Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minneapolis, den största staden i nord-amerikanska staten Minnesota, på ömse sidor om Mississippi, vid S:t Anthony-fallen, som lemna en betydande vattenkraft för drifvande af stadens många qvarnar och sågar - Minneskonst. Se Mnemonik - Minnesota, en af de nordvestra staterna i nord-amerikanska unionen - Minnespenning. Se Medalj 1. - Minnesång (T. minnesang, af Medelhögt. minne, kärlek, af Fornhögt. minna, egentl. minne, hågkomst), benämning på den tyska konstlyriken under 1100- och 1200-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Minneapolis, den största staden i nord-amerikanska
staten Minnesota, på ömse sidor om Mississippi,
vid S:t Anthony-fallen, som lemna en betydande
vattenkraft för drifvande af stadens många qvarnar
och sågar. Den nuv. staden M. bildades 1872 genom
sammanslagning af de båda städerna S:t Anthony (stad
1860) på östra flodstranden och det yngre M. (stad
1867) på den vestra samt hade 1880 46,887 innev. I
staden finnas statsuniversitetet samt ett lutherskt
teologiskt seminarium.
Minneskonst. Se Mnemonik.
Minnesota [minniså’ta], en af de nordvestra staterna
i nord-amerikanska unionen, ligger emellan 43° 30’ och
49° n. br. samt mellan 89° 39’ och 97° 5’ v. lgd samt
gränsar i n. till britiska Nord-Amerika, i ö. till
Lake superior och staten Wisconsin, i s. till Iowa
och i v. till Dakota. Arealen utgör 215,907 qvkm.,
deraf 10,774 qvkm. upptagas af vatten. Landet har en
medelhöjd, af 300 m. och höjer sig ingenstädes öfver
520 m. Genom norra delen af staten går en nästan
omärklig ås, kallad Missabey heights och Height of
land, som skiljer Mississippis, de kanadiska sjöarnas
och Winnipegs vattenområden och mot s. utsänder
Coteau du Grand bois. M. är utomordentligt rikt på
sjöar och floder. De förras antal anses uppgå till
7,000. Störst äro Rainy lake (378 qvkm.), Lake of the
Woods (1,585 qvkm.) vid norra gränsen, Red lake (886
qvkm.) i n. v. med aflopp till Red river, Leech lake
(502 qvkm.), Winnebigoshish (202 qvkm.), Vermillion
(163 qvkm.) och Mille lacs (513 qvkm.). Hufvudfloden
är Mississippi, som upprinner i Itascasjön och
tillhör staten på en sträcka af 1,350 km., deraf 870
km. äro segelbara. Dess största biflod inom staten
är Minnesota, som upprinner i östra delen af Dakota,
mycket nära en af Red rivers källfloder, och efter
ett lopp af omkr. 700 km. (deraf 383 km. segelbara)
förenar sig med Mississippi 5 km. ofvanför S:t
Paul. På vestra gränsen flyter Red river of the North
(omkr. 600 km.), som slutligen faller ät i Hudsons
vik. De segelbara vattenvägarna hafva en längd
af omkr. 4,500 km. Stora kärrtrakter förekomma i
n. ö. Nästan hela norra delen af staten upptages af
barrskog; södra delen är hufvudsakligen vågformiga,
ytterst bördiga prärier, men äfven der förekomma
skogstrakter. Tillsammans upptager den skogbevuxna
marken 30 proc. af staten. Klimatet är angenämt och
helsosamt, ehuru vintrarna äro jämförelsevis stränga
och somrarna heta, motsatser, som lätt fördragas,
emedan luften är ovanligt torr. Af sistnämnda
anledning besökes M. af bröstsjuka. Medeltemperaturen
i S:t Paul (på Venezias breddgrad) är för våren 7,5°
C., för sommaren 21,5°, för hösten 5°, för vintern
- 9°, för hela året 7° C. Regnmängden är omkr. 650
mm. Åkerbruket är hufvudnäring. Hvete är det
förnämsta sädesslaget, och för detsamma lämpar sig
såväl jorden som klimatet synnerligen väl. Koppar- och
jernmalmer finnas i n. ö., saltkällor i Red rivers dal
och torflager mångenstädes, men dessa skatter hafva
ännu icke börjat tillvaratagas. De många floderna
med sina vattenfall, granskapet till Iowas
stenkolslager samt de beqväma kommunikationerna på
Mississippi och på de kanadiska sjöarna bidraga,
till industriens uppblomstring. Hittills
hafva de vigtigaste grenarna af denna varit
sågverksrörelse och qvarnindustri.
