Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjölksaft. 2. Bot., en inom somliga växter afsöndrad, vanligen hvit, stundom gul eller rödgul, något tjockflytande vätska - Mjölksaftceller, bot., uppkomma genom en synnerligen stark tillväxt och förgrening af enskilda celler - Mjölksaftkärl. 1. Fysiol. Se Chylus - Mjölksaftkärl. 2. Bot. Se Kärl 2 - Mjölksjuka (Eng. milksickness), en intoxikationssjukdom hos djur och menniskor i Nord-Amerikas präriland - Mjölkskorf, utslag, ekzem (se d. o.) i ansigtet hos små barn. Se Impetigo - Mjölksocker, laktos, kem., en med rörsockret isomerisk sockerart - Mjölkspegel kallas den hårhvirfvel, som man finner på bakre ytan af jufret hos kor - Mjölkstockning inträffar i qvinnobröst, då den i mjölkkörteln bildade mjölken icke får tillräckligt aflopp - Mjölksyra, kem., en af Scheele 1780 upptäckt organisk syra - Mjölksyrejäsning. Se Jäsning - Mjölktistel, mjölkfibla, Sonchus Tourn., bot., ett örtslägte - Mjölktänder. Se Tänder - Mjölkvasslekur. Se Vasslekur - Mjölkvin, kumys (se d. o.) - Mjölkökande medel, med. Se Galactagoga - Mjöll. Se Mjäll, mytol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vissa objudna insekter (t. ex. myror) att klättra upp
för stjelken i afsigt att nå till växtens blommor.
O. T. S.
Mjölksaftceller, bot., uppkomma genom en synnerligen
stark tillväxt och förgrening af enskilda celler. De
kunna ibland erhålla en så stor utsträckning, att de
bilda långa, vidt förgrenade kärllika behållare,
i hvilka förvaras en ymnig mängd mjölksaft.
O. T. S.
Mjölksaftkärl. 1. Fysiol. Se Chylus. – 2. Bot. Se
Kärl 2.
Mjölksjuka (Eng. milksickness), en
intoxikationssjukdom hos djur och menniskor i Nord-Amerikas
präriland, observerad redan i början af förra
årh. Den förekommer tidtals epidemiskt, vanligen först
uppträdande hos djuren (i synnerhet hos hornboskapen),
af hvilka menniskorna synas blifva smittade genom
förtärande af deras mjölk och produkterna deraf,
äfvensom af deras kött. Sjukdomen hos djuren
kallas vanligen trembles, emedan darrningar äro ett
utmärkande symtom. Hos menniskan börjar sjukdomen
vanligen med hufvudvärk, allmän mattighet, störd
matsmältning med stinkande andedrägt, ångest,
darrande rörelser, kylig hud m. m. Derpå följa
bl. a. frossanfall, hetta och feber, kräkningar,
törst, torr, svullen tunga, liten, hastig puls,
klibbig svett, vidgade pupiller, yrsel och, i svårare
fall, döden. Orsaken till djurens insjuknande
är ej utredd, men sannolikt beror sjukdomen på
förtärande af giftiga örter, såsom umbellater
eller Rhus toxicodendron eller giftiga svampar.
F. B.
Mjölkskorf, utslag, ekzem (se d. o.) i ansigtet hos
små barn. Se Impetigo.
Mjölksocker, laktos (af Lat. lac, mjölk), kem., en
med rörsockret isomerisk sockerart, C12 H22 O11; som
förekommer i mjölk och redan 1619 upptäcktes af
Bertholdi. Mjölksocker erhålles i orent tillstånd,
om man afdunstar vassle. Genom omkristallisering
erhålles det rent i hårda färglösa kristaller, som
hafva mindre söt smak än rörsocker och äro mindre
lättlösliga än detta. Dess lösning kan icke genom
jäst försättas i spritjäsning, men genom vissa ferment
råkar det lätt i mjölksyrejäsning. Genom inverkan af
utspädda syror kan mjölksockret, under upptagande af
vatten, spjälkas i tvänne nya sockerarter, nämligen
drufsocker och galaktos. P. T. C.
