
af österländska mynt skänkte han till British
museum, sitt bibliotek, med dess orientaliska
manuskriptsamling, till King’s college i London. –
2. Alexander M., engelsk läkare, f. 1832, tjenstgjorde
1854–56 såsom militärläkare i Krim-kriget, utöfvade
derefter under 15 år en omfattande verksamhet vid
Royal free hospital och Cancer hospital i London samt
egnade sig slutligen helt och hållet åt den sistnämnda
institutionens klinik. Icke mindre än 15,000 fall
af kräfta hade till år 1884 kommit under hans ögon,
och M. har öfver denna sjukdoms behandling utgifvit
trenne arbeten.

Marsdiep [-dip], sund vid Helder (se d. o.).

Marseille [-se’j], hufvudstad i franska
depart. Bouches du Rhône, är till storleken Frankrikes
tredje stad och den förnämsta handelsplatsen vid hela
Medelhafvet. 269,340 innev. (1881). Den gamla hamnen
utgöres af en åt ö. inträngande vik af 1 km. längd,
hvars inlopp försvaras af två fästen: S:t Jean och
S:t Nicolas. Kring viken sluter sig hästskoformigt
det äldre M., hvars täta qvarter med sina trånga
och branta gator draga sig uppåt de terrassformigt
lägrade kullarna. Från spetsen af hamnen utgår en af
de stora pulsådrorna för trafiken, Rue Cannebière,
som vinkelrätt skäres af en annan, Grand Cours,
och liksom denna i sin fortsättning utgöres af
präktiga alléer. Ö. om Grand Cours utbreder sig
den nyare staden, som är stadd i rask utveckling
och har en mängd vackra partier. Af ännu färskare
datum är den s. k. Ville maritime längst i n.,
hvilken är i stånd att upptaga en befolkning af
60,000 menniskor och anlagts i samband med de
utvidgade hamnarbetena. Dessa blefvo nödvändiga,
sedan den gamla hamnen trots sin rymlighet (28 har)
visat sig otillräcklig, och sålunda uppstodo efter
hand Port de la Joliette, Bassin du Lazaret m. fl.,
hvilka ega en sammanlagd rymd af 174,5 har och en
kajlängd af 16,7 km. Ytterligare arbeten äro vidtagna
i samma riktning, och efter deras afslutande kan
ingen hamn med omedelbart läge vid hafvet mäta sig
med M:s i omfång. Redden skyddas från hafssidan af de
befästa öarna Ratonneau, Pomègue och If, hvars slott
ofta begagnats till statsfängelse. – Trots sin ålder
är M. fattigt på minnesmärken från gamla tider. Den
forna katedralen, som gällde för den äldsta i Gallien,
är ersatt af en basilika i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaj/0498.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free