Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mellansnäppslägtet, Totanus, zool. - Mellansorken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spetsig, försedd med inböjda käkkanter och två till
midten räckande sidofåror. Halsen är lång, benen
mycket höga och spensliga, yttertån vid roten
förenad med mellantån och vingarna medelmåttiga,
ej längre än den tvära stjerten. Hit hörande foglar
äro af knappt medelmåttig storlek, spensliga till
kroppsformen och af oansenlig färg. De rugga två
gånger årligen samt hafva skiljaktig sommar- och
vinterdrägt. Företrädesvis äro de hemma i Gamla och
Nya verldens nordligare delar. De vistas på sumpiga
ställen, vid stränderna af floder och sjöar eller
(sällsyntare) vid hafvet. Gången är prydlig, flygten
lätt och åtbörderna lifliga. I allmänhet äro arterna
skygga och försigtiga, utom när deras bo och ungar
äro stadda i fara, då de blifva mycket närgångna. De
sätta sig ofta på höga föremål och i träd, der de
någon gång lägga sina ägg i andra foglars bon; annars
häcka de på marken. De kunna både simma och dyka.
C. R. S.
Mellansorken, Arvicola ratticeps, zool., hör till
underfamiljen sorkar (Arvicolini) inom mössdjurens
familj, gnagarnas ordning och däggdjurens
klass. Öronen äro dolda i eller framträda föga ur
hårfällen. Svansens längd hinner till något mera
än en tredjedel af kroppens. Öfverkäkens mellersta
kindtand har åt inre sidan två och dess bakersta
åt samma sida fyra utstående vinklar. Färgen är
ofvan mörkt gråbrun, på sidornas nedre del något
blekare, undertill hvitgrå, med tämligen tydlig
färggräns. Kroppens längd stiger till 135 och
svansens tiil 48 mm. Denna sorkart förekommer i
Lappmarkens fjälldalar, men är anträffad äfven i
trakten af Norrköping. För öfrigt träffas arten i
Finland, norra Norge och Ryssland samt Sibirien.
C. R. S.
Mellanspel. Se Interludium.
Mellanspetten. Se Hackspettslägtet.
Mellanstämmor kallas i flerstämmig komposition de
stämmor, som ligga emellan den högsta och den lägsta.
Mellantaggsben. Se Interspinalben.
Mellby. 1. Socken i Blekinge län, se Mjellby. –
2. Socken i Jönköpings län, Södra Vedbo härad. Areal
5,412 har. 762 innev. (1885). Annex till Höreda,
Linköpings stift, Södra Vedbo kontrakt. – 3. Socken,
numera benämnd Norra Mellby, i Kristianstads län,
Vestra Göinge härad. Areal 7,450 har. 1,978
innev. (1885). N. M. bildar med Tjörnarp ett regalt
pastorat af 2:dra kl., Lunds stift, Vestra Göinge
kontrakt. – 4. Socken, numera benämnd Södra
Mellby, i Kristianstads län, Albo härad. Areal
2,961 har. 1,946 innev. (1885). S. M. bildar med
Hvitaby ett regalt pastorat af 3:dje kl., Lunds
stift, Albo och Jerrestads kontrakt. – 5. Socken i
Skaraborgs län, Kållands härad. Areal 2,513 har. 807
innev. (1885). Annex till Råda, Skara stift, Kållands
kontrakt. – 6. M. med Genneved, numera Stora
Mellby, socken i Elfsborgs län, Bjerke härad. Areal
8,260 har. 2,338 innev. (1885). St. M. bildar med
Magra, Erska och Lagmansered ett konsistorielt
pastorat af 2:dra kl., Skara stift, Väne kontrakt.
Melleirenes (melliranes) kallades i det
forna Sparta de vuxne ynglingarna vid 18 till 20
års ålder. Ordet betecknar dem, till skilnad
från gossarna, såsom snart blifvande unga män
(eirenes l. iranes), hvilken ålders klass räknades
från 20 till 30 år. Under nämnda åldersperiod
afslutades ynglingarnas militära uppfostran,
men den fullständiga värnpligten inträdde
först med upptagandet i de unge männens klass.
A. M. A.
Mellempartiet (»Mellanpartiet»), benämning på
en grupp inom det danska Folketinget, hvilken
bildades 1866 under ledning af K. V. Nyholm,
M. Gad och N. K. Frederiksen. Gruppen, som intog
en mellanställning emellan det nationalliberala
partiet och de tre olika venstergrupperna,
hade en tid bortåt omkr. 30 medlemmar och
utöfvade ett icke ringa inflytande. Genom
valen 1872 försvagades »mellempartiet»
betydligt, och 1876 upplöstes det fullkomligt.
E. Ebg.
Mellerud, jernvägs-, post- och telegrafstation vid
de der hvarandra korsande Bergslagernas jernvägar och
Dalslandsbanan (Fredrikshald–Sunnanå), 123 km. från
Göteborg, 355 km. fr. Falun, 97 km. fr. Fredrikshald
och 3 km. fr. Sunnanå jernvägsstation och hamn vid
Vänern. Platsen ligger inom Holms socken på Dal,
nära kyrkobyn och Holmsån samt har gästgifvaregård,
tingsställe, läkare, apotek, flere handlande m. m.
Mellgren, Karl Magnus, medaljör, f. i Marstrand
1808, kom som elev till medaljören L. P. Lundgren
i Stockholm och utbildade sig der under hans
ledning. Han utgaf på 1830-talet en följd af
minnespenningar öfver svenska skalder, konstnärer
och lärde (Bellman, Tegnér, Crusell, Geijer, Wallin,
Franzén, Fahlcrantz, Berzelius m. fl.), bland hvilka
flere af betydande konstvärde. M. vistades i Stockholm
till 1838, då han flyttade öfver till Helsingfors. Der
utförde han bl. a. friserna å universitetsbibliotekets
fasad. Han afled i Helsingfors d. 19 Maj 1886.
-rn.
Mellin, Jürgen, grefve, krigare, ämbetsman,
föddes å Urpala, Keksholms län, öfver hvilket hans
fader, Berendt M., var landshöfding, d. 2 Nov. 1633,
genomgick från 1649 de militära graderna vid flere
regementen, tills han 1659 blef generaladjutant
hos Karl X Gustaf. År 1675 blef han öfverste för ett
dragonregemente och 1681 befälhafvare för trupperna
i Pommern. Han befordrades vidare till generalmajor
af kavalleriet 1686 och vice guvernör i Pommern
1688. År 1690 förde han befälet öfver de trupper,
som Karl XI sände till Rhen. 1691 upphöjdes han i
friherrligt stånd samt blef 1693 generallöjtnant
och guvernör i Wismar, 1695 tysk riksgrefve,
1696 k. råd och generalguvernör öfver Bremen och
Verden, s. å. svensk grefve och fältmarskalk samt
1698 generalguvernör öfver Pommern och kansler för
Greifswalds universitet. Från sina befattningar
erhöll han afsked 1711. Han afled i Stettin d. 13
Jan. 1713. – M. tillhörde antalet af de många
både i krigets och i fredens värf framstående
personligheter, som 1600-talet alstrade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