Mjölkspegel kallas
den hårhvirfvel, som man finner på bakre ytan af
jufret hos kor, och hvilken hos en del djur sträcker
sig upp till blygden samt på inre och bakre delarna
af låren. Håren å mjölkspegeln äro riktade uppåt,
i motsats till hvad förhållandet är å angränsande
delar. Mjölkspegelns värde såsom kännemärke på en
god eller dålig mjölkko har först blifvit iakttaget
af fransmannen François Guènon, hvilken omkr. 1830
offentliggjorde sin upptäckt. Guènon uppgaf sig kunna
af mjölkspegelns form bedöma huru mycket mjölk en
ko skulle lemna och af den mer eller mindre feta
beskaffenheten hos hudfjällen från den del af huden,
som bildar mjölkspegeln, mjölkens fetthalt samt af
närvaron af en liten hårhvirfvel å ömse sidor af
blygden förutsäga om mjölkafsöndringen snart skulle
upphöra. Han uppgjorde ett vidlyftigt system
öfver de olika formerna hos spegeln och
den deraf, såsom han förmodade, betingade
mjölkafkastningen. Det har emellertid visat sig,
att man icke af mjölkspegelns form kan bestämma
mjölkmängden, som en ko skall lemna för året ej
häller af öfriga angifna tecken bedöma mjölkens
fetthalt eller huru snart mjölkafsöndringen skall
upphöra. Men det oaktadt lemnar mjölkspegeln,
jämte öfriga kännetecken, en god ledning vid urval
af mjölkkor. Dervid har man endast att fästa sig
vid mjölkspegelns storlek, utan afseende på dess
form. Det öfvervägande antalet goda mjölkkor hafva
nämligen en stor mjölkspegel. Men då det förekommer,
att kor kunna lemna en riklig mjölkafkastning, ehuru
de hafva en ringa utvecklad mjölkspegel, måste man
alltid fästa uppmärksamhet vid andra tecken, hvilka
angifva en ymnig mjölkproduktion, såsom stort jufver,
fin och lös hud, starkt framträdande blodådror å
jufret m. m. C. A. L.
Mjölkstockning inträffar i qvinnobröst, då den i
mjölkkörteln bildade mjölken icke får tillräckligt
aflopp, såsom under försummad digifning eller då
denna vid afvänjning upphör, vid barnets oförmåga
att suga, vid såriga bröstvårtor, förkylning
o. s. v. Brösten blifva då spända, stinna,
ömmande och, då det går för långt, inflammerade,
så att bröstböld (se d. o.) uppstår. Det är
derför vigtigt att i tid minska stockningen,
genom bröstens utsugning, laxermedel, minskning
af födan (i synnerhet den flytande), lindrigt
kompressionsförband, våtvärmande omslag m. m.
F. B.
Mjölksyra, kem., en af Scheele 1780 upptäckt organisk
syra, CH3 CH(OH)CO2 H, som bildas vid jäsning af
kolhydrat. Den förekommer i sur vassle, i surkål,
surt bröd o. dyl. Mjölksyran är en sirupstjock,
starkt sur vätska, som i alla förhållanden kan
blandas med vatten. Med baser ger hon salter, laktat,
af hvilka några användas i medicin. Isomerisk med
mjölksyran är en i muskelkött förekommande syra,
kallad köttmjölksyra (se d. o.), som genom sina
salters förhållande samt genom optiska egenskaper
skiljer sig från jäsningsmjölksyran. P. T. C.
Mjölksyrejäsning. Se Jäsning.
Mjölktistel, mjölkfibla, Sonchus Tourn., bot.,
ett örtslägte, hvilket erhållit sitt svenska namn
af den ymniga mjölksaft, som finnes i rot, stjelk
och blad. Slägtet hör till nat. fam. Synanthereae
Juss., kl. Syngenesia L. Såsom ett allmänt ogräs
i våra trädgårdar förekommer den 30–60 cm. höga S.
oleraceus L., som har glatt och grenig stjelk,
tunna, blågröna blad, hvilka äro lyrformiga och
bakvändt parflikiga. De blekgula blommorna sitta
i blomkorgar, som bilda en oregelbundet qvastlik
blomställning, hvars skaft först äro fint ullhåriga,
sedermera glatta. S. arvensis L. och S. asper L. äro
äfvenledes allmänna å åkrar och stränder. De färska
bladen och roten hafva tillsammans med maskrosen
användts i grönsaftskurer. O. T. S.
Mjölktänder. Se Tänder.
Mjölkvasslekur. Se Vasslekur.
Mjölkvin, kumys (se d. o.).
Mjölkökande medel, med. Se Galactagoga.
Mjöll. Se Mjäll, mytol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
