Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montenotte, by uti italienska prov. Genua - Montenuovo, Wilhelm Albrecht - Montépin, Xavier Aymon - Montepulciano, stad uti italienska prov. Siena - Montera (Fr. monter, egentl. uppstiga; bestiga, rida; göra beriden), förse med utrustning; infatta - Montereau, l. M.-Faut-Yonne, stad i franska depart. Seine-et-Marne - Montereau, Pierre de - Monterey. 1. Hufvudstad i mejikanska staten Nuevo Leon - Monterey. 2. Hamnstad i nord-amerikanska staten Kalifornien - Monte Rosa, näst Montblanc den högsta bergsstocken i Alperna - Monte Rotondo, stad uti italienska prov. Rom - Monte San Giuliano, stad med omkr. 3,000 innev. uti italienska prov. Trapani - Monte San Nicolà. Se Epomeo - Monte Sant' Angelo, stad uti italienska prov. Foggia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Montenotte, by uti italienska prov. Genua, v. om
staden Genua, vid norra änden af det pass, som
från Savona leder öfver de liguriska Apenninerna,
var skådeplats för Bonapartes första seger öfver
österrikarna, då han d. 11 och 12 April 1796 slog
en afdelning af dem under general Argenteau.
Montenuovo, Wilhelm Albrecht, furst von M.,
österrikisk kavallerigeneral, född d. 9 Aug. 1821 vid
Sala Grande i Parma, är son af Napoleon I:s gemål
ärkehertiginnan Marie Louise af Österrike i det
morganatiska äktenskap, som hon efter Napoleons död
(d. 5 Maj 1821) ingick med sin minister, österrikiske
generalen grefve Adam Neipperg. Han fick titeln
grefve af M. och senare (1864) ärftlig furstlig
värdighet. M. innehade generalkommandon i Siebenbürgen
1860 och i Böhmen 1866.
Montépin [mångtepä’ng], Xavier Aymon de, grefve,
fransk roman- och teaterförfattare, f. 1824, skref
1848 i kontrarevolutionära tidningar och har sedan
dess vunnit en tvifvelaktig ryktbarhet genom
drastiska pjeser, uppförda på bulevardteatrarna,
samt en massa romaner, i hvilka han sökte
öfverbjuda sjelfve A. Dumas d. ä. i afseende på
skriande effekter. Dock är det hälst taflor af
sedeförskämning, som M. upprullar. Han är under sin
konservativ-moraliska mask en afgjord realist. Några
af de anmärkningsvärdare bland hans romaner äro Les
confessions d’un bohéme (1849–50; »En zigenares
bekännelser», 1860), Mignonne (1851; svensk
öfvers. 1864), Les viveurs de Paris (1852–56),
Les filles de plâtre (1855), som domfälldes för
osedlighet, Les viveurs de province (1859–60), La
gitane (1860; »Zigenerskan», 1861), Les drames de
l’adultère (1873) och Le médecin des folles (1879).
Montepulciano [-pultjano], stad uti italienska
prov. Siena, på ett berg af 632 m. höjd. 4,806
innev. (1881) i sjelfva staden, 13,387 i hela
kommunen. Biskopssäte, högre läroverk och seminarium,
ett par vackra palats och sköna saluhallar, byggda
af Vignola. Utanför staden ligger den vackra kyrkan
Madonna di S. Biagio, som började byggas 1518 af
Sangallo d. ä. I M. (Lat. Respublica politiana) föddes
kardinal Bellarmin och Angelo Ambrogini, efter sin
födelseort kallad Poliziano. M:s vin är berömdt.
J. C.
Montera (Fr. monter, egentl. uppstiga; bestiga, rida;
göra beriden), förse med utrustning; infatta (juveler,
broderier o. s. v.); bestycka. Montera en kanon,
anbringa en kanon på lavettagen. Jfr Mundera. –
Montering (T. montirung), infattning.
