- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
259-260

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Monogenesis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lidelser och stridiga bevekelsegrunder, afslöjar
monologen för åskådarna denna inre konflikt, de
afgörande beslutens grodd och uppväxt. Den sanna
monologen är icke en fristående lyrisk utgjutelse,
utan ingår som en lem i dramats organism. Sparsamt
använd, kan den i lustspelet vara väl egnad att göra
publiken förtrogen med planer och intriger, som måste
t. v. hållas dolda för styckets öfriga personer. Att
låta någon bland de sistnämnde lyssna på en monolog,
såsom ofta skett, är dock alldeles naturstridigt. En
stor dramatisk mästare, Ibsen, har bannlyst monologen
från den realistiska dramen och komedien.

Monomani (af Grek. monos, en, och mania, galenskap),
med., är ett vidsträckt och ännu ej noga bestämdt
begrepp, i det man dermed betecknat än en bestämd form
af sinnessjukdom, motsvarande primär förryckthet, än
särskilda symtom hos olika sinnessjukdomar, hvarvid
man gifvit namnet monomani än åt en ensidig sjuklig
riktning hos föreställningen, ungefär motsvarande en
fix idé, än åt en särskild sjuklig handlingsdrift,
såsom mord-, sjelfmordsmonomani o. s. v. (se Mania).
F. B.

Monometallism (af Grek. monos, en, och metall),
en på senaste tiden inom finansläran nyttjad
beteckning för den enkla myntfoten, vare sig guld-
eller silfvermyntfot, i motsats till bimetallism
l. dubbel myntfot.

Monomorfi (af Grek. monos, en, och morfe, form,
gestalt), enformig gestaltning, daning efter en
gemensam typ.

Monomotapa, negerkonfederation vid Sambesi. Se
Mosambik.

Monopetal (af Grek. monos, en, och petalon, blad),
»enbladig», bot., kallades förr i floristiska
arbeten en sådan blomkrona, som har kronbladen
sammanväxta. Dylika kronor benämnas numera
»sambladiga» (gamopetala). O. T. S.

Monopodium (af Grek. monos, en, och Lat. podium,
upphöjning, sockel), bot., kallas den stambildning,
som uppkommer derigenom att hufvudaxelns växtpunkt
oafbrutet under en eller flere växtperioder fortfar
att förlänga axeln i oförändrad riktning, så att
hufvudaxeln fortsättes oafbruten från basen till
spetsen, bärande på sidorna sekundära axlar af flere
ordningar. En sådan stam säges vara »monopodialt
förgrenad». Exempel härpå lemna gran, björk,
Equisetum (»räfrumpa») m. fl. Jfr Sympodium.
O. T. S.

Monopol (Grek. monopolion, af monos, ensam,
och polein, sälja), polit. ekon., makt att med
andras uteslutande utöfva en viss verksamhet. I
sin strängaste bemärkelse föreligger monopol,
då endast en enda (fysisk eller juridisk) person
eger den uteslutande makten att utöfva en viss
verksamhet. Emellertid förefinnas mellan monopol
i denna betydelse och fullständigt fri konkurrens
(då verksamhetens utöfvande står öppet för hvem som
hälst) mellanstadier, som kunna karakteriseras såsom
blandning af monopol och konkurrens, och hvilka äro
mycket vanligare än vare sig monopol i strängaste
bemärkelse eller fullständigt fri konkurrens. I dessa
sistnämnda fall kan än tillsatsen af monopol, än
tillsatsen af konkurrens vara öfvervägande, än kunna
båda hålla hvarandra jämvigt. En utredning af
monopolets betydelse och verkan måste äfven behandla
sådana företeelser, som innesluta en betydlig
tillsats af monopol. – Alltefter grundvalen för
monopolet skiljes mellan rättsliga monopol (som
omedelbart grunda sig på en juridisk rättighet,
t. ex. patent, literär eganderätt o. dyl.),
naturliga monopol (som grunda sig på besittningen
af sällsynta naturfyndigheter, t. ex. jord lämplig
till att frambringa sällsynta viner, guldgrufvor
o. s. v.) samt faktiska monopol (som grunda sig
på vissa faktiska förhållanden, som hvarken äro
juridiska rättigheter eller bero på besittningen
af sällsynta naturfyndigheter, t. ex. då företag
kräfva så stora kapital, att endast ett fåtal sådana
kunna komma till stånd, eller då flere företag,
som äro i den ställningen, att de tillsammans
kunna beherska en näringsgren, öfverenskomma
om att inställa konkurrensen och att förhindra
uppkomsten af nya konkurrenter m. m. dyl.). Ofta
förekomma monopol, som utgöra en blandning af
dessa olika slag. Sådant är flerestädes fallet
med vissa transportanstalter, såsom jernvägar,
post och telegraf. Då t. ex. jernvägar icke äro rena
rättsliga monopol, grunda sig deras monopolställning
dels derpå att de i regeln icke kunna komma till
stånd utan offentlig koncession, enär bl. a. deras
anläggning erfordrar expropriation af jord, dels
derpå att anläggningskostnaderna äro så stora, att
byggande af nya, med äldre banor konkurrerande linier
vore särdeles riskabelt, och att de äldre banorna
genom sänkning af sina trafiktaxor kunna afskräcka
från sådana planer. Erfarenheten har derjämte
undantagslöst visat, att äfven i de fall, då trots
detta konkurrensbanor kommit till stånd, konkurrensen
dock snart upphört genom öfverenskommelse mellan
banorna, hvilket haft till följd, att monopolet
återstälts derigenom att banorna antingen förenats
till ett företag eller ock gemensamt fastställt
trafiktaxorna och delat trafiken eller vinsten. –
Monopol äro slutligen offentliga (stats-, kommunal-
etc.) eller enskilda. De offentliga monopolen äro
till stor del afsedda att vara beskattningsformer,
t. ex. bränvinsmonopolet, tobaksmonopolet,
saltmonopolet m. fl. Dock finnas äfven andra vigtiga
offentliga monopol, såsom statsjernvägar, post,
telegraf m. fl. Stundom förekommer en blandning af
offentliga och enskilda monopol, såsom t. ex. fallet
är, då i Sverige rättigheten att försälja bränvin
i stad (nämligen utskänkning och utminutering) helt
och hållet upplåtes åt ett bolag. Till formen är detta
monopol enskildt, enär bolaget formelt är innehafvare
af monopolet. Men faktiskt är det en blandning af
offentligt och enskildt monopol, emedan staden eger
rätt att erhålla nettovinsten af bolagets rörelse. –
Ehuru i flertalet fall den fria konkurrensen innebär
de säkraste garantierna för en sund utveckling af
näringslifvet, är det dock en ensidighet att helt
och hållet utdöma monopolet. I de fall, der det
fungerar såsom form för beskattning, är det ofta
att föredraga framför andra beskattningsformer,
i det att monopolet gör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfak/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free