Jernvägarna hade 1882 en längd af 6,048 km. 1880 hade
staten 786,971 innev., deraf 1,564 negrer, 2,300
indianer inberäknade i censusbefolkningen och
6,198 i stammar lefvande indianer, hvilka hafva
några »reservations». 107,770 pers. voro födda
i Skandinavien, deraf 39,176 i Sverige. Staten
underhåller bl. a. ett universitet i Minneapolis, 3
normalskolor, ett döfstum- och ett blindinstitut samt
en förbättringsanstalt. Författningen öfverensstämmer
i hufvudsak med de andra unionsstaternas. Lagstiftande
församlingen, som sammanträder hvartannat år i
hufvudstaden, S:t Paul, räknar 47 senatorer och
103 representanter. Guvernören och de andre högre
statsämbetsmännen utses för 2 år. Statsskulden uppgick
i Nov. 1883 till 4,482,000 doll. Staten sänder 2
senatorer och 5 representanter till kongressen. –
M. besöktes först i 17:de årh. af kanadiska
pelshandlare samt jesuit- och andra missionärer. Det
inberäknades i franska Louisiana och kom 1803 till
Förenta staterna. 1804 organiserades Upper Louisiana,
bestående af Arkansas, Missouri, Iowa och en stor
del af M. Då M. 1849 blef ett särskildt territorium,
räknade det knappt 5,000 hvita. 1858 upptogs det som
stat i unionen.
Minnespenning. Se Medalj 1.
Minnesång (T. minnesang, af Medelhögt. minne, kärlek,
af Fornhögt. minna, egentl. minne, hågkomst),
benämning på den tyska konstlyriken under 1100-
och 1200-talet. Denna fick sitt namn deraf att
den företrädesvis rörde sig om älskog. Skalderna
(minnesinger) tillhörde med få undantag riddareståndet
och höllo till vid hofven. De tidigaste minnesånger
diktades i Österrike (kring Donau); de hafva
en episk hållning, som röjer deras samband med
nationens andliga och verldsliga folkepos. Men
omkr. 1180 inträngde från trakterna kring Maas en
rent lyrisk konstpoesi, som snart blef herskande i
hela Tyskland och framför allt i förmelt afseende
företedde ett starkt inflytande från Frankrikes
trubadurdiktning. Vid jämförelsen med den sistnämndas
passionerade eld, käckhet och individuella färgrikedom
förbleknar dock den tyska minnesången. Dennas
grundlynne är en svärmisk idealism, som har toner
af vemod, mild glädje och äfven skalkaktighet,
men alltjämt är betydligt abstrakt i uttrycken. Med
trofast innerlighet hyllar minnesången den rena
qvinligheten och återger okonstladt intryck från
naturens lif, hälst från den blommande våren. Men
föreställningskretsen är alltför inskränkt. Endast hos
helt få minnesångare framträder t. ex. något intresse
för samhällets och statens angelägenheter. En viss
entonighet förringar derför behaget af dessa sånger;
och då den kärlek, som besjöngs, ofta var endast
tänkt, utan rot i verkligheten, ledde detta dels
till känslosamhet, dels till en tom lek med ord. Till
förkonstlingen bidrog ock den utomordentliga rikedomen
på versformer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