Montereau [mångtrå] l. M.-Faut-Yonne [få
iå’nn], stad i franska depart. Seine-et-Marne, vid
föreningen af Seine och Yonne, 79 km. s. s. ö. om
Paris. Omkr. 7,000 innev. Stor fajansfabrik samt
tillverkning af lergods, tegel, cement m. m. På den
öfver Yonne ledande bryggan nedstacks d. 10 Sept. 1419
hertig Johan den orädde af Burgund. Den 18 Febr. 1814
vann Napoleon vid M. en seger öfver en österrikisk
kår under kronprinsen af
Würtemberg, till följd hvaraf hela böhmiska armen måste
draga sig tillbaka bortom Troyes.
Montereau [mångtrå], Pierre de, fransk arkitekt,
byggde 1245–48 på konung Ludvig d. heliges uppdrag
Sainte Chapelle i Paris, ett sirligt gotiskt
byggnadsverk med den rikaste polykroma dekoration,
»en juvel af medeltidskonst» (restaur. af Lassus
och Viollet-le-Duc). M. dog 1266.
Monterey [-rei]. 1. Hufvudstad i mejikanska staten Nuevo
Leon, vid floden San Juan, 500 m. öfver hafvet, vid
jernvägen emellan hufvudstaden Mejico och Förenta
staternas gräns. Omkr. 35,000 innev. Biskopssäte
(sedan 1777). Liflig handel. M. anlades 1599. –
2. Hamnstad i nord-amerikanska staten Kalifornien,
vid en vik af Stilla hafvet, 150 km. s. s. ö. om
San Francisco, anlades 1770 som missionsstation
samt var till 1847 Kaliforniens hufvudstad och en
liflig handelsplats, men är nu en obetydlig ort med
omkr. 1,400 innev.
Monte Rosa, näst Montblanc den högsta bergsstocken
i Alperna, ligger i Penniniska alperna på gränsen
emellan schweiziska kantonen Valais samt italienska
prov. Turin och Novara, på vattenskilnaden emellan
Rhône och Po. Ehuru dess högsta topp, Dufourspetsen
(4,638 m.), är 172 m. lägre än Montblanc, är dock
M. E. den väldigaste bergsstocken i Alperna och
omgifves af det största glacierområdet. Af dess
nio hufvudtoppar är ingen lägre än 4,000 m., och
den djupaste insänkningen i dess kamm, Weissthor
(3,576 m.), ligger 200 m. högre än Montblancs
medelhöjd. Medan bergmassan stupar tämligen
brant mot s., fortlöper den mot n. och v. som en
väldig högbergsmassa, en hel verld af glacierer
och bergjättar. I vester förenar Lyskamm (4,280
m.) centralmassan med Mont Cervin; mot n. fortsattes
kedjan, som blifver allt lägre, med Jägerhorn (3,975
m.), Fillarhorn (3,679 m.) och det mycket besökta
Cima di Jazzi (3,818 m.) till Mischabelhörner. De
största glaciererna äro i s. Lysglacieren, i
ö. Macugnaga-glacieren, i n. Schwarzberg- och
Findelen-glaciererna och i v. Gornerglacieren (10
km. lång). Vattnen flyta till Rhône genom Gorner- och
Saaservisp, till Po genom Dora Baltea. Sesia och Toce
(Ticino). 3 km. nedanför Gornerglacieren ligger byn
Zermatt, en hel koloni af hotell, hvarifrån turister
bestiga bergstopparna, hvilka trots sin höjd icke äro
synnerligen svåra att nå och alla under de sista 60
åren besökts af turister (Dufourspetsen först 1855).
Monte Rotondo, stad uti italienska prov. Rom, vid
jernvägen emellan Rom och Florens, 22 km. n. ö. om
Rom. Omkr. 4,000 innev. Bekant genom Garibaldis
strider derstädes med de påfliga trupperna i
Okt. 1867.
Monte San Giuliano [dsju-], stad med omkr. 3,000
innev, uti italienska prov. Trapani, på toppen af det
750 m. höga berget med samma namn, forntidens Eryx
(se d. o.).
Monte San Nicolá. Se Epomeo.
Monte Sant’ Angelo [andsjelå], stad uti italienska
prov. Foggia, vid foten af Monte Gargano, nära
Manfredoniaviken. 15 km. n. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